Irland -
"Den Gröna Ön"
Irland är bedövande vackert, när solen
skiner! Under min mer än 2 000 kilometer långa biltur på ön besökte jag
flera av Irlands historiska sevärdheter, vackra naturlandskap, bedårande städer
och mötte många trevliga irländare. Under flera kvällar lyssnade jag till
den känsloladdade irländska folkmusiken och fick se prov på spontana danser.
I Dublins nöjeskvarter, Temple Bar, fick jag prov på det hektiska nöjeslivet
i huvudstaden. Besöket på Irland gav mersmak och jag återvänder gärna till
"Den Gröna Ön".
Läs mera om min resa under länken Resfakta.
Några viktiga årtal i Irlands historia
| Årtal f
Kr. |
Händelse |
| C:a 7 500 |
Lever de första invånarna
på Irland, som är jägare och samlare |
| C:a 6 000 |
Bofasta människor lever i
hyddor vid Mount Sandel |
| 3 700 |
Stenåldersjordbrukare
kommer till Irland,
skogen huggs ned för odlingar |
| 2 500 |
Uppförs den stora graven
i Newgrange |
| 2 050 |
Bägarfolket kommer till
ön i början av bronsåldern |
| 600 |
De första vågen av
keltiska invandrare når Irland |
|
Årtal e Kr. |
Händelse
|
| 150 |
Den grekiske geografen
Ptoleamios ritar den första kartan över Irland |
| 367 |
Det romerska Brittanien
attackeras av irländska pikter och saxare |
| 430 |
Den förste kristne
missionären skickas ut av påven |
| 432 |
St Patricks mission till
Irland påbörjas |
| 563 |
St Columba, den förste
irländske missionären grundar ett kloster på ön Iona (Hebriderna)
|
| 795 |
De första
vikingaangreppen mot Irlands kloster |
| 841 |
En stor vikingaflotta
övervintrar i Dublin |
| 967 |
Irländska krigare
plundrar vikingastaden Limerick.
Motståndet mot vikingarna tar fart |
| 999 |
Sitric Silkenbeard,
Dublins vikingakung besegras av Brian Boru |
| 1014 |
Brian Boru av Munster
besegrar vikingarna och kungen av Leinsters styrkor |
| 1142 |
Irlands första
cistercienserorden grundas i Mellifont |
| 1169 |
Strongbows anglonormander
anländer efter inbjudan av den landsförvisade kungen Dermot McMurrough |
| 1172 |
Påven bekräftar att
Henrik II av England är länsherre över Irland |
| 1297 |
Första irländska
parlamentet sammanträder i Dublin |
| 1315 |
Skottarna invaderar
Irland |
| 1348 |
En tredje del av landets
befolkning avlider under pestens härjningar |
| 1366 |
Kilkennystadgan förbjuder
giftermål mellan engelsmän och irländare |
| 1494 |
Ståthållaren Poynings
förbjuder det irländska parlamentet att mötas utan kungens tillstånd |
| 1541 |
Henrik VIII utropas till
kung av Irland |
| 1585 |
Irland kartläggs och
indelas i 32 grevskap |
| 1592 |
Trinity College i Dublin
grundas |
| 1641 |
Väpnat uppror i Ulster
mot koloniseringen |
| 1649 |
Cromwell landstiger i
Dublin. Städerna
Drogheda och Wexford förstörs |
| 1688 |
Den avsatte katolske
kungen av England, Jakob II, flyr till Irland och sätter upp en arme´ |
| 1690 |
Vilhelm av Oranien
besegrar Jakob II i slaget vid Boyne |
| 1731 |
Utges första numret av
tidningen Belfast Newsletter, som nu är världens äldsta utgivna tidning |
| 1759 |
Arthur Guiness köper
bryggeriet St James's Gate i Dublin |
| 1793 |
Införs begränsad frihet
för irländska katoliker |
| 1795 |
Orangisterna bildas av
Ulsters protestanter |
| 1800 |
Unionsakten, Irland blir
officiellt en del av England |
| 1815 |
Diligenstrafiken börjar |
| 1828 |
Ett begränsat antal
katoliker får rösträtt efter Daniel O'Connells femåriga kampanj |
| 1845 |
Börjar den stora svälten,
som varar i fyra år. Många irländare avlider |
| 1877 |
Charles Stuart Parnell
blir ledare för det nya Homerule partiet |
| 1879 - 82 |
M Davitts leder
"Jordkriget" för reformering av arrendelagarna |
| 1905 |
Bildas partiet Sinn Fein |
| 1912 |
Sjunker det Belfastbyggda
fartyget Titanic på sin jungfruresa utanför staden Cobh |
| 1913 |
Generalstrejk i Dublin |
| 1916 |
Påskupproret slås ned |
| 1918 |
Sinn Fein vinner 73
platser i parlamentet |
| 1919 |
Bildas ett inofficiellt
parlament, som tog strid mot de "ockuperande" brittiska styrkorna |
| 1920 |
Föreslås delning av ön |
| 1921 |
Inbördeskrig på södra
Irland. Ön delas i två delar. Nordirland förblir brittiskt |
| 1922 |
Den irländska fristaten
proklameras. Frihetshjälten Michael Collins skjuts i bakhåll |
| 1926 |
Det politiska partiet
Fianna Fail bildas |
| 1927 |
Det
politiska partiet Fianna Fail bildas och Eamon de Valera blir dess
ledare |
| 1932 |
I valet fick Fianna Fail
Fail makten med stöd av Labour och börjar omgående kampen för
självständighet. Självständighetskampen skulle föras politiskt och inte militärt. de Valera inledde ett fem år långt handelskrig, i vilket Irland bland annat
satte importtullar på brittiska varor och ensidigt avskaffade den
markskatt som katolska jordägare betalade till britterna |
| 1933 |
Oppositionspartiet Fine
Gael bildas |
| 1936 |
IRA förbjuds att verka i
Irland och landsförvisas |
| 1937 |
En ny författning införs
som förklarar oavhängighet
från Storbritannien och landet kommer att kallas för Eire |
| 1949 |
Landet byter namn till
Republiken Irland. Ny regering bildas. Utträde ur Brittiska Samväldet
|
| 1955 |
Irland går med i FN |
| 1963 |
John F Kennedy, den
förste amerikanske presidenten med irländsk-katolsk härkomst, besöker
Irland |
| 1970 |
Tvingades två Fianna Fáil-ministrar, en av dem var finansministern
Charles Haughey, att avgå sedan det avslöjats att vapen hade sänts från
republiken till IRA. Ingen av de anklagade ministrarna kunde dock bindas
till vapensmugglingen. |
| 1973 |
Irland går med i
Europeiska Gemenskapen, numera Europeiska Unionen (EU) |
| 1974 |
Dödades ett trettiotal människor i Dublin och staden Monaghan i bombdåd
utförda av protestantiska grupper från Nordirland |
| 1977 |
Fianna Fáil kom åter till makten med hjälp av löften om lägre skatter
och att skapa 80 000 nya jobb. Utbyggnaden av det sociala
välfärdssystemet resulterade i en gigantisk statsskuld, men få nya
arbetstillfällen skapades. |
| 1979 |
Charles Haughey utsågs
till premiärminister, vilket blev hans politiska comeback |
| 1983 - 87 |
Regerade Fine Gael och
Labour tillsammans. Premiärminister Garret FitzGerald drev ett
kraftfullt förändringsarbete för att reformera den föråldrade
författningen vilket mötte starkt motstånd |
| 1985 |
Slöt Irland och Storbritannien
ett avtal som gav Irland ett visst inflytande över utvecklingen
på Nordirland |
| 1987 - 94 |
Fianna Fáil regerade landet med stöd av skiftande koalitionspartners.
Regeringen leddes fram till
1992 av Charles Haughey som då tvingades avgå efter avslöjanden om
inblandning i en avlyssningsskandal på 1980-talet
|
| 1988 |
Dublin firar
tusenårsjubileum |
| 1990 |
Valdes Mary Robinson,
jurist och tidigare Labourpolitiker till president, Irlands första
kvinnliga |
| 1992 |
Mary Robinson reste som
första irländska statschef till Nordirland på officiellt besök
Parlamentsvalet blev
en framgång för Labour, medan både Fianna Fáil och Fine Gael gick
tillbaka |
| 1993 |
Irland och Storbritannien
kom överens om riktlinjer för ett framtida fredsavtal. Irland sade sig
vara berett att ta bort den paragraf i författningen där anspråk görs
på Nordirland |
| 1994 |
Fine Gael bildade
regering med Labour och Demokratiska vänstern, som började avveckla
statliga monopol och planerade att privatisera en rad statliga företag.
Samtidigt fortsatte ekonomin att förbättras. Under hela 1990-talet
tillhörde den irländska ekonomin de snabbast växande inom EU
Utlyste IRA vapenvila och flera
protestantiska grupperna följde efter |
| 1997 |
Valet i juni ledde åter
till ett regimskifte. Fianna Fáil bildade denna gång regering med
högerpartiet Progressiva demokraterna (PD). Ny premiärminister blev
Bertie Ahern Under året tog
fredsprocessen i Nordirland fart, pådrivande var den brittiske
premiärministern Tony Blair och Bertie Ahern |
| 1998 |
I april slöts det
historiska fredsavtalet i Nordirland och den 22 maj röstade över 94
procent av irländarna ja till avtalet i en folkomröstning |
| 1999 |
Irland går med i EU:s valutaunion
|
| 2001 |
I juni segrade nej-sidan
med 54 % av rösterna i folkomröstningen om EU:s nya grundfördrag |
| 2002 |
I parlamentsvalet
lyckades Fianna Fáil inte få egen majoritet.
Efter valet bildades
en ny koalitionsregering mellan Fianna Fáil och PD
I folkomröstningen om Nicefördraget fick
ja-sidan nästan 63 procent av rösterna |
| 2006 |
Avslöjades att Ahern
privat hade lånat pengar från flera affärsmän under åren 1993–1994, då han var
landets finansminister. Ahern vidhöll att han inte
hade begått några fel. Han sade att han inte betalat tillbaka pengarna
eftersom långivarna vägrat ta emot dem. En komprometterande sak för
honom var att några av
dem senare fått styrelseuppdrag av regeringen. I oktober
återbetalade Ahern lånen, med ränta, och bad om ursäkt för hur han
hanterat affären |
| 2007 |
Aherns privata affärer
skapade spänningar inom regeringen och inför valet i maj krävde PD att han
skulle redovisa hela sin privatekonomi.
I valet gick Fianna Fáil tillbaka något,
men blev ändå största parti med 78 mandat.
Efter valsegern
bildade Fianna Fáil en ny regeringskoalition med Progressiva
demokraterna (PD) och Gröna partiet |
| 2008 |
I maj avgick Ahern som
premiärminister och partiledare på grund av den uppståndelse hans
privatekonomi hade väckt. Ahern förnekade på nytt att han hade begått
några fel. Han
efterträddes av finansminister Brian Cowen, som tog över ett land i
ekonomisk kris
I juni ägde
folkomröstningen om EU:s Lissabonfördrag rum. Irland var det enda
EU-landet som folkomröstade om fördraget eftersom alla irländska
författningsändringar måste godkännas av väljarna.
Drygt 53 procent av irländarna röstade nej
till fördraget
Den 12 december
blev det klart, i princip, att Irland skulle hålla en ny folkomröstning
om Lissabonfördraget senast i oktober 2009
I september höjde regeringen
insättningsgarantin vid landets banker från 20 000 till 100 000 euro,
vilket var den högsta nivån inom EU vilket resulterade i kritik från
andra EU-länder för att man agerat på egen hand och inte informerat
övriga medlemsländer. I oktober godkändes beslutet av EU-kommissionen |
| 2009 |
I
januari nationaliserade regeringen den skandaldrabbade Anglo Irish Bank,
sedan det bland annat kommit fram att bankens ordförande dolt för
revisorer att han själv lånat över 80 miljoner euro
Den 21 februari samlade en demonstration i
Dublin över 100 000 deltagare i protest mot de aviserade nedskärningarna
på grund av den ekonomiska krisen
Den 22 april
genomförde premiärminister Cowen en regeringsombildning, sju biträdande
ministrar fick gå och två nya utsågs
I juli blev det klart att den nya
folkomröstningen om Lissabonfördraget skulle hållas den 2 oktober efter
att Irland hade då fått bindande garantier från EU-länderna om att EU
inte skulle påverka Irlands suveränitet när det gäller abortfråga,
neutraliteten och skattelagstiftningen.
67 procent av
irländarna röstade ja till Lissabonfördraget.
På hösten föreslog
regeringen att en ny myndighet, National Asset Management Agency (NAMA),
skulle skapas för att staten
skulle överta dåliga fastighetslån (upp
till 77 miljarder euro) från de irländska bankerna
Den 24 november strejkade en kvarts miljon
offentliganställda för att protestera mot uppsägningar och försämrad
service
I slutet av
november publicerade Murphy-kommissionen en rapport om systematiska
övergrepp som katolska präster inom Dublins stift begått mot barn från
1975 till april 2004.
Premiärminister Cowen
uppmanade de utpekade biskoparna att avgå, medan den politiska
oppositionen krävde att alla som varit inblandade i mörkläggningen borde
lämna sina tjänster. I
mitten av december lämnade biskopen i Limerick, Donal Murray, sin post
efter kritik om hur han tidigare, som biträdande biskop i Dublin,
underlåtit att agera i misstänkta fall av övergrepp |
Till överst på sidan Geografi
Irlands totala yta uppgår till 84 430 km2.
Republiken Irlands yta uppgår till 85 % av öns yta. Irland ligger i
Atlanten, nordväst om det europeiska fastlandet och avskiljs från
Storbritannien av Irländska sjön. Ön är 486 kilometer lång och 275 kilometer
bred. Republiken Irland är uppdelat i 26 grevskap och landets huvudstad är
Dublin med cirka 1 100 000 invånare, inklusive förstäder.
Klimat
Irlands klimat är relativt milt tack vare
läget i Atlanten. Medeltemperaturen ligger på plus 10 grader Celcius.
Temperaturer under fryspunkten uppnås sällan under vintermånaderna och
snöfall förekommer sparsamt. De kallaste månaderna är januari och februari
med en medeltemperatur på plus 7 grader C. Under sommarmånaderna ligger
medeltemperaturen mellan plus 15 och 20 grader C. De varmaste månaderna är
juli och augusti. Antalet
nederbördsdagar uppgår till hela 270 i genomsnitt, vilket innebär att man
får räkna med en hel del regn under vistelsen. Detta skall dock inte
avskräcka från besök på denna vackra ö!
Befolkning, språk och sociala förhållanden
För 9 500 år sedan var ön
Irland obebodd. De första invånarna, som kan ha kommit till ön via en
landtunga från Skottland, var jägare som lämnat få spår av fasta
bosättningar. På 3 000-talet före Kristus kom stenåldersjordbrukare och
herdar som byggde stenmurar och monumentala gravar. Cirka 2 000 före
Kristus, under bronsåldern, kom människor som behärskade metalltillverkning.
De introducerade även nya keramiktekniker. Järnåldern nådde ön på 200-talet
före Kristus tillsammans med kelterna, som flyttade hit från Centraleuropa.
Deras kultur kom snart att bli den dominerande kulturen. På 700-talet efter
Kristus sökte sig vikingarna till Irland. Den nuvarande befolkningen är
ättlingar till alla dessa tidiga bosättare.
Den totala befolkningen på
Irland uppgår idag till cirka 5 600 000, vilket är en lägre population än
för 160 år sedan. Före "Den stora svälten" (1845 - 51) uppgick befolkningen
till cirka åtta miljoner. Död och emigration reducerade antalet invånare
till cirka 5 miljoner under de kommande 100 åren. Befolkningen i Republiken
Irland uppgår till cirka fyra miljoner.
Landets officiella språk är
engelska och iriska (gaeliska).
De flesta av Irlands arbetstagare mellan 16
och 65 år är anslutna till ett försäkringssystem, som bland annat omfattar
arbetslöshetsunderstöd, familjetillägg, sjukpenning, moderskapspenning och
ålderspension. Kostnaden för försäkringen delas mellan staten, den anställde
och arbetsgivaren. Föräldraledigheten gäller i 18 veckor för kvinnor, som
får 70 % av sin lön under denna period.
Alla barn under 16 år får barnbidrag och pensionsåldern är 65 år.
Statliga medel finansierar största delen av
sjukvården. Medborgare över 70 år och de med låg lön får fri sjukvård.
Övriga får betala en avgift för primärvård och läkemedel. Många har också
privata sjukförsäkringar. Inga avgifter tas ut för vård på de statliga
sjukhusen. De privata sjukhusen är få.
Levnadsstandarden har ökat sedan i början av
1990-talet för majoriteten av irländarna, men dt finns grupper som inte få
ta del av standardökningarna. De sociala klyftorna är stora. Enligt en
EU-rapport tjänar den rikaste femtedelen av befolkningen mer än fyra gånger
så mycket som den fattigaste femtedelen.
Kvinnor får inte diskrimineras i arbetslivet
enligt en lag från 1977 och den ger dem även formellt lika villkor som män
vid tillsättning av tjänster. Kvinnor som är föräldralediga har svårt att
komma tillbaka till arbetslivet på grund av bristen på barnomsorg till
rimliga priser. Denna brist hindrar även många kvinnor från att yrkesarbeta.
Utbildning
De irländska barnen har skolplikt mellan sex
och femton års ålder. Många barn börjar i förskolan redan i fyraårsåldern.
Förskolan ingår i den vanliga skolan. Majoriteten av skolorna är privata och
drivs ofta av kyrkliga samfund, men är till största delen finansierade av
staten. Trots att kyrkliga samfund finansierar många skolor är
religionsundervisningen frivillig.
Drygt nio av tio elever går vidare till gymnasiets två- eller treåriga
program efter grundskolan. Högre utbildning sker vid ett tjugotal tekniska
högskolor, vid lärarhögskolor eller vid något av de fyra universiteten.
Staten har satsat stort på utbildning och över hälften av eleverna
fortsätter att studera efter gymnasiet. Irland hade i början av 2000-talet
betydligt fler studenter på naturvetenskapliga utbildningar än de flesta
andra västländer.
Religion
Redan på 400-talet efter
Kristus skickade påven den förste missionären till Irland och år 455 grundar
St. Patrick den första kyrkan i Armagh. År 563 grundar St. Columba, den
förste irländske missionären, ett kloster på ön Iona på Hebriderna. Detta
attackeras senare av vikingar och överges.
Den romersk katolska kyrkan har
sedan begynnelsen alltid haft en stark ställning på Irland, och har så än
idag. Nästan 92 % av landets befolkning är romerska katoliker. Antalet
kyrkobesökare är högt och kyrkans konservativa hållning mot abort etc.
påverkar befolkningen.
Till
överst på sidan Natur
Det irländska landskapet varierar från mossar
och sjöar på låglandet till berg och klippiga öar i väster och är Europas
minst skogsklädda.
De flesta av Irlands höglänta områden
ligger utefter kusten, de centrala delarna av ön är däremot ganska flacka.
De högsta bergen ligger i sydvästra delen. Öns högsta berg, Carrantuohil ( 1
041 möh), ligger i grevskapet Kerry. På ön finns bara små skogsområden.
Shannon är den längsta floden, 370 kilometer
lång och Logh Neagh på Nordirland är öns största insjö.
Många djur kom inte till Irland förrän
Irländska sjön steg efter istidens slut. De vanligaste inhemska, större,
djurarterna är räv och grävling. Andra djurarter som finns är kronhjort,
säl, mård, utter, hare och igelkott. Samt en del grod- och kräldjur.
På Irland finns färre häckande fågelarter än
på det europeiska fastlandet, vilket beror på öns relativt isolerade läge.
De västra delarna av ön är dock ofta besökta av flyttfåglar från Nordamerika eller Arktis. I Wexford Wildfowl Reserve övervintrar tusentals gäss,
vilket gör detta område till en av de finaste fågelskådningsplatserna. På
Irland kan man fortfarande se den utrotningshotade kornknarren.
Irland har fem nationalparker; Burren,
Connemara, Glenveagh, Killarney och Wicklow.
Ja, Irland var stundtals gränslöst vackert och
det finns mycket av intresse att uppleva på ön, av olika karaktär. Här finns
stimulans för alla smakriktningar! Ett besök på Irland gör ingen besviken!
|
Husfasader.
Dublin |
