Norge -
"Fjordarnas Land"
Norge
är ett av världens vackraste länder, kanske det vackraste. Ett land
som jag gärna återkommer till.
Resor i Norge bjuder på varierande upplevelser. Här finns snöklädda berg, djupa fjordar,
klippöar i havet, brusande älvar, vattenfall, sjöar inramade av skogsklädda berg,
jöklar och stora vidder. Fågellivet är på sina håll rikt och intressant.
Nära en tredjedel av landets yta ligger norr om Polcirkeln.
Norge kan
indelas i fem huvudregioner; Västlandet, Östlandet, Sörlandet, Nord
Norge och Tröndelag.
För naturälskare och friluftsmänniskor har Norge i stort sett allt
man kan önska sig. Det enda negativa skulle det myckna regnandet kunna
vara.
Några viktiga årtal i Norges historia
Namnet Norge tros betyda "Norra
Vägen" (Nordvegr) och engelskans Norway har sitt ursprung i denna
benämning. Namnet uppstod under vikingatiden.
Årtal
(före Kristus)
|
Händelse |
|
9600 - 8000 |
9 600 – 8000 Spår efter de första
människorna som levt i Finnmark och i Nordmöre. Under den yngre
stenåldern invandrade en ny folkgrupp, det sk stenyxefolket.
Hällristningar visar att de var renskötare |
| 4
000 |
Etablerades
jordbruket, framför allt kring Oslofjorden. |
| 1
500 - 500 |
Från bronsåldern finns
hällristningar bevarade som tolkas så att människorna som levde
under denna period var soldyrkare. Avlidna bränns och deras aska
läggs i urnor |
|
400 - 600 |
Under folkvandringstiden kommer
nya folkgrupper till Norge. Ruiner av fornborgar har tolkats som
att det rådde krig och oroligheter under denna tid
|
| 0
- 400 |
Arkeologiska fynd visar att det
har skett handel, direkt eller indirekt, mellan Norge och det
romerska riket |
| |
|
Årtal
(efter Kristus) |
Händelse |
|
700-talet |
När landet nämns för första gången
i skrift består det 29 små kungadömen |
|
800-talet |
Förenas de små kungadömena i
större områden |
|
800 - 1050 |
Är vikingarnas stora århundraden
som resulterade i att de koloniserade stora områden i Europa,
ofta med våld. Deras etableringar innebar att de förde med sig sin kultur ut i världen
och knöt band med Skandinavien. De började med att bosätta sig på
Färöarna och på Island
|
|
900-talet |
I början av århundradet blev
Harald Hårfagre ledare över hela Vestfold. Han lade även under
sig Shetlandsöarna och Orkneyöarna. |
|
980 (omkring) |
Döms Erik Röde som fredlös. Han
lämnar Norge och grundar en bosättning på Grönland |
| 1
000-talet |
Norska vikingar erövrar delar av
England och Irland och tar med sig kristendomen hem. Landet
kristnas under kung Olav Haraldsson som lyckats erövra
kontrollen över hela södra Norge |
|
1030 |
Kung Olav Haraldsson dör i slaget
vid Stickelstad och blev landets skyddshelgon under namnet Olav
den Helige |
|
1200-talet |
Var
Norges imperium som störst. Norrmännen styrde då över ett rike
som sträckte sig från Isle of Man till Kolahalvön. Stora
stridigheter mellan de olika kungasönerna resulterar i
oroligheter |
|
1261 |
Erkände Grönland den norske kungen
som regent |
|
1262 |
Erkände Island den norske kungen
som regent |
|
1266 |
Kung Magnus VI avstod Hebriderna
mot att den skotske kungen erkände norsk överhöghet över
Shetlands- och Orkneyöarna |
|
1300-talet |
Digerdöden
härjade i landet.
Av landets 350 000 invånare
avlider ungefär hälften, och endast 60 av de 300 adliga
familjerna överlevde. Jordbrukskrisen som följde försvagade
centralmakten |
|
1319 |
Avled Kung Håkon V. Hans son
Magnus Eriksson blev kung över både Norge och Sverige |
|
1355 |
Håkan Magnusson, son till Magnus
Eriksson blev kung |
|
1380 |
Olaf Håkansson blev kung av Norge |
|
1387 |
Avled Kung Olaf Håkansson vid
ungefär 17 års ålder. Hans hustru Margareta blir regent över
Norge och Danmark |
|
1388 |
Margareta blev regent även över
Sverige den 22 mars och genom detta hade Norge, Sverige och
Danmark förenats till en personalunion som fullbordades genom
Kalmarunionen år ??? |
|
1468 |
Kung Kristian I pantsatte
Shetlands- och Orkneyöarna till den kungen av Skottland. Panten
har än idag inte återlösts |
|
1508 |
Avskaffades Hansan handelsmonopol |
|
1536 |
Efter att Kalmarunionen upplösts
förklarade Kung Kristian III att
Norge och Danmark var förenat i en union och att det norska
riksrådet var avskaffat |
|
1624 |
Drabbades Oslo av en stor brand
och staden döptes om till Kristiania |
|
1645 |
Vid freden i Brömsebro förlorade
Norge Härjedalen och Jämtland till Sverige |
|
1658 |
Vid freden i Roskilde förlorade
Norge Bohuslän och Trondheims län till Sverige |
|
1660 |
Norge återfick Trondheims län.
Kung Fredrik III valdes till enväldig kung över Norge och
Danmark den 18 oktober |
|
1665 |
Norge ekonomi utvecklades positiv
och befolkningen uppgick till 450 000 detta år. Sjöfart, handel
och jordbruk utvecklades starkt under slutet av århundradet |
|
1716 |
Den svenske kungen Karl XII
försökte inta Norge.
Norrmannen Peder Tordensjöld lyckas erövra 21 svenska
transportfartyg på väg till de svenska trupperna i Östfold |
|
1718 |
Den 30 november dödades den
svenske kungen Karl XII vid Fredrikshald
Peder Tordenskjöld lyckas erövra Marstran och förstöra de
svenska fartygen vid Älvsborg |
|
1807 |
Norges handelsflotta uppgick till
1 514 fartyg.
Kronprins Fredrik allierade sig med Frankrike efter att först ha
försökt vara neutral under Napoleonkrigen. Britternas
kontinentalblockad fick förödande konsekvenser för Norge och
Danmark |
|
1814 |
Danmark tvingas avstå Norge till
Sverige vid freden i Kiel
En
konstituerande församling hölls på Eidsvoll den 10 april. Den
författning som skrevs under detta möte antogs den 17 maj och
samma dag valdes den danske kronprinsen Kristian Fredrik till
Norges kung
Den svenske kronprinsen Karl Johan och hans armé befann sig i
krig på kontinenten och kunde inte omedelbart ingripa mot den
norska händelseutvecklingen
Kung Kristian Fredrik sökte stöd hos britterna för norsk
självständighet samtidigt som han lät mobilisera den norska
armén
Den 28 juli anföll den svenska armén Norge och efter några
veckors krig slöts ett fredsavtal i Moss den 14 augusti i vilket
Norge ingick en personalunion med Sverige. Norge behöll sin nya
grundlag
Det norska stortinget valde den svenske kungen Karl XIII även
till norsk kung. |
|
1818 |
Blev Karl XIV unionskung
|
|
1825 |
1825 Utvandrade den förste
norrmannen till Amerika |
|
1844 |
Avlider kung Karl XIV |
|
1854 |
Norges första järnvägslinje, Oslo
– Eidsvoll, öppnas |
|
1866 - 1925 |
Utvandrade cirka 750 000 norrmän
till USA |
|
1871 |
Presenterades förslaget till en ny
Riksakt, som skulle stärka unionen |
|
1884 |
Det politiska partiet Venstre
grundades av stortingsmedlemmen Johan Sverdrup den 28 januari
och är därmed Norges äldsta politiska parti
Venstres ledare Johan Sverdrup ombads bilda regering
Det politiska partiet Höyre grundades den 25 augusti |
| 1898 |
Allmän rösträtt för män infördes |
|
1905 |
I mars bildades en
koalitionsregering bestående av Venstre, Höyre och
Samlingspartiet. Stortinget röstade igenom en ny lag om
konsulatsväsende som kung Oscar II vägrade skriva under den 27
maj. Regeringen svarade med att lämna in sin avskedsansökan som
kungen vägrade att acceptera
Den 7 juni förklarade Stortinget att då kungen enligt grundlagen
endast kunde styra Norge genom sin regering var unionen upplöst.
Eftersom Oscar II därmed inte längre var norsk kung följde då
att unionen var upplöst. Stortinget gav i uppdrag åt regeringen
att överta styret av landet
Vid folkomröstningen i augusti röstade en stor majoritet för en
unionsupplösning.
Den
18 november blev den danske prinsen Carl Norges nye kung. Han
kallade sig för kung Håkon VII |
|
1913 |
Infördes kvinnlig rösträtt |
|
1914 - 1918 |
Under första världskriget är Norge
neutralt
Vid denna tidpunkt var Norges handelsflotta världens tredje
största |
| 1920 |
Norge gick med i Nationernas Förbund (NF),
föregångare till Förenta Nationerna (FN)
Norge får överhöghet över Svalbard |
|
1939 |
Även under utbrottet av andra
världskriget förklarade sig Norge neutralt. Trots detta lade
brittiska flottan ut minor i Oslofjorden den 8 april |
|
1940 |
Den 9 april invaderade tyskarna
Norge genom att anfalla Oslo,
Trondheim, Kristiansand och Bergen. Norrmännen lyckades sänka
den tyska kryssaren Bluecher i Oslofjorden.
Den 7 juni lämnade kungen och regeringen Norge efter ett sista
sammanträde i Tromsö och bildade en exilregering i London
Ett administrativt råd styrde landet till september då den tyske
rikskommissarien Terboven förklarade kungen avsatt och upplöste
det norska administrationsrådet |
|
1942 |
Utnämndes Vidkun Quisling till
ministerpresident av tyskarna |
|
1943 |
En fabrik som tillverkade tungt
vatten i Rjukan sprängdes av norska motståndsmän |
|
1945 |
Tyskarna kapitulerade den 7 maj. Den norske kungen och regeringen
återvände till Norge i juni då fanns 372
000 tyska soldater i landet.
I valet på hösten fick Arbeiderpartiet för första gången egen
majoritet i stortinget och bildade regering
Norge blev medlem i Förenta Nationerna (FN). Norrmannen Tryggve
Lie valdes till FN:s förste generalsekreterare |
|
1949 |
Norge blev medlem
försvarsalliansen NATO |
| 1952 |
Norge blev medlem av Nordiska Rådet |
| 1959 |
Norge var med och grundade
frihandelsorganisationen EFTA |
|
1963 |
De borgerliga partierna bildade
regering men fälldes redan i september genom ett
misstroendevotum |
|
1965 |
Bildade de icke socialistiska
partierna regering igen |
|
1967 |
Norge ansökte om medlemskap i EEG
(senare EU) |
|
1971 |
Senterpartisten
Per Bortens koalitionsregering, som tillträtt 1965, splittrades
i frågan om norskt medlemskap i EU och tvingades avgå.
Arbeiderpartiet tog över under statsminister Tryggve Bratteli |
|
1972 |
Vid folkomröstningen om medlemskap
i EEG (senare EU) vann nej-sidan |
|
1973 |
Arbeiderpartiet vann Stortingsvalen och tog
tillbaka regeringsmakten |
| 1981 |
Gro Harlem Bruntland blev Norges, och Nordens
första statminister |
|
1983 |
Kåre Willoch blev
statsminister och bildade en majoritetskoalition med Høyre,
Kristelig Folkeparti och Senterpartiet |
| 1986 |
Regeringens ekonomiska åtstramningspaket
förkastades av Stortinget vilket tvingade den att avgå. Kåre
Willochs koalition ersattes av en minoritetsregering under
ledning av Arbeiderpartiets Gro Harlem Brundtland |
|
1989 |
Efter
stortingsvalet bildades åter en borgerlig koalition |
| 1990 |
Den borgerliga regeringen avgick på grund av
splittring om Norges linje i förhandlingarna med EG och om
EES-avtalet. Gro Harlem Brundtland blev åter statsminister i en
socialdemokratisk minoritetsregering |
| 1992 |
Stortinget godkände anslutning till EES-avtalet
och att landet skulle ansöka om medlemskap i EG/EU |
|
1994 |
Nej-sidan vann åter vid
folkomröstningen om ett eventuellt medlemskap i EG/EU |
| 1996 |
Gro Harlem Bruntland avgick som statsminister
av personliga skäl. Ny statsminister blev Thorbjörn Jagland |
| 1997 |
Kjell Magne Bondevik blev statsminister |
| 2000 |
Kjell Magne Bondevik avgick som statsminister. Jens Stoltenberg
blev ny statsminister och partiledaren Thorbjörn Jagland blev
utrikesminister |
|
2001 |
I stortingsvalet på hösten
uppnådde Arbeiderpartiet sitt sämsta resultat på nära åtta
decennier. Valets stora vinnare blev Høyre och Sosialistisk
Venstreparti, vilket gjorde det besvärligt att bilda regering.
När Høyres ledare Jan Petersen misslyckades, tog Kjel Magne
Bondevik över och förhandlade fram en minoritetsregering |
|
2002 |
Trädde
Thorbjörn Jagland tillbaka från statsministerposten till förmån
för Jens Stoltenberg |
| 2005 |
För första gången bildade Arbeiderpartiet,
Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet regering
tillsammans. Statsminister blev Arbeiderpartiets ledare Jens
Stoltenberg. |
| 2006 |
Norge fick utrikespolitiska problem när en
norsk religiös tidning publicerade de så kallade Muhammedkarikatyrerna |
| 2008 |
Senterpartiets ledare Åslaug Haga tvingades
lämna regeringen och partiledarposten efter oklara skatteaffärer |
| 2009 |
Fremskrittspartiet fick nya opinionsframgångar efter en
debatt om justitieministerns förslag att kvinnliga poliser
skulle tillåtas bära huvudduk. Förslaget fick hård kritik från
flera håll och drogs senare tillbaka
I juni avslöjades en avslyssningsskandal som berörde hela den
norska statsmakten. Försvarets underrättelsetjänst misstänktes
för olaglig övervakning av regeringskansliets datatrafik
Valet till till Stortinget vanns av den rödgröna
regeringskoalitionen med några mandats marginal. Det var första
gången på länge som en norsk regering överlevt ett val |
Geografi
Norge är ett långsträckt land, 1 750 kilometer från norr till söder. Kustlängden, öar
och fjordar undantagna, uppgår till mer än 21 100 kilometer. På det bredaste stället
i Sydnorge, är landet 430 kilometer brett. På det smalaste stället i
Nordnorge, är landet inte mer än 6.5 kilometer brett. Landets totala yta uppgår till 324 000 kvadratkilometer.
Stora delar av Norge är helt obebodda.
Norge är ett bergrikt land och 20 % av landets yta ligger
högre än 900 meter över havet.
Två av de mest kända bergsmassiven är Jotunheimen, med topparna Galdhöppigen (2 469
möh)
och Glittertind (2 452 möh) och Rondane-massivet.
Nordkap på 71 grader nordlig bredd är Europas nordligaste punkt.
Klimat
Den varma Golfströmmen, som följer en stor del av Norges kust norrut, ger Norge ett milt klimat
på breddgrader där det i vanliga fall råder arktiska förhållanden. Den håller
också landets kust isfri hela året vilket leder till ett milt och fuktigt kustklimat. De inre delarna
av landet, bakom bergen, har fastlandsklimat med kalla vintra och varma, torra somrar.
Trädgränsen i Norge ligger vid 70 grader Nord. Man
kan dock hitta låg björkskog ända upp till 71 grader Nord.
Golfströmmens vatten, som blandar sig med de kalla polarströmmarna, skapar näringsrika
fiskebankar. Fiskenäringen är därför av stor betydelse.
Till överst
på sidan
Geologi
Den geologiska skapelseprocessen av Norge, som tog cirka 3 miljarder år, är en lång och dramatisk period
som tydligt kan följas när man rör sig i den norska naturen. Kanske ser man hur urkrafterna bäst
verkat vid en norsk fjord. Fjordarna är eroderade dalar där isen eller vattnet fört bort det eroderade
materialet. De norska fjordarna är långa och dramatiska och kan vara upp till 1 300 - 1 400 meter djupa.
Flora och Fauna
Norges olika klimatzoner och jordmåner har präglat floran varför växtlivet är anpassat till de
olika förutsättningar som gäller på respektive växtplats. Här finner man cirka 2 000 olika arter.
Cirka 25 % av Norges yta är täckt av
skog, cirka 70 % av den norska skogen består av barrträd. Ädellövträd
finns bara längst i söder. Björk växer över hela landet. Finnmark, längst i norr, är helt trädlöst.
Även djurlivet är helt anpassat till olika förutsättningar och är relativt
artfattigt, men man hittar större däggdjur som älg, varg, björn, järv, hjort och rådjur. Bland gnagarna
hittar man hare, ekorre, lämmel, möss och råttor. Bävern har kommit tillbaka och verkar etablera sig bra.
Samerna håller renar som tamdjur, men man kan även hitta vildren i olika delar av Norge.
Längs kusterna finns ett rikt fågelliv. På sina ställen hittar man fina fågelberg
med bland annat lunnefågel och den tretåiga måsen. De största fågelbergen finns på ön
Runde utanför Ålesund, Vaerö och Röst vid Lofoten. Även på Varangerhalvön finns flera fågelberg.
I havet lever olika sorters valar och sälar. Vattnen är på sina håll mycket fiskrika men den moderna
fiskindustrin hotar dock tillgången. I sjöarna lever insjöfisk som gädda och abborre.
Vissa av de norska älvarna hör till världens finaste
laxfiskevatten.
Befolkning, språk och sociala
förhållanden
Norge är ett av Västeuropas mest
glesbefolkade länder och befolkningen är till stor del koncentrerad till
områdena kring Oslofjorden i sydöst och vid kusterna på Sør- och
Vestlandet. Största delen av befolkningen, cirka 96 %, är norskar, men
här lever även små minoriteter av samer och finnar.
Sedan 1989 finns det ett sameting med
valda ledamöter. Sametinget har en rådgivande funktion, främst i fråga
om kultur, näringsliv och språk.
Norska, svenska, danska, isländska och
färöiska ingår i den nordiska grenen av den germanska språkgruppen.
Under vikingatiden framträdde norskan som särskilt språk. Efter att
Norge tillfallit Danmark under medeltiden blev danska officiellt språk i
Norge. Störst inflytande fick danskan i städerna. På 1800-talet
anpassades danskan till det norska skriftspråket.
Under mitten av 1800-talet skapades
landsmålet, baserat på gamla bygdemål som inte hade påverkats av danskan
och nationalister krävde att detta "äkta" norska språk skulle ersätta
det dansk-norska riksmålet. Landsmålet, kallat nynorsk, blev officiellt
skriftspråk vid sidan av riksmålet, vanligtvis kallat bokmål, i slutet
av 1800-talet. Norge har därför två officiella språk och
stavningsreformer har närmat de båda "målen" till varandra.
Norge har liksom de övriga nordiska
länderna ett välutbyggt socialt skyddsnät som liknar det svenska med
sjukförsäkring, socialhjälp, barn- och äldreomsorg och
arbetslöshetsstöd. Dock är ersättningen vid sjukdom generösare i Norge
än i Sverige där man får 100 % av lönen från första sjukdagen under ett
år. Pensionsåldern är 67 år och alla norska medborgare har rätt till
pension. Precis som i Sverige sparar många norska medborgare i privata
pensionsfonder. 1998 infördes vårdnadsbidrag för dem som tar hand om
sina ettåringar hemma. Det har senare utökats till att omfatta barn till
två års ålder.
Till överst
på sidan
Utbildning
Den norska grundskolan är obligatorisk
och tio år. Barnen börjar skolan vid sex års ålder. De går först fyra år
i ”småskolesteget”, därefter tre år i ”mellomsteget” och slutligen tre
år i ungdomssteget. Därefter har alla rätt till tre år i skolor med
yrkes- och gymnasieutbildning. Cirka 95 procent av eleverna utbildar sig
vidare efter grundskolan.
Universitet finns i Oslo, Bergen, Trondheim och Tromsø. Dessutom finns
det flera special- och fackhögskolor, bland annat en fiskerihögskola.
Antalet högskoleplatser har utökats kraftigt som ett led i kampen mot
arbetslösheten.
Norge, ett av mina favoritländer
sedan länge. Här finns vacker natur, en intressant historia och
vänliga människor. Res hit Du blir inte besviken!
|
