Mallorca -
"Den
stora ön"
Enligt min tidigare uppfattning, och
säkert många andras nu gällande, står ön Mallorca för bad, sol och
ett gränslöst festande. Min uppfattning om Mallorca har jag reviderat
fullständigt sedan mitt besök på ön och jag rekommenderar de som
avstår från att resa dit, på grund av en förutfattad mening, att göra
ett besök.
Den som söker sig bortom de sterila
hotellområdena, de överfulla badstränderna och barernas inropare blir
rikligt belönad, om man är naturintresserad. Bortom det
"traditionella" turistandet öppnar sig en underbart vacker
natur med berg, gamla och välbevarade kulturmiljöer samt vackra slätter
som på våren bjuder på blommande fruktträd och blomsterängar.
Idealiska och fina vandringsmiljöer!
Res hit, sätt på Dig vandringsskorna,
ge Dig iväg ut i Mallorcas vackra natur och njut!
Ögruppen Balearerna, i vilken Mallorca
ingår, har i tusentals år varit föremål för resenärers intresse.
Först fenicier, sedan greker, kartager, romare, vandaler, araber och på
senare tid turister. Detta har påverkat öarnas historia och miljö, på
gott och ont. Det var romaren Quintus Cecilius Metelus som en gång döpte
öarna till Insulae Balaires vilket senare blev Baleares - Balearerna.
Balearernas historia i korthet
De Baleariska öarna har på grund av
sitt strategiska läge i västra Medelhavet alltid varit av stort intresse
för olika folkgrupper som velat ha kontroll över dem. Ofta med olyckliga
konsekvenser för människorna som bodde på öarna.
Balearernas förhistoriska tid
delas i regel upp i tre tidsperioder av arkeologer;
Pretalayotperioden ( 5000 - 1 300 före Kristus)
Talayotperioden (1 300 - 800 f Kr)
Posttalayotperioden (800 - 123 f Kr).
De äldsta fynden av människor gjordes i
en grotta nära Valldemossa i slutet av 1960-talet då man fann spår
efter dem som bott här cirka 5 000 år före Kristus. Dessa människor höll
sig med husdjur redan vid denna tidpunkt.
Talayotfolket,
Stenslungarna, (Los Honderos) räknas som Mallorcas urinnevånare,
deras ursprung
är ännu okänt. Den viktigaste talayotperioden inföll mellan åren 1
300 - 800 före Kristus då man började bygga märkliga byggnadsverk i form av runda kägelliknande torn, som förmodligen
var befästningstorn eller gravkammare, eventuellt både och. Under
byggnationen användes gigantiska stenblock, som ibland kunde väga mer
än 1 000 kilo.
Forskare tror att Los Honderos kom från
andra öar i Medelhavet som Sardinien, Korsika och Malta, eller möjligen
från Främre Orienten. På Sardinien har arkeologer kunnat fastställa
samma slags husgeråd och smycken som användes på Mallorca.
Los Honderos, som till en början
säkerligen levde ett lugnt och fridfullt liv på den vackra ön Mallorca
tvingades utveckla sitt speciella försvarssystem för att skydda sig mot
invasioner, plundringar och sjöröveri. Ryktet om deras skicklighet som
soldater spred sig gjorde dem eftersökta. Den kartagiske fältherren
Hannibal hyrde in ett stort antal av dem i sin arme och flera av dem
deltog i den berömda marschen med elefanter över Alperna under det 2:a
puniska kriget.
År 1654 f Kr gjorde Kartagerna Ibiza
till en koloni. Huvudstaden Ebuzo blev snabbt en blomstrande handelsort.
På 1200-talet f Kr utvidgade kartagerna sin makt i västra Medelhavet och
intog en större del av den Iberiska halvön samt Mallorca och Menorca.
Kartagerna besegrades av Romarna
år 201 f Kr i det 3:e puniska kriget och tvingades avstå Korsika,
Sardinien, Sicilien, delar av Spanien och Nordafrika. Romarnas krigiska
framfart ledde till ytterligare erövringar och snart hade man tryggat
herraväldet i Medelhavsområdet. Med undantag av Mallorca. År 123 f Kr gick den romerske
härföraren Quindus Cecilius Metellus med sina styrkor till attack mot Mallorca.
Hans första attack slogs tillbaka av Los honderos och tvingade romarna
vända tillbaka och hämta förstärkning. Efter förnyad attack lyckades
romarna till slut besegra Mallorcas urinnevånare och ockupera ön. Vad
som sedan hände med Los honderas vet man inte med säkerhet, men
förmodligen integrerades de i de nya makthavarnas samhälle.
Trots att romarna ockuperade Mallorca i
över 700 år så finns det förhållandevis lite bevarat efter dem.
Större lämningar efter dem finns nära staden Alcudia och i Pollenca.
Romarna grundade städer som Palmaria (Palma) och
Pollentia (Alcudia). Arvet efter romarna kan dock fortfarande spåras i
mallorcanernas matlagning och i deras tradition att odla vindruvor.
Efter romarna intogs Mallorca av vandalerna
år 465. Ockupationen som bara varade i 69 år, vilket är en relativ kort
tid ur historiskt perspektiv, fick förödande konsekvenser för ön och
dess befolkning.
År 902 efter Kristus erövrade Morerna Mallorca
och Menorca , som redan på 700-talet erövrat delar av den Iberiska
halvön. Erövringen av Mallorca leddes av Isam el Jaulani som inte inte
hade några större svårigheter att besegra de svagt organiserade
romarna. Han började bygga den första moskén på ön och döpte om
Palmaria till Medina Mayorka, en systerstad till Medina. Här lät han
bygga hus och palats och ett allmänt badhus, Banos Arabes, som finns kvar
än idag.
Morerna moderniserade det romerska
jordbruket och införde nya bevattningssystem. På bergig mark uppförde
de terrassodlingar där man odlade vin eller oliver. De införde fikon-,
aprikos-, persiko- och mandelträd.
I drygt 300 år hade arabiska kungar makten över öarna. Från
denna tid finns få lämningar kvar, trots att det arabiska inflytandet var stort. De
arabiska baden i Palma är en av dem. Palatset Almudaina i Palma, ett av
den spanske kungens representationspalats, ett annat. Det kulturella
arvet efter morerna kan idag spåras främst i poesin, dansen, konsten och
gastronomin.
Den 16 november 1228 togs det första
initiativet till att mobilisera en arme som skulle försöka häva den
moriska ockupationen och det sjöröveri som utgick från Mallorca. På hösten 1229 började fälttåget mot araberna
under ledning av den blott 21 år gamle Kung Jaime I. Hans
attack höll dock på att sluta innan den började på grund av en svår
storm som hans armada överraskades av. Slaget som följde vid Santa Ponsa
blev blodigt. Till slut segrade dock Jaime I över morerna. Efter den
första segern återstod erövringen av staden Medina Mayorka. Efter fyra
månaders belägring lyckades han inta staden den 31 december 1229. Slaget
som följde blev en ohygglig massaker på morerna. Därmed var morernas välde slut. Efter detta var ön
ett självständigt kungarike i mer än 100 år.
Under de efterföljande århundradena
möttes öns invånare av ytterligare grymheter i form av motsättningar
mellan adelsfamiljer, pestens och rebellers härjningar, Inkvisitionen och
Napoleonkrigen.
Vid freden i Utrecht, 1713, fick Britterna
de viktiga baserna Gibraltar och Menorca och därmed inleddes ett nytt
främmande herravälde på ön, som varade i mer än 100 år. Under denna
period utkämpades många strider mellan britter, fransmän och spanjorer
om ön. Då Napoleon och britterna slöt fred år
1802 återfördes Menorca till Spanien.
Det spanska inbördeskriget (1936
-39) och de efterföljande 40 åren under Francos diktatur har även
de påverkat Balearernas utveckling. Öarna drogs snabbt in i
krigshandlingar. Även under Andra Världskriget var Balearerna
hårt utsatta.
Sedan februari 1983 har öarna ett visst
självstyre och har numera sin egen flagga.
Med turisterna ankomst i början
1960-talet kom ökat välstånd för Balearernas invånare, på gott och
ont.
Till
överst på sidan
Geografi och Klimat
Balearerna är en ögrupp på 16 öar, som ligger i
västra Medelhavet, tillhörande Spanien. Den totala ytan uppgår till
cirka 5 014 kvadratkilometer. Öarnas totala, permanenta, befolkning
uppgår till nästan 800 000 invånare. Invånarantalet ökar dramatiskt
under sommarmånaderna när turisterna kommer. Uppskattningsvis besöks
öarna av 5 miljoner turister årligen!
Den största ön i ögruppen är Mallorca
(Den stora ön), med en yta på 3 640 kvadratkilometer. På den ligger den regionala
huvudstaden Palma. Mallorca har ett mycket varierande landskap, med höga
bergstoppar, stora slätter och långa kuster. I Tramuntanabergen ligger
öns högsta bergstopp Puig Major, 1 400 m ö h. På den faller relativt
ofta snö under vintermånaderna, något som jag kunde se vid mitt
besök.
Andra större öar är Menorca och
Ibiza.
Klimatmässigt kan man, i stort sett,
besöka Balearerna året om. Medelhavsklimatet ger varma somrar och milda
vintrar. På Mallorca är dock vädret bäst i maj, juni och september.
Juli och augusti brukar vara mycket varma, varför enbart hängivna
soldyrkare bör åka hit.
I den regionala huvudstaden Palma är
årsmedeltemperaturen plus 20 grader Celcius. I bergstrakterna kan det falla snö på de
högsta topparna under vintermånaderna.
Flora och Fauna
För cirka 6 000 år sedan täcktes de
Baleariska öarna av ständigt gröna lövskogar, huvudsakligen stenekar. Öarnas ursprungliga bebyggare påverkade miljön, växt- och
djurlivet från den dag de kom hit. Bland annat utrotade de ett litet
nötkreatur, med växande framtänder precis som hararnas och kaninernas.
De stora förändringarna i landskapets
utseende kom med romarnas och kartagernas kolonisering av öarna. Även
araberna införde nya grödor och nya odlingsmetoder med konstbevattning
vilket också påverkade miljön. Spanjorernas
stora behov av timmer till fartyg resulterade i kraftig
skogsavverkning.
På de kalhyggen som inte användes som
jordbruksmark växte en kraftig buskvegetation upp, som numera är vanligt
förekommande på öarna.
Trots detta har Balearerna ett
omväxlande och rikt fågel- och växtliv. Över 1 500 olika växtarter
finns registrerade. Större däggdjur finns inte på öarna. De största
är skogsmården, harar och kaniner. På Ibiza finns hela 24 olika
ödlearter.
Ornitologer har mycket att beskåda,
speciellt rov- och simfåglar. Några av de arter som finns på Balearerna
är munkgam, fiskgjuse, vit häger och flamingo. Flera andra fågelarter
övervintrar här varför fågellivet är rikt året om.
I februari / mars blommar fruktträden,
som är en stor och vacker naturupplevelse.
Till
överst på sidan
Befolkning och Språk
På ön Mallorca bor cirka 615 000
permanenta invånare. Ungefär hälften av dessa bor i den regionala huvudstaden Palma. Till de bofasta invånarna kommer ett antal turister
som köpt sig hus eller lägenheter på ön.
Mallorcas bofasta invånare är
påverkade av historiens gång och har därför ett varierande genetiskt
arv som sveper över, bland annat, den ursprungliga befolkningen, greker,
kartager, romare, araber och spanjorer.
Mallorcas språk härstammar från
1200-talet då Kung Jaime I erövrade öarna från araberna. De varianter
som talas på de Baleariskaöarna har självständiga utvecklingar av katalanskan, som i sin tur är besläktat med provencalskan. Under
Franco-perioden var det förbjudet för öborna att tala sina språk
offentligt. Därför har insatser gjorts för att bevara och förstärka
öarnas språk efter Francos död. 1983 infördes ett visst självstyre
för Balearerna och katalanskan fick officiell status, parallellt med
kastiljanskan.
Besöket på Mallorca
överträffade mina förväntningar. Här finns fina
vandringsmöjligheter, vacker natur, vänliga människor och god mat, allt
som behövs för en fin och bra avkoppling. Förutsättning är dock att
man måste lämna de sterila hotellområdena och besöka ön under
lågsäsong. Helst under våren när det blommar och fortfarande är
grönt i naturen. Res gärna hit under denna tid och bli positivt
överraskad!
|