Peru - "Inkarikets hjärta"


 

Resfakta Mer information om Peru Landsfakta Peru Startsida

English version

Klicka på bilden för större format

Peru - "Inkarikets Hjärta" 

Perus kulturarv sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Här fanns en gång i tiden mäktiga högkulturer som chavin, moche, paracas, nasca och naturligtvis inkas, som alla lämnat intressanta spår och påverkat kulturarvet. Peru är det land som hårdast förknippas med inkariket. Här låg en gång "Världens Navel" som deras huvudstad Cusco kallades. Det mesta från inkas högkultur förstördes vid spanjorernas erövring av detta mäktiga rike, men det finns fortfarande många intressanta platser kopplade till inkas kvar att besöka. Ett av dem är en av världens främsta sevärdheter, Machu Pichhu, "Den glömda staden". Den naturintresserade har mycket att njuta av vid en rundresa i landet. Även den som söker spänning och äventyr finner detta i Peru.

Under min fyra veckor långa rundresa i Peru hann jag besöka flera av de platser jag länge drömt om och som gav mig oförglömliga minnen för livet. Flera av Perus stora sevärdheter finns med på UNESCO:s lista över Världsarv. Jag besökte bland annat Lima, Cusco, Machu Picchu, Nasca, Colca Canyon, Cordillera Blanca och Titicacasjön. Naturupplevelserna var många och jag såg kondorer, jag vandrade i skuggan av landets högsta och var i Amazonas, besökte öarna Taquile och Amantani i Titicacasjön mm. Kulturupplevelserna var av högsta klass med Solfesten i Cusco, mötet med urusindianer vid Titicacasjön, besök i Inkarikets forna huvudstad Cusco mm

Läs mera om denna fantastiska resa och detta otroligt intressanta land under Resfakta

Perus historia i korthet

Människors ankomst till den "Nya Världen" är av relativt sent datum. Forskare tror att den amerikanska kontinenten befolkades genom att människor vandrade över det frusna Beringssund från Sibirien. Alla lämningar i Peru efter människor kan hänföras till Homo sapiens.

Perus tidigaste invånare var nomadiserande jägare och samlare som strövade runt i landet i små grupper. De jagade gigantiska myrslokar och sabeltandade tigrar, djur som numera är utdöda sedan länge. Människorna bodde i grottor. De äldsta mänskliga fynden beräknas vara upp till 20 000 år gamla. De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Peru är minst 12 000 år gamla. Nya utgrävningar i Supeflodens dalgång norr om Lima visar att den första framstående kulturen i landet utvecklades från 3 100 till 1 800 före Kristus kring en stad kallad Caral. Kulturen utgör det tidigast kända exemplet på stadsbebyggelse i Amerika. 

Cirka 4 000 år före Kristus började människor plantera grödor med enkla jordbruksmetoder och blev mera bofasta. De första bomullsodlingarna kan spåras till 3 000 f Kr. 

En av de större och viktigare kulturerna från den prekolombianska perioden, 10 000 före Kristus till 1500 efter Kristus, i Peru är Chavin de Huantar, uppkallad efter platsen med samma namn. Den existerade från cirka 850 f Kr till 300 f Kr och hade sitt utbredningsområde i norra Peru. Deras viktigaste symbolbild var en stiliserad jaguar och kulturen kallas därför ofta för "jaguardyrkarna". Ruinerna efter deras imponerande, till stor del underjordiska, tempel kan fortfarande beskådas.

Under åren 100 till 700 efter Kristus var de starkaste två kulturerna Moche och Nasca. Moche hade sitt centra nära staden Trujillo och Nasca vid staden med samma namn. De mystiska Nascalinjerna från denna period förbryllar fortfarande forskare. Deras gåta är än så länge olöst. 

Från 700 till 1100 efter Kristus dominerade Wari (Huari) kulturen. Wari var den första starka militanta kulturen i Peru. Den influerades av Tiahuanaco religionen vid Titicacasjön. De folkgrupper som besegrades av Waris förbjöds att fortsätta med egna traditioner eller föra egna muntliga traditioner vidare.

Under 1 000-talet inleddes Chimú-rikets högperiod längs kusten i norra Peru och södra Ecuador. Kulturen, som anses vara den främsta dittills i Amerika, krossades av inkafolkets stormakt.

Enligt legenden föddes inkariket på Solön i Titicacasjön när skaparguden Viracocha skapade de första inkas; Manco Capac och Mama Ocllo, som han skickade till jorden för att hjälpa jordens befolkning.

Forskare har hittat de första spåren av inkariket från slutet av 1100-talet efter Kristus. Deras storhetstid började dock så sent som 1438 då Pachacuti kröntes som inka. Han kallades för "Den store reformatorn". Under hans ledning inkorporerades stammar genom erövringar och riket expanderade i alla väderstreck. Strax före spanjorernas ankomst till Inkariket kämpade bröderna Huascar och Atahualpa om makten. Deras fader hade delat inkariket i två delar med Cusco och Quito som huvudstäder. Atahualpa besegrade sin broder och utsågs till enväldig Inka. Han togs tillfånga av spanjorerna den 16 november 1532 i staden Cajamarca. Atahualpa försökte återfå sin frihet genom att betala en stor lösensumma i guld och silver. Han frigavs inte som utlovats utan ställdes inför rätta och dömdes till döden av spanjorerna. Atahualpa avrättades genom garrottering i juli 1533, därmed var inkariket i stort sett besegrat. Därefter började spanjorerna plundringen och förstörelsen av Cusco, inkarikets huvudstad, där de finaste templen och de viktigaste administrativa byggnaderna låg. Det mesta förstördes men än idag kan man se resterna efter de imponerande byggnaderna, som Coricancha-templet. År 1536 gjorde inkas ett sista stort försök, som var nära att lyckas, att besegra spanjorerna.  

Omedelbart efter att inkariket erövrats började den spanska koloniseringen. De fann enorma mängder silver i Peru som de skeppade till moderlandet. Silvret bidrog till Europas industrialisering. För indianerna innebar den spanska koloniseringen en katastrof. Inkarikets försörjningssystem bröt samman. Krig, nya sjukdomar som européerna förde med sig och slavarbete resulterade i att den indianska befolkningen minskade från omkring 12 miljoner till cirka 2 miljoner på bara 50 år.

Spanjorerna beslagtog den bästa jordbruksmarken och bildade storgods på vilka indianerna tvingades arbeta. Vid kusten anlades stora socker- och bomullsplantager. Till dem köptes slavar från från Afrika. Stora städer med vackra torg och praktfulla kyrkor byggdes upp runt om i landet. Huvudstad i det forna inkariket blev Lima, som grundades av erövraren Francisco Pizarro. Bland de giriga conquistadorerna utbröt maktkamper och flera av dem mördades, bland annat Pizarro själv (1541). Hans kista kan nu beskådas i Limas stora katedral.

De efterföljande 200 åren, som betydde mycket för Spaniens ekonomiska utveckling, var relativt lugna i det forna inkariket. Spanjorerna levde ett rikt och bra liv medan den indianska befolkningen fortsatte att leva under slavliknande förhållanden. Flera uppror mot spanjorernas välde startades och kulminerade i det som inleddes av inkaättlingen Túpac Amaro II på 1780-talet. Alla uppror slogs dock ned av spanjorerna och ledarna för dem avrättades på ett grymt sätt. 

I början på 1800-talet växte ett starkt missnöje fram hos den spanskättade befolkningen mot sin begränsade frihet och höga beskattning från moderlandet. Revolutionstankar började gro. José de San Martín, som befriat Argentina och Chile, intog Lima år 1821 och utropade ett självständigt Peru. Simon Bolivar, som befriat Venezuela och Colombia, träffade de San Martín för överläggningar i staden Guayaquil. Dessa resulterade i att de San Martín drog sig tillbaka och lämnade Latinamerika för att bosätta sig i Frankrike. Simon Bolivar fortsatte frihetskampen tillsammans med sin general Sucre och den 28 juli, 1821 utropade Peru sin självständighet. Det definitiva slutet för det spanska kolonialstyret i Sydamerika kom dock inte förrän 1824 efter slaget vid Ayacucho.

Den första tiden efter självständigheten präglades av många inbördesstrider mellan olika lokala militära ledare. Först på 1850-talet stabiliserades läget under ledning av president Ramón Castilla. Under hans ämbetsperiod avskaffades slaveriet i Peru.

Efter självständigheten har Peru varit i krig med Spanien (1866), och Chile i det så kallade Stillahavskriget (1879 - 1883) samt Ecuador (1941). Efter kriget med Ecuador uppstod en gränstvist om ett område i Amazonas. Den tvisten fick sin lösning först i slutet av år 2000.

Mot slutet av 1800-talet började utländska investerare att satsa på Peru i allt större omfattning vilket ledde till en stadig ekonomisk tillväxt. Under att antal regeringar fram till första världskriget upplevde Peru politisk stabilitet och goda ekonomiska tider.

Under första världskriget sjönk exporten och efter sociala oroligheter och politisk instabilitet grep militärerna makten.

Till överst på sidan 

Några viktiga årtal i Perus moderna historia

År

 

Händelse

 

1920 Återgång till civilt styre och ny författning. President Augusto Leguía styrde landet
1930 President A Leguía störstas av militären
Den revolutionära folkliga alliansen APRA grundas
1931 APRAS ledare förlorade presidentvalet med knapp marginal
APRA startar ett väpnat uppror, som slogs ned och partiet förbjuds till 1945  
1941 Krig mot Ecuador om ett landområde i Amazonas
1945 APRA kommer in i regeringen
1948 APRA-medlemmar gör myteri i flottan. Partiet förbjuds åter. Militären tar makten
1948-1963 Makten växlar mellan militärjuntor och demokratiskt valda regeringar. Perioden dominerades av general Manuel Odrías diktatur under åren 1948 - 1956
1963 - 1968 Exporten förbättrades och gav ekonomisk tillväxt, främst vid kusterna. Klyftorna mellan det "moderna Peru" och de fattiga höglandsregionerna ökade. Två procent av jordägarna kontrollerade 70 % av den odlingsbara marken. Inflyttningen av fattiga till städerna ökade och de bönder som inte lämnade höglandet började göra motstånd
1963 Fernando Belaúnde Terry vinner presidentvalet. Han beslutade att genomföra en jordreform, som stoppades av APRA och konservativa parlamentsledamöter
1968 En militärjunta under ledning av general Juan Velasco Alvarado grep makten.
Juntan genomförde en omfattande jordreform och de största egendomarna överlämnades till anställda att bruka i kooperativ form. Flera utländska företag förstatligades
1975 General Francisco Morales Bermúdez, och andra konservativa militärer, blir ny ledare för militärjuntan som genomförde ekonomiska åtstramningar i samverkan med IMF sedan Alvarados reformprogram försvagats och bidragit till en stor utlandsskuld och hög inflation
1978 Förbjöds odling av koka om den förädlades till kokain
1980 Återinfördes den parlamentariska demokratin och Belaúnde Terry återkom till makten. Han drev en nyliberal politik med privatisering av statliga företag och uppdelning av jordbrukskooperativ i privata enheter. Under hans regeringsperiod ökar den ekonomiska krisen och åtföljdes av en social kris vilket lade grogrunden gerillaverksamhet. Nu grundades Sendero Luminoso, Den Lysande Stigen, som inledde en revolutionär våldskampanj i maoistisk anda
1983 Grundades Tupac Amaro av några revolutionäre vänstergrupper som sympatiserar med Kuba
1985 APRA-partiet segrade i valet och bildade regering. Deras ledare Alan García Pérez blir ny president. Hans politik leder till en början till god ekonomisk utveckling men ledde senare till hyperinflation och stora underskott i statens finanser
1987 Meddelade president García att de privata bankerna skulle nationaliseras
1990 Presidentvalet vanns av Alberto Fujimori, som införde ett hårdare ekonomiskt åtstramningspaket än det högern och IMF föreslagit, den så kallade "Fuji-chocken". Den ledde bland annat till att en halv miljon statligt anställda förlorade sina jobb
1992 Inflationen minskade från 7 500 % år 1990 till 57 %
Efter att ha förhört sig om stöd från militärerna genomförde Fujimori en konstitutionell kupp i april och författningen upphävdes, parlamentet upplöstes, högsta domstolens ledamöter avsattes och journalister fängslades
Under hösten greps de flesta ledarna för gerillarörelsen Sendero Luminoso
I november valdes ledamöter till en församling som skulle skriva en ny grundlag  
1993 Den nya grundlagen godkändes i en folkomröstning
Flera ledare i gerillarörelsen Tupac Amaro greps
1995 Alberto Fujimoro segrade åter i presidentvalet
Drev Fujimoro genom en lag som gav amnesti för alla brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av militären sedan 1980
1996 Fujimoro drev igenom ett beslut i parlamentet som gav honom möjlighet att bli omvald till president en tredje gång, trots att detta stred mot författningen

Tupac Amaro-gerillan ockuperade den japanska ambassadörens bostad och tog över 500 personer som gisslan

Nya avslöjanden kom om att militären var inblandad i kokainhandeln

2000 Nya korruptionsaffärer avslöjades och ekonomin försämrades vilket påverkade Fujimoros popularitet och han fick inte fullt 50 % av rösterna trots ett utbrett valfusk i första valomgången. Utmanaren Alejandro Toledo fick drygt 40 % av rösterna och vägrade ställa upp i en andra valomgång med motiveringen att det var omöjligt att genomföra fria och rättvisa val. Trots detta ägde valet rum om Fujimoro fick drygt 51 % av rösterna, sedan man räknat alla ogiltiga röster som hans.

I september visades en film i TV där säkerhetschefen mutade en parlamentsledamot för att denne skulle stödja regeringen. Senare påträffades hundratals liknande inspelningar. Krav restes mot Fujimoros avgång. Han flydde till Japan och i november skickade han ett fax därifrån och meddelade att han lämnat sin post

Parlamentets talman Valentin Paniagua bildade en interimsregering

Försök att få Japan att utlämna Fujimori lyckades inte då denne fått japanskt medborgarskap  

2001 I det presidentvalet segrade Alejandro Toledo, en ekonom med indianskt ursprung. Redan efter ett halvår hade Toledos popularitet bland allmänheten sjunkit kraftigt. Otåligheten var stor efter vallöften om fler jobb och kamp mot fattigdomen. Även om ekonomin långsamt blev bättre präglades Toledos hela tid som president av protester och strejker, oförmåga att lösa olika kriser, många ministerbyten och en rad skandaler

I juni utlämnades den förre säkerhetschefen Montesinos från Venzuela dit han flytt

2003 Under året förvärrades oron på arbetsmarknaden och stora generalstrejker och demonstrationer hölls. Undantagstillstånd infördes under 30 dagar i halva landet sedan flera av huvudvägarna hade blockerats
2004 I början av året genomförde president Toledo sin femte regeringsombildning på 30 månader

Dömdes Montesinos till 15 års fängelse för bland annat vapensmuggling och givande av mutor

I sin exil förklarade Alberto Fujimori under hösten att han planerade att delta i presidentvalet i april 2006. Han flög till Chile, varifrån han planerade att återvända till Peru, där han greps av polis och sattes i husarrest. Perus regering krävde att få honom utlämnad för 22 anklagelser om korruption och brott mot mänskliga rättigheter, en begäran som Chiles regering ville utreda

2005 I januari införde regimen undantagstillstånd i en provins där omkring 150 reservofficerare ockuperat en polisstation och tagit 21 personer som gisslan

Under våren anklagades president Toledo och hans syster, som hade satts i husarrest, av ett kongressutskott för att ha förfalskat majoriteten av de namnunderskrifter som krävdes när partiet PP bildades år 2000. Efter sin mandatperiod lämnade Toledo landet. Han har inte åtalats

Under hösten möttes bolivianska indianledare, Venezuelas president Hugo Chávez och Ollanta Humala i Cuzco och lanserade rörelsen "Sydamerikanska nationernas gemenskap"

Under ett par veckor i slutet av året mördades 13 militärpoliser i väpnade attacker i kokadistrikten

2006 I presidentvalet i juni lyckades en impopulär president från 1980-talet, Alan Garcia, återta den högsta makten. Efter sitt tillträde lovade Garcia att prioritera kampen mot fattigdomen och minska statens utgifter. Hans nya regering, som saknade majoritet i parlamentet, dominerades av icke partianslutna experter

I kongressvalet i april segrade Union för Peru, UPP, i koalition med Nationalistpartiet (PNP)

 I augusti anklagades den pensionerade översten Ollanta Humala Tasso formellt för mord och tortyr under kampen mot gerillan 1992

I december anklagades Humala för att ha uppmanat militären att inleda ett uppror som ledde till att hans bror angrep en polisstation 2005

2007 Chiles högsta domstol beslutade i september att den tidigare presidenten Alberto Fujimori skulle utlämnas till Peru

I december inleddes en rättegång mot Fujimori vid Perus högsta domstol. Den gällde fyra åtalspunkter, bland annat Fujimoris ansvar för att säkerhetstjänstens "dödspatrull" Grupo Colina mördat 25 civilpersoner 1991 och 1992

Under åren 2007-2009 pågick även tre andra rättsprocesser parallellt mot Fujimoro, som gav fleråriga straff för maktmissbruk, illegal avlyssning, mutbrott samt korruption då Fujimori hade gett sin säkerhetschef, Vladimiro Montesinos, miljonbelopp ur statskassan

2008 Regeringen stiftade lagar som ökade utländska intressenters möjligheter att utvinna olja i landet vilket ledde till protester i flera provinser av över 10 000 medlemmar från cirka 65 olika indiangrupper. Vägar blockerades och ett par olje- och gasanläggningar ockuperades. Regeringen införde undantagstillstånd, men efter en dryg vecka avbröts aktionerna sedan kongressen röstat för att underkänna de nya lagarna
2009 Rättsprocessen mot Fujimoro avslutades i april. Han dömdes till 25 års fängelse

Amazonasindianernas protester mot ett presidentdekret i samband med ett frihandelsavtal startade åter i april. Nu gällde det två andra lagar som de upplevde som ett hot. Oron kulminerade i början av juni då minst 30 indianer och 22 poliser uppgavs ha dödats när polis och militär slog ner protester i Baguaprovinsen i norra delen av landet

President Garcia krävde att indianledaren Alberto Pizango skulle gripas, men han flydde till Nicaraguas ambassad i Lima där han fick asyl. Regeringen kritiserades efter indianernas protester och flertalet ändrade frihandelslagar

I juli bytte president Garcia ut flera ministrar och utsåg Javier Velásquez Quesquen från APRA till ny premiärminister

 Under hösten ansåg domstolarna att bevisen mot den f d översten Humala var otillräckliga varför han frikändes, brodern Antauro dömdes dock till 25 års fängelse

 Till överst på sidan 

Geografi, Klimat

Till ytan är Peru ett stort land, cirka 1 285 220 km2, och rymmer därför flera olika naturtyper. Alla med olika karaktär. Inom landets gränser finns också en del av världens mest komplexa ekosystem - Amazonas. Amazonasområdet utgör cirka sextio procent av Perus totala yta. Stilla Havet med sina fågel- och sjölejonkolonier är en annan intressant miljö. Tvärs genom landet går Anderna, världens näst mäktigaste bergskedja. Landets högsta berg, Huascaran 6 768 m ö h, ligger i området Cordillera Blanca. Andernas östra delar får ta emot stora regnmängder och är därför klädda med yppig molnregnskog.

Perus klimat kan indelas i två årstider, torrperioden och regnperioden. Hur dessa infaller varierar beroende var i landet man befinner sig. Ökenområdena har sin indelning och de höga bergsområdena sin. 

Befolkning, Språk och sociala förhållanden

Ungefär hälften av landets befolkning bor i höglandsområden. Nästan lika många bor i de ökenliknande kustområdena och endast cirka fem procent befolkar Amazonasområdet. 

Nästan hälften av landets befolkning har indianskt ursprung. De största indiangrupperna är quechua och ayamara. En dryg tredjedel av befolkningen är mestiser, cirka 15 procent är vita och utgör överklassen tillsammans med en del mestiser.  Den svarta delen av befolkningen härstammar från de afrikanska slavar de spanska erövrarna förde hit när den indianska befolkningen decimerats så kraftigt att den inte längre räckte till som arbetskraft.

Spanska och det största indianspråket quechua är landets två officiella språk. Indianspråket aymara talas av en stor del peruaner. Quechua och aymara talas huvudsakligen i Andernas högland.

Öster om Anderna och i Amazonas lever folkgrupper, större och mindre, som talar fler än 80 olika språk eller dialketer.

över 37 % av Perus befolkning lever under fattigdomsgränsen, det vill säga på under 2 USD per dag, varför de sociala klyftorna och inkomstskillnaderna är stora.

De peruaner som har en formell anställning omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem finansierat av staten, arbetsgivarna och löntagarna själva.

Hälsovården har stora brister, läkare och sjukhus är koncentrerade i första hand till huvudstaden Lima och andra större städer.  Undernäringen är utbredd och ungefär var fjärde hushåll saknar rent vatten. Barnadödligheten är bland den högsta i Latinamerika.

En stor del av den sociala verksamheten drivs av ideella organisationer.

Kriminaliteten i Peru är hög, framför allt i städerna.

Utbildning

I Peru råder skolplikt för alla barn från sex års ålder, formellt är skolan obligatorisk i 11 år. Men minst en halv miljon barn går inte i skolan utan arbetar eftersom föräldrarna anser att det är viktigare att de hjälper till med familjens försörjning istället för att gå i skolan.

Standarden i de statliga skolorna är låg, speciellt på landsbygden, och det brist på utbildade lärare, skolor och böcker.

I början av 2000-talet fanns omkring 825 000 studenter på landets cirka åttio universitet och högskolor, de flesta av dem privat. San Marcos-universitetet i Lima är Sydamerikas äldsta och grundades 1551.

För mera information se Landsfakta

Peru är nog ett av de mest intressanta länder man kan besöka. Här finns en fantastisk natur som sträcker sig från havsnivå till nästan 7000 meters höjd! Här finns Andernas mäktiga bergskedja, högplatån Altiplano med sin indianska befolkning, öknar, Titicacasjön, lämningar från gamla högkulturer som existerade långt innan Inkariket och det mäktiga Amazonas med sin biologiska mångfald. Åk hit du kommer aldrig att ångra resan!

Min resa full av starka möten med gamla kulturer, vacker natur och vänliga människor, fantastiska upplevelser allihop. 

 

peru_01.jpg (23729 byte)

Kapybara.
Amazonas

peru_02.jpg (16924 byte)

Tukan. 
Amazonas

peru_03.jpg (18666 byte)

Arapapegojor.
Amazonas

Katedralen.
Lima

Brödbutik.
Lima

peru_05.jpg (24701 byte)

Festivalen.
Cusco

peru_06.jpg (24810 byte)

Festivalen.
Cusco

Huayna Picchu.
Machu Picchu

Machu Picchu

Machu Picchu

peru_10.jpg (25056 byte)

Bearbetning av potatis.
Cusco

peru_11.jpg (23504 byte)

Inkavägg. 
Cusco

peru_12.jpg (21325 byte)

Vassbåt.
Titicacasjön

peru_13.jpg (23011 byte)

Solport på ön Taquile. Titicacasjön

peru_14.jpg (26179 byte)

Kloster vid kyrkan La Compagnia. 
Arequipa

peru_16.jpg (12703 byte)

Kondor.
Colca Canyon
 

peru_20.jpg (13689 byte)

Chauchilla.
Nasca

peru_34.jpg (11681 byte)

Soluppgång över Perus högsta berg,
Huascaran

peru_35.jpg (22623 byte)

Den sällsynta 
puya raimondi.
Huaraz

Cordillera Blanca.
Huaraz

peru_07.jpg (27259 byte)

Inti Raymi. 
Cusco

Coricancha templet,
inkas viktigaste och heligaste.
Cusco

Inkas "Heliga Dal".
Pisac

Marknadsbild.
Pisac

Inkaruiner.
Pisac

"Casa del Hierro".
Iquitos

Stadsdelen Belen.
Iquitos

Kvinna rostar kassava.
Amazonas

 

För mer information om Peru: Dagens väder i Peru
Fakta: World Factbook BBC Country Profile UD:s rekomm. CNN Weather
Tidningar:  La Republica  Adonde   BBC Weather
Övrigt: Lonely Planet www.stalvik.se    

Det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida. 

Till överst på sidan


Uppdaterad 2012-06-26
www.stalvik.com

4 099 besökare sedan 100111
(42 761 besökare 021029 - 100110)