Mallorca (Spanien) - "Den stora ön"

Mallorca - "Den stora ön"

Enligt min tidigare uppfattning, och säkert många andras nu gällande, står ön Mallorca för bad, sol och ett gränslöst festande. Min uppfattning om Mallorca har jag reviderat fullständigt sedan mitt besök på ön och jag rekommenderar de som avstår från att resa dit, på grund av en förutfattad mening, att göra ett besök. 

Den som söker sig bortom de sterila hotellområdena, de överfulla badstränderna och barernas inropare blir rikligt belönad, om man är naturintresserad. Bortom det "traditionella" turistandet öppnar sig en underbart vacker natur med berg, gamla och välbevarade kulturmiljöer samt vackra slätter som på våren bjuder på blommande fruktträd och blomsterängar. Idealiska och fina vandringsmiljöer!

Res hit, sätt på Dig vandringsskorna, ge Dig iväg ut i Mallorcas vackra natur och njut! 

Ögruppen Balearerna, i vilken Mallorca ingår, har i tusentals år varit föremål för resenärers intresse. Först fenicier, sedan greker, kartager, romare, vandaler, araber och på senare tid turister. Detta har påverkat öarnas historia och miljö, på gott och ont. Det var romaren Quintus Cecilius Metelus som en gång döpte öarna till Insulae Balaires vilket senare blev Baleares - Balearerna.

Balearernas historia i korthet

De Baleariska öarna har på grund av sitt strategiska läge i västra Medelhavet alltid varit av stort intresse för olika folkgrupper som velat ha kontroll över dem. Ofta med olyckliga konsekvenser för människorna som bodde på öarna. 

Balearernas förhistoriska tid delas i regel upp i tre tidsperioder av arkeologer;
Pretalayotperioden ( 5000 - 1 300 före Kristus)
Talayotperioden (1 300 - 800 f Kr)
Posttalayotperioden (800 - 123 f Kr).

De äldsta fynden av människor gjordes i en grotta nära Valldemossa i slutet av 1960-talet då man fann spår efter dem som bott här cirka 5 000 år före Kristus. Dessa människor höll sig med husdjur redan vid denna tidpunkt.

Talayotfolket, Stenslungarna, (Los Honderos) räknas som Mallorcas urinnevånare, deras ursprung är ännu okänt. Den viktigaste talayotperioden inföll mellan åren 1 300 - 800 före Kristus då man började bygga märkliga byggnadsverk i form av runda kägelliknande torn, som förmodligen var befästningstorn eller gravkammare, eventuellt både och. Under byggnationen användes gigantiska stenblock, som ibland kunde väga mer än 1 000 kilo.

Forskare tror att Los Honderos kom från andra öar i Medelhavet som Sardinien, Korsika och Malta, eller möjligen från Främre Orienten. På Sardinien har arkeologer kunnat fastställa samma slags husgeråd och smycken som användes på Mallorca.

Los Honderos, som till en början säkerligen levde ett lugnt och fridfullt liv på den vackra ön Mallorca tvingades utveckla sitt speciella försvarssystem för att skydda sig mot invasioner, plundringar och sjöröveri. Ryktet om deras skicklighet som soldater spred sig gjorde dem eftersökta. Den kartagiske fältherren Hannibal hyrde in ett stort antal av dem i sin arme och flera av dem deltog i den berömda marschen med elefanter över Alperna under det 2:a puniska kriget.

År 1654 f Kr gjorde Kartagerna Ibiza till en koloni. Huvudstaden Ebuzo blev snabbt en blomstrande handelsort. På 1200-talet f Kr utvidgade kartagerna sin makt i västra Medelhavet och intog en större del av den Iberiska halvön samt Mallorca och Menorca.

Kartagerna besegrades av Romarna år 201 f Kr i det 3:e puniska kriget och tvingades avstå Korsika, Sardinien, Sicilien, delar av Spanien och Nordafrika. Romarnas krigiska framfart ledde till ytterligare erövringar och snart hade man tryggat herraväldet i Medelhavsområdet. Med undantag av Mallorca. År 123 f Kr gick den romerske härföraren Quindus Cecilius Metellus med sina styrkor till attack mot Mallorca. Hans första attack slogs tillbaka av Los honderos och tvingade romarna vända tillbaka och hämta förstärkning. Efter förnyad attack lyckades romarna till slut besegra Mallorcas urinnevånare och ockupera ön. Vad som sedan hände med Los honderas vet man inte med säkerhet, men förmodligen integrerades de i de nya makthavarnas samhälle. 

Trots att romarna ockuperade Mallorca i över 700 år så finns det förhållandevis lite bevarat efter dem. Större lämningar efter dem finns nära staden Alcudia och i Pollenca. Romarna grundade städer som Palmaria (Palma) och Pollentia (Alcudia). Arvet efter romarna kan dock fortfarande spåras i mallorcanernas matlagning och i deras tradition att odla vindruvor.

Efter romarna intogs Mallorca av vandalerna år 465. Ockupationen som bara varade i 69 år, vilket är en relativ kort tid ur historiskt perspektiv, fick förödande konsekvenser för ön och dess befolkning. 

År 902 efter Kristus erövrade Morerna Mallorca och Menorca , som redan på 700-talet erövrat delar av den Iberiska halvön. Erövringen av Mallorca leddes av Isam el Jaulani som inte inte hade några större svårigheter att besegra de svagt organiserade romarna. Han började bygga den första moskén på ön och döpte om Palmaria till Medina Mayorka, en systerstad till Medina. Här lät han bygga hus och palats och ett allmänt badhus, Banos Arabes, som finns kvar än idag.

Morerna moderniserade det romerska jordbruket och införde nya bevattningssystem. På bergig mark uppförde de terrassodlingar där man odlade vin eller oliver. De införde fikon-, aprikos-, persiko- och mandelträd. 

I drygt 300 år hade arabiska kungar makten över öarna. Från denna tid finns få lämningar kvar, trots att det arabiska inflytandet var stort. De arabiska baden i Palma är en av dem. Palatset Almudaina i Palma, ett av den spanske kungens representationspalats, ett annat.  Det kulturella arvet efter morerna kan idag spåras främst i poesin, dansen, konsten och gastronomin.

Den 16 november 1228 togs det första initiativet till att mobilisera en arme som skulle försöka häva den moriska ockupationen och det sjöröveri som utgick från Mallorca. På hösten 1229 började fälttåget mot araberna under ledning av den blott 21 år gamle Kung Jaime I. Hans attack höll dock på att sluta innan den började på grund av en svår storm som hans armada överraskades av. Slaget som följde vid Santa Ponsa blev blodigt. Till slut segrade dock Jaime I över morerna. Efter den första segern återstod erövringen av staden Medina Mayorka. Efter fyra månaders belägring lyckades han inta staden den 31 december 1229. Slaget som följde blev en ohygglig massaker på morerna. Därmed var morernas välde slut. Efter detta var ön ett självständigt kungarike i mer än 100 år.

Under de efterföljande århundradena möttes öns invånare av ytterligare grymheter i form av motsättningar mellan adelsfamiljer, pestens och rebellers härjningar, Inkvisitionen och Napoleonkrigen.

Vid freden i Utrecht, 1713, fick Britterna de viktiga baserna Gibraltar och Menorca och därmed inleddes ett nytt främmande herravälde på ön, som varade i mer än 100 år. Under denna period utkämpades många strider mellan britter, fransmän och spanjorer om ön. Då Napoleon och britterna slöt fred år 1802 återfördes Menorca till Spanien. 

Det spanska inbördeskriget (1936 -39)  och de efterföljande 40 åren under Francos diktatur har även de påverkat Balearernas utveckling. Öarna drogs snabbt in i krigshandlingar. Även under Andra Världskriget var Balearerna hårt utsatta.

Sedan februari 1983 har öarna ett visst självstyre och har numera sin egen flagga.

Med turisterna ankomst i början 1960-talet kom ökat välstånd för Balearernas invånare, på gott och ont.

Till överst på sidan 

Geografi och Klimat

Balearerna är en ögrupp på 16 öar, som ligger i västra Medelhavet, tillhörande Spanien. Den totala ytan uppgår till cirka 5 014 kvadratkilometer. Öarnas totala, permanenta, befolkning uppgår till nästan 800 000 invånare. Invånarantalet ökar dramatiskt under sommarmånaderna när turisterna kommer. Uppskattningsvis besöks öarna av 5 miljoner turister årligen!

Den största ön i ögruppen är Mallorca (Den stora ön), med en yta på 3 640 kvadratkilometer. På den ligger den regionala huvudstaden Palma. Mallorca har ett mycket varierande landskap, med höga bergstoppar, stora slätter och långa kuster. I Tramuntanabergen ligger öns högsta bergstopp Puig Major, 1 400 m ö h. På den faller relativt ofta snö under vintermånaderna, något som jag kunde se vid mitt besök. 

Andra större öar är Menorca och Ibiza.  

Klimatmässigt kan man, i stort sett, besöka Balearerna året om. Medelhavsklimatet ger varma somrar och milda vintrar. På Mallorca är dock vädret bäst i maj, juni och september. Juli och augusti brukar vara mycket varma, varför enbart hängivna soldyrkare bör åka hit.

I den regionala huvudstaden Palma är årsmedeltemperaturen plus 20 grader Celcius. I bergstrakterna kan det falla snö på de högsta topparna under vintermånaderna. 

Flora och Fauna

För cirka 6 000 år sedan täcktes de Baleariska öarna av ständigt gröna lövskogar, huvudsakligen stenekar. Öarnas ursprungliga bebyggare påverkade miljön, växt- och djurlivet från den dag de kom hit. Bland annat utrotade de ett litet nötkreatur, med växande framtänder precis som hararnas och kaninernas.

De stora förändringarna i landskapets utseende kom med romarnas och kartagernas kolonisering av öarna. Även araberna införde nya grödor och nya odlingsmetoder med konstbevattning vilket också påverkade miljön. Spanjorernas stora behov av timmer till fartyg resulterade i kraftig skogsavverkning.

På de kalhyggen som inte användes som jordbruksmark växte en kraftig buskvegetation upp, som numera är vanligt förekommande på öarna.

Trots detta har Balearerna ett omväxlande och rikt fågel- och växtliv. Över 1 500 olika växtarter finns registrerade. Större däggdjur finns inte på öarna. De största är skogsmården, harar och kaniner. På Ibiza finns hela 24 olika ödlearter.

Ornitologer har mycket att beskåda, speciellt rov- och simfåglar. Några av de arter som finns på Balearerna är munkgam, fiskgjuse, vit häger och flamingo. Flera andra fågelarter övervintrar här varför fågellivet är rikt året om.

I februari / mars blommar fruktträden, som är en stor och vacker naturupplevelse.

Till överst på sidan

Befolkning och Språk

På ön Mallorca bor cirka 615 000 permanenta invånare. Ungefär hälften av dessa bor i den regionala huvudstaden Palma. Till de bofasta invånarna kommer ett antal turister som köpt sig hus eller lägenheter på ön.

Mallorcas bofasta invånare är påverkade av historiens gång och har därför ett varierande genetiskt arv som sveper över, bland annat, den ursprungliga befolkningen, greker, kartager, romare, araber och spanjorer.

Mallorcas språk härstammar från 1200-talet då Kung Jaime I erövrade öarna från araberna. De varianter som talas på de Baleariskaöarna har självständiga utvecklingar av katalanskan, som i sin tur är besläktat med provencalskan. Under Franco-perioden var det förbjudet för öborna att tala sina språk offentligt. Därför har insatser gjorts för att bevara och förstärka öarnas språk efter Francos död. 1983 infördes ett visst självstyre för Balearerna och katalanskan fick officiell status, parallellt med kastiljanskan.

Besöket på Mallorca överträffade mina förväntningar. Här finns fina vandringsmöjligheter, vacker natur, vänliga människor och god mat, allt som behövs för en fin och bra avkoppling. Förutsättning är dock att man måste lämna de sterila hotellområdena och besöka ön under lågsäsong. Helst under våren när det blommar och fortfarande är grönt i naturen. Res gärna hit under denna tid och bli positivt överraskad!

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Festivalen.
Palma

Portellakvarteren.
Palma

Portellakvarteren.
Palma

Fornalutx

Olivlund.
Fornalutx

Puig de Caldent.
Randa