Makedonien -  "Ett av Balkans minsta länder"


 

Resfakta Mer information om Makedonien Landsfakta Makedonien Startsida

Klicka på den lilla bilden för större format

Makedonien - "Ett av Balkans minsta länder"

Under tre höstveckor utforskade jag Serbien och Makedonien, två av Balkans länder, med hjälp av bil. Genom min 2 500 kilometer långa bilresa fick jag möjlighet att bilda mig en bra uppfattning om dessa länder som har flera likheter, men också olikheter. Båda länder drabbades av kriget på Balkan i början av 1990-talet och lider fortfarande av sviterna efter detta. Båda länderna kan visa upp böljande, skogsklädda bergsområden, sjöar och historiska platser att besöka. Deras kultur skiljer sig i viss mån åt. Medan det i Makedonien byggdes friskt och andades framtidstro kändes det nästan som om livet stod på "vänt" i Serbien.

Min resa var planerad så att jag skulle komma till några av de platser som finns med på UNESCO:s lista över världsarv, till exempel klostren Studenica och Sopocani i Serbien och sjön Ohrid, som tillsammans med Bajkalsjön och Titicacasjön är en av världens äldsta sjöar, samt staden Ohrid med sin fantastiska gamla stadsdel och några av de unika kyrkorna och klostren runt sjön Ohrid i Makedonien. Jag besökte staden Nis (Serbien) där den romerske kejsaren Konstantin den Store som införde kristendomen i romarriket föddes och jag besökte huvudstäderna Belgrad i Serbien och Skopje, Moder Theresas födelsestad, i Makedonien.

Jag mötte en hel del trevliga människor under resan som blev pikanta inslag, ett exempel är inbjudan till en bröllopsfest med cirka 350 gäster i staden Bajina Basta vid floden Drina i Serbien.

Resan började, och slutade, i Belgrad, Serbien huvudstad. Serbien var det 98:e landet jag besökte och Makedonien det 99:e.

Att köra bil i dessa länder var inte helt lätt alla gånger, av olika anledningar; vägarna på landsbygden var ofta i dåligt skick och kunde blockeras av traktorer, hästkärror, motorredskap, kor eller får. Vid ett par tillfällen råkade jag ut för så tjock dimma att jag inte kunde köra fortare än 25 - 30 km då sikten var högst 20 meter. I bergen på gränsen till Kosovo blev jag stoppad av tungt beväpnade militärer som ville veta varför jag körde på de små och slingrande vägarna. Inte alltid helt lätt att komma runt, men alltid spännande!

Läs mera om min resa under länken Resfakta

Makedoniens historia i korthet

 
Före Kristus
 
 
  Makedonien var i äldsta tider befolkat av grekiska stammar. Med Filip II, som blev kung år 359 f Kr, inleddes en stormaktsperiod. Under Filips son Alexander den Store blev Makedonien centrum i ett världsrike

Alexander upprättade makedonskt styre i Grekland, förde krig mot perserväldet och erövrade Mindre Asien, Levanten, Egypten, Mesopotamien och delar av Indien. Den grekorientaliska blandkultur som blomstrade i hans rike kallas hellenism. Efter Alexanders död år 325 f Kr föll det hellenistiska väldet sönder

 

Efter Kristus
 
 
395 Efter en period som grekisk stat och romersk provins kom Makedonien under Bysans (Östroms) kontroll
500-talet Anlände de första slaverna till regionen
800-talet Blev Makedonien en del av det första bulgariska riket
971 - 1014 Det bulgariska motståndet mot Bysans leddes av tsar Samuil som härskade över ett västbulgariskt eller makedonskt rike (den exakta definitionen diskuteras fortfarande mellan det moderna Bulgarien och republiken Makedonien
1000-talet Tsar Samuils rike inlemmades i det bulgariska och därefter kämpade bysantiner, bulgarer och serber om makten över Makedonien, som blev en del av det medeltida Serbien
1300-talet Grundade serberna den serbisk-ortodoxa kyrkan i Skopje
1371 Erövrades Makedonien av de muslimska osmanerna (turkarna) och territoriet förblev under turkisk överhöghet i 500 år
1877 - 1878 Efter det rysk-turkiska kriget tillföll större delen av Makedonien Bulgarien
1878 Berlinkongressen återförde Makedonien under turkiskt styre
1912 - 1913 De sociala och ekonomiska missförhållandena och förtrycket från turkarna skapade politisk oro och motsättningar mellan landets folkgrupper och löste ut de så kallade Balkankrigen som förändrade regionens gränser

Det första Balkankriget mellan Turkiet och Balkanförbundet (Bulgarien, Serbien, Montenegro och Grekland) slutade med Turkiets nederlag och en delning av Makedonien. I det andra Balkankriget stred Serbien, Grekland och Bulgarien om landet som delades upp mellan dem

1914 - 1918 Under första världskriget försökte Bulgarien lägga beslag på landet genom att ansluta sig till axelmakterna Tyskland och Italien
1929 Efter första världskriget blev den slaviska delen av Makedonien en del av serbers, kroaters och sloveners kungarike, Kungariket Jugoslavien. Grekland fick tillbaka sina tidigare makedonska områden
1939 - 1945 Under andra världskriget erövrade Bulgarien nästan hela den jugoslaviska delen av Makedonien. De västra delarna ingick i det Storalbanien som behärskades av Italien
1945 Vid krigsslutet återställdes 1919 års gränser. Makedonien blev en av sex delrepubliker i det socialistiska Jugoslavien, där kommunistpartiet var det enda tillåtna. Stora delar av näringslivet förstatligades
1970-talet Långsamt decentraliserades viss politisk makt till delrepublikerna och under detta årtionde fick de egna regeringar och förvaltningar. Som fattigaste delstat var Makedonien dock beroende av hjälp från de rikare delrepublikerna i norr
1980 President Josip Broz ”Tito” hade sedan andra världskriget fungerat som sammanhållande kraft i Jugoslavien. Efter hans död växte rivaliteten mellan delstaterna, en utveckling som frammanades av växande ekonomiska problem och konkurrens om federala medel
1980-talet Serbiens försök från mitten av detta årtionde att återta en del av den makt som centralregeringen tidigare släppt ifrån sig väckte motstånd i övriga delrepubliker. Nationalistiska rörelser växte fram med krav på demokratiska reformer
1990-talet När Jugoslavien började falla sönder i början av årtiondet skärptes spänningarna inom  Makedonien. Den albanska nationalismen tilltog, liksom motsättningarna mellan albaner och makedonier. Samtidigt såg nationalistiska krafter i grannländerna en chans att åter ifrågasätta Makedoniens status som nation. Många bulgarer och greker betraktar Makedonien som en ”konstgjord stat”, skapad av Tito efter andra världskriget, och hävdar att det inte existerar någon makedonsk nationell identitet. Makedonska betraktas i Bulgarien som en bulgarisk dialekt, medan Grekland hävdar en historisk rätt till namnet Makedonien. Serbiska nationalister kallar Makedonien för ”Sydserbien”
1990 Som ett resultat av förändringarna i det kommunistiska Östeuropa tillät kommunistledningen flerpartisystem och nationalistpartiet VMRO–DPMNE bildades. Det ville ”ena alla tre delarna av Makedonien”, alltså även de makedonska delarna av norra Grekland och västra Bulgarien

VMRO–DPMNE blev största parti vid årets parlamentsval, men fick inte egen majoritet. Näst störst blev det forna kommunistpartiet, som bytt namn till Makedoniens socialdemokratiska allians (SDSM)

1991 I januari utsågs den tidigare kommunistledaren Kiro Gligorov till president
I mars bildades en regering av oberoende akademiker och experter
När Slovenien och Kroatien lämnade Jugoslavien i juni kunde Makedonien välja mellan att ingå i ”Rest-Jugoslavien” som dominerades av Serbien, eller att bli självständigt
I september röstade en majoritet av landets befolkning för suveränitet. Albaner och serber bojkottade folkomröstningen

I november förklarade sig Makedonien självständigt
1992 I juli avgick regeringen när omvärlden tvekade att erkänna den nya staten och efter att den förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet

I september tillträdde en ny regering bestående av en koalition av vänsterkrafter och liberaler ledd av SDSM där även det albanska PDP ingick

1994 Vid det första presidentvalet efter självständigheten fick Kiro Gligorov förnyat förtroende

Spänningarna mellan albaner och makedonier fortsatte att öka under 1990-talet och den stora albanska minoriteten upplevde sig diskriminerad och krävde att erkännas som ett statsbärande folk, likställt med makedonierna. President Gligorovs främsta uppgift blev att försöka bevara den sköra samexistensen mellan makedonier och albaner

1995 Utsattes president Gligorov för ett bombattentat, förmodligen av makedonska nationalister, men överlevde
1997 Under sommaren utbröt oroligheter på grund av borgmästaren i staden Gostivar hade hissat den albanska flaggan på stadens kommunalhus, vilket upprörde stadens makedonska invånare. Efter det antogs den så kallade flagglagen, som förbjöd albaner i Makedonien att hissa den albanska flaggan annat än vid privata fester samt kultur- och sportevenemang
1998 Parlamentsvalet vanns av en konservativ koalition, ledd av VMRO–DPMNE. Ny premiärminister blev VMRO:s partiledare Ljubco Georgievski

Den nya regeringens kärva åtstramningsprogram, som kom att leda till en märkbar ekonomisk tillväxt, blev inte populärt hos alla väljare

1999 Vid höstens presidentval vann Boris Trajkovski, medlem i VMRO, tack vare stöd från albanerna
2001 Under vårvintern utbröt strider vid gränsen mot Kosovo mellan albansk gerilla, som kallade sig Nationella befrielsearmén (NLA), och makedonska regeringstrupper. Gerillan sade sig kämpa för att stärka albanernas ställning. Runt 100 000 flyktingar, främst etniska albaner, lämnade stridsområdena och begav sig över gränsen till Kosovo

I juli ökade förhoppningarna om en fredlig lösning. Genom NATO:s förmedling skrev den makedonska regeringen och den albanska gerillan under ett avtal om eldupphör. Samtidigt fördes med hjälp av EU överläggningar inom regeringen om författningsändringar, som skulle få albanerna att känna sig som likställda medborgare

Den 13 augusti skrev parterna under ett fredsavtal i staden Ohrid. Avtalet innebar bl a att albanska blev officiellt språk vid sidan av makedonska i områden med minst 20 % albansk befolkning och att albanska parlamentsledamöter skulle få vetorätt i frågor som rörde den albanska minoriteten. Dessutom skulle 1 000 albanska poliser utbildas, albanerna utgjorde då bara ett par procent av landets poliskår, och resurser avsättas till utbildning i albansk dominerade områden. Som ett led i överenskommelsen upplöstes den albanska gerillan i oktober samtidigt som en allmän amnesti infördes

2002 I september hölls parlamentsval. Ny premiärminister blev SDSM-ledaren Branko Crvenkovski. Trots en del våldsamma incidenter gick valet i stort sett lugnt till men en viss oro fanns ändå för att nya etniska oroligheter skulle bryta ut eftersom Crvenkovski valde att bilda regering med partiet BDI. Förhoppningarna var att denna koalition skulle stärka fredsprocessen
2004

I februari omkom president Trajkovski i en flygolycka varför presidentval hölls i april. Detta  vanns av premiärminister Crvenkovski

Ny premiärminister blev den partilöse ekonomen Hari Kostov. Denne avgick dock i november efter svårigheter att få gehör för nödvändiga ekonomiska reformer. Den tidigare försvarsministern Vlado Buckovski från SDSM utsågs till ny premiärminister

2005 Makedonien blev kandidatland som medlem till EU, men EU ville se framsteg i bland annat kamp mot korruption och reformer av rättsväsendet, innan formella förhandlingar inleddes.

Dessutom har Makedonien hindrats av en namnkonflikt med EU-medlemmen Grekland som accepterar bara ett Makedonien, den grekiska provinsen. Landet Makedonien har bytt flagga, ändrat grundlagen och kallar sig officiellt FYROM (Former Yugoslav Republic of Macedonia, Före detta jugoslaviska delrepubliken Makedonien). Trots medling från FN har Grekland dock inte gett med sig

2006 I juli hölls parlamentsval. Valkampanjen till detta präglades av upprepade våldsamheter, främst mellan anhängare till de två största albanska partierna, men sedan företrädare för bl a EU och USA hotat med att makedonskt medlemskap i NATO och EU stod på spel kunde valet genomföras utan allvarligare incidenter. Protester lämnades dock senare in om misstänkt valfusk vilket ledde till att omval skedde i några valkretsar.

Flest röster fick det största oppositionspartiet VMRO–DPMNE under förre finansministern Nikola Gruevski. Han valde att bilda en koalitionsregering med bland annat det albanska DPA
2008 Som ett resultat av NATO:s toppmöte på våren hoppades Makedonien att liksom Albanien och Kroatien få inbjudan om medlemskap men hindrades även där av namntvisten med NATO-medlemmen Grekland

Parlamentsvalet i juni kom att präglas av våld och valfusk. Hot mot väljare rapporterades, och i några distrikt gjordes valet om. Valet vanns av koalitionen För ett bättre Makedonien, ledd av Gruevskis center-högerparti VMRO-DPMNE (Interna makedonska revolutionära organisationen–Demokratiska partiet för makedonsk nationell enhet). Nikola Gruevski valde ett regeringssamarbete med albanska BDI

2009 Fick den konservative premiärministern Nikola Gruevski EU:s klartecken att förhandla om medlemskap i unionen

I mars hölls både presidentval och lokalval. Sedan den sittande statschefen Branko Crvenkovski avböjt omval, var de främsta kandidaterna Gjorge Ivanov från VMRO-DPMNE och Ljubomir Frckovski från SDSM (Makedoniens socialdemokratiska allians). Ingen av de båda kandidaterna fick tillräckligt med röster till en seger i den första valomgången. I den andra, som hölls i april, vann Gjorge Ivanov

På våren lämnade EU en kritisk utvärdering av Makedoniens reformer, och i juni avgick därför vice premiärminister Ivica Bocevski, som ansvarade för att driva landets integration i EU

I oktober förklarade EU att Makedonien gjort framsteg i reformer av polisväsendet och i kamp mot korruptionen. Därför var Bryssel redo att inleda de försenade formella samtalen om makedonskt medlemskap, samtidigt som man förväntade att Makedonien skulle lösa namnkonflikten med Grekland

I december hävde EU visumkravet för medborgare i Makedonien, Serbien, Montenegro och Kosovo

2010 I november uppstod en konflikt mellan opposition och regering, sedan skattemyndighet och polis gjort räder mot flera massmedier som anklagades för skattebrott. Oppositionen menade att orsaken var mediernas regeringskritiska hållning

I december hölls ett protestmöte med tiotusentals deltagare i Skopje. Men flera medierepresentanter, bland dem ägaren till en tv-station, åtalades för bland annat skattebrott

2011 I januari lämnade oppositionen parlamentet i protest mot regeringens agerande mot massmedierna och krävde nyval

Nyvalet till parlamentet hölls i juni som blev en hårt och bittert. Det konservativa regeringspartiet VMRO—DPMNE blev, trots förlorat väljarstöd, ändå störst. Premiärminister Nikola Gruevskis VMRO-DPMNE fortsatte att regera tillsammans med det största albanskdominerade partiet, BDI och fick därmed majoritet i parlamentet

I juni riskerade spänningen mellan albaner och makedonier att öka när regeringen i en nationalistisk manifestation lät uppföra en stor staty av krigarkungen Alexander den store på Makedonientorget i centrala Skopje. Oppositionen kritiserade kostnaden, som var nära 10 miljoner euro. Dessutom försämrades relationerna med Grekland, som ansåg att både namnet Makedonien och härföraren Alexander tillhör den grekiska historien

I juli protesterade hundratals journalister i Skopje efter att tre regeringskritiska tidningar tvingats stänga då de inte kunnat betala löner och tryckkostnader efter att skatteverket hade krävt dem på höga summor i påstådda skatteskulder och stängt tidningarnas konton. Enligt journalistfacket och OSSE var mediefriheten i landet därmed allvarligt hotad

Till överst på sidan

Geografi

Till ytan är Makedonien något mindre än Dalarna, ungefär 25 713 kvadratkilometer.

I norr gränsar landet till Serbien och Kosovo, i väster till Albanien, i söder till Grekland och i öster till Bulgarien. När Jugoslavien existerade ingick Makedonien som en av sex delrepubliker och är en del av den historiska regionen Makedonien.

Makedonien är övervägande bergigt. I nordväst ligger Sarabergen, med landets högsta toppar. I söder ligger bergskedjan Jablanica.

Mindre jordskalv förekommer. En större jordbävning förstörde huvudstaden Skopje år 1963. Berglandskapet delas av floden Vardar som flyter från nordväst till sydöst och rinner, via Grekland, ut i Egeiska havet. Vid gränsen mot Albanien i väster och Grekland i sydväst ligger sjöarna Ohrid och Prespa.

Landets huvudstad heter Skopje och har cirka 481 000 invånare. Andra större städer är, bland annat, Kumanovo med cirka 105 000 invånare och Bitola med cirka 95 000 invånare.

Landets högsta berg heter Korab och är 2 764 meter högt. Vardar är en av landets viktigaste floder och de största sjöarna heter Ohrid och Prespa.

Klimat

Makedoniens klimat är till stor del kontinentalt med heta och torra somrar. I floden Vardars dalgång råder ett närmast milt Medelhavsklimat. I bergsområdena kan vintermånaderna bli kalla med mycket snö. Nederbörden är jämnt fördelad över året. Dalgångarna får för det mesta mindre än 500 millimeter nederbörd per år varför jordbruket behöver konstbevattnas.

Flora och Fauna

På grund av sitt läge mellan medelhavsregionen och europeisk-sibiriska är floran och faunan riklig och varierande. Här lever, bland annat, björn, varg och andra däggdjur. I Makedonien har registrerats 17 olika ormarter, mer än 330 fågelarter och över 3 500 växtarter.

Befolkning, språk och socialt

Majoriteten (cirka 64 %) av dagens invånare i Makedonien är slaver. De fick en egen stat först efter andra världskriget och var en av de sex delrepubliker som bildade före detta Jugoslavien. I landet lever även en stor minoritet av albaner, cirka 25 % av befolkningen. Dessutom finns mindre grupper av turkar, romer, serber, bosnjaker, vlacher med flera.

Makedonierna (slaverna) är främst koncentrerade till huvudstaden Skopje samt till Vardars dalgångar i norra och centrala Makedonien. Den albanska minoriteten lever främst i egna samhällen på landsbygden i landets västra del, men det finns också en stor grupp albaner i Skopje. Albanerna har de högsta födelsetalen i Europa och deras livsstil, religion och kultur skiljer sig markant från de slaviska makedoniernas. Äktenskap över folkgränserna är ovanliga.

Den albanska minoritetens ställning i landet var länge en källa till konflikt. Albanska ledare protesterade mot att albanerna inte var jämställda med makedonierna, medan makedonierna såg albanernas krav på likaberättigande som början till en albansk utbrytning ur Makedonien och därmed ett hot mot landets sammanhållning. I början av 2001 utbröt oroligheter och landet var nära ett inbördeskrig. Omvärldens ansträngningar lyckades dock få parterna att gå med på en vapenvila och den 13 augusti 2001 skrev man under ett avtal, det så kallade Ohrid-avtalet, som avsevärt förbättrade den albanska befolkningens villkor.

Vlacherna är en folkgrupp av omtvistat ursprung. De talar ett språk som är släkt med latin och rumänska och tros vara ett av de äldsta folken i Sydösteuropa. I Makedonien bor de huvudsakligen kring städerna Bitola, Resen och Krusevo.

Muslimska makedonier och bulgarer kallas pomaker. De utgör en egen folkgrupp med omdebatterat ursprung och lever främst i sydvästra Bulgarien. De talar en med bulgariskan närbesläktad slavisk dialekt, som inte finns som skriftspråk.

Enligt författningen, med de tillägg som gjordes efter Ohrid-avtalet 2001, är makedonska officiellt språk i hela landet. I områden där en minoritet utgör minst 20 procent av invånarna är också minoritetens språk officiellt språk (gäller främst albanerna).

Makedonska är ett sydslaviskt språk som har stora likheter med främst bulgariska men också serbiska. Det infördes som skriftspråk, skrivet med det kyrilliska alfabetet, efter andra världskriget, bland annat som ett försök från jugoslaviska myndigheters sida att stärka den makedonska identiteten och motverka starka probulgariska stämningar.

Albanska tillhör den indo-europeiska språkfamiljen utan att vara nära släkt med dess andra språk. Det har inslag av turkiska, grekiska och italienska och skrivs med latinska bokstäver.

Så länge som Makedonien ingick i f d Jugoslavien omfattades alla makedonier med arbete samt deras familjer av ett relativt väl utbyggt socialt skyddsnät, delvis finansierat av de rikare delrepublikerna. Vid självständigheten tog Makedonien över hela ansvaret för socialförsäkringssystemen, som sedan dess urholkats på grund av ekonomiska problem.

Den höga arbetslösheten har även gjort att staten haft svårt att betala ut arbetslöshetsersättning. Sjukvården har också fått allt mindre pengar. Förbättrad skatteindrivning med ökade skatteinkomster som följd resulterade i att pensionerna kunde höjas i början av 2008 med i genomsnitt 15 procent.

Religion

Majoriteten av makedonierna tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som bildades år 1958 efter en utbrytning ur den serbisk-ortodoxa kyrkan.

Den makedonska kyrkan blev självständig 1967 men erkändes först 1997 av andra ortodoxa samfund. Förhållandet till den serbisk-ortodoxa kyrkan är spänt och har till viss del skärpts under senare år.

De flesta av Makedoniens albaner är muslimer. I Skopje finns också ett mindre antal albanska katoliker och anhängare av olika ortodoxa riktningar. Också vlacherna är ortodoxa.

Utbildning

I Makedonien är grundskolan kostnadsfri och obligatorisk för barn mellan 7 och 15 år. Skolan är uppdelad i en åttaårig grundskola och ett fyraårigt gymnasium, som är universitets- eller yrkesförberedande. Det finns albansk-, turkisk- och serbiskspråkiga grundskolor vid sidan av de makedonska. Efter självständigheten har bristen på pengar försämrat hela undervisningssystemet. Världsbanken bidrar till ett program för att modernisera undervisningen.

I Skopje och Bitola finns statliga universitet. Då de enbart har undervisning på makedonska studerar få albaner vid dessa.

Tetovo, som har en stor albansk majoritet, var länge centrum för konfrontationer. Albanerna, som ville ha tillgång till högre utbildning på sitt eget språk startade år 1995, trots myndigheternas förbud, ett privat, albanskt universitet i staden. Som ett försök till kompromiss upprättades år 2001, med stöd av OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) ett privatfinansierat universitet med undervisning på främst albanska och engelska. Efter ändringar i lagen om högre utbildning kunde det inofficiella albanska universitetet i Tetovo år 2004 omvandlas till en statligt finansierad läroanstalt.

Turism

Före 1991 var Makedonien ett populärt turistmål. Jugoslaviens sönderfall, följt av krig och oroligheter i området, skrämde bort turisterna. Dessa har dock börjat återvända och 2008 hade landet cirka 255 000 besökare. Främsta dragplåster är Ohridsjön, vars unika växt- och djurliv samt omgivande gamla kyrkor och kloster har gett den en plats på UNESCO:s världsarvslista. I bergen finns möjligheter till skidåkning.

För mer information klicka på länken Landsfakta

Makedonien är ett litet land som därmed borde vara lätt att täcka in. Trots att jag tillbringade en vecka av min resa i Makedonien hann jag bara besöka huvudstaden Skopje och en del av trakten runt sjön Ohrid. Jag upptäckte att landet har vacker natur, magnifika bergsområden och många historiskt intressanta platser att besöka. Hit kommer jag gärna tillbaka för ytterligare upptäcktsfärder!
 

Vid jordbävningen 1963 stannade klockan på stadshuset och står fortfarande still.
Skopje

Möte vid
Hjunkar mosque. Skopje
 

Den turkiska graven vid
Sv Kliment at Plaosnik.
Ohrid

Hus på huvudgatan.
Skopje

Äntligen lite "riktig" reklam.
Skopje

Vacker gångväg utefter sjön
Ohrid

Stora torget.
Skopje

Förbudsskylt
på affär.
Skopje

På denna plats har familjen Kanevce bott i mer än 500 år!

Statyn på Alexander
den Store.
Skopje

Vägen mot 
Debar

En av Ohrids stoltheter
kyrkan
Sv Jovan Kaneo
från 1200-talet

Detta skall bli
Högsta domstolen.
Skopje

Staden ligger vid en sjö.
Debar

En av Ohrids stoltheter
kyrkan
Sv Jovan Kaneo
från 1200-talet

Nybyggt museum.
Skopje

Debarsjön

En av Ohrids stoltheter
kyrkan
Sv Jovan Kaneo
från 1200-talet

Moder Theresas minnesmonument.
Skopje

Bilolycka.
Debar

En av Ohrids stoltheter
kyrkan
Sv Jovan Kaneo
från 1200-talet

Kamen most,
stenbro från
1400-talet.
Skopje

Två bröder säljer valnötter till bilister.
Debar

En av Ohrids stoltheter
kyrkan
Sv Jovan Kaneo
från 1200-talet

Den gamla, turkiska stadsdelen.
Skopje

Att de är bröder...

Tsar Samoils borg från 900-talet.
Ohrid

Den gamla, turkiska stadsdelen.
Skopje

syns på öronen!

Tsar Samoils borg från 900-talet.
Ohrid

Den gamla, turkiska stadsdelen.
Skopje

Bonde.
Struga

Den mer än
2 000 år gamla romerska teatern.
Ohrid

Daud Pasha Amam Gallery.
Skopje

Sjön Ohrid är en av världens äldsta sjöar och med på UNESCO:s lista över världsarv

Frusna kroater.
Ohrid

Daud Pasha Amam Gallery.
Skopje

Sjön Ohrid är en av världens äldsta sjöar och med på UNESCO:s lista över världsarv

Den turkiske dykarchefen.
Ohrid

Hjunkar Mosque.
Skopje

Vy över gamla staden, som är med på UNESCO:s lista över världsarv.
Ohrid

Den japanska kvinnan hade en docka som hon fotograferade i olika miljöer!
Ohrid

Mustafa Pasha mosque.
Skopje

Vy över gamla staden, som är med på UNESCO:s lista över världsarv.
Ohrid

?
Ohrid

Mustafa Pasha mosque.
Skopje

Vy över gamla staden, som är med på UNESCO:s lista över världsarv.
Ohrid

Rekonstruerad bronsåldersby på  stolpar.
Michovgrad

Mustafa Pasha mosque.
Skopje

Staty av missionären
Sv Kliment som var med om att grunda de första  klostren som undervisade på slaviska.
Ohrid

Vy över sjön
Ohrid

Borgen Kale.
Skopje

I den gamla staden finns underbara stenbelagda gator att ströva på.
Ohrid

I Naum var jag bara ett par kilometer från Albanien

Klostret Sveti Spas grundades på 1300-talet.
Skopje

Muséet är antagligen världens äldsta.
Ohrid

Vy över Ohridsjön.
Naum

Klostret Sveti Spas grundades på 1300-talet.
Skopje

Kyrkan Sv Sofia från 1 000-talet.
Ohrid

Klostret Sv Naum från 900-talet.
Naum

Är han dum eller modig?
Skopje

Kyrkan Sv Sofia från 1 000-talet.
Ohrid

Klostret Sv Naum från 900-talet.
Naum

Den gamla marknadsplatsen Bit Pazar.
Skopje

Kyrkan Sv Sofia från 1 000-talet.
Ohrid

Klostret Sv Naum från 900-talet.
Naum

Den gamla marknadsplatsen Bit Pazar.
Skopje

Kyrkan Sv Sofia från 1 000-talet.
Ohrid

Klostret Sv Naum från 900-talet.
Naum

Den gamla marknadsplatsen Bit Pazar.
Skopje

Kyrkan
Sv Kliment at Plaosnik återuppbyggdes på den plats där det funnits ett kloster från 893.
Ohrid

Båt i hamnen.
Ohrid

Den gamla marknadsplatsen Bit Pazar.
Skopje

Kyrkan
Sv Kliment at Plaosnik återuppbyggdes på den plats där det funnits ett kloster från 893.
Ohrid

Strandpromenaden.
Ohrid

Den gamla marknadsplatsen Bit Pazar.
Skopje

Utgrävningar vid Sv Kliment at Plaosnik visar att det funnits många byggnader här.
Ohrid

Del av den gamla stadsmuren.
Ohrid

Den gamla marknadsplatsen Bit Pazar.
Skopje

Resterna efter en av Europas äldsta kyrkor från 400-talet.
Ohrid

När jag körde ut ur Ohrid var det minus 9 grader!

 

För mer information om Makedonien Dagens väder i Makedonien
Fakta World Factbook UD:s rekommendationer   BBC Weather
Tidningar        
Övrigt Exploring Macedonia Travel2Macedonia Lonely Planet  
  www.stalvik.se      

Det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida. 

Till överst på sidan


Uppdaterad 2012-10-30
www.stalvik.com

866 besökare sedan 111111