Färöarna -
"Nordatlantiska Pärlor"
Färöarna utgörs av en grupp av
18 mindre öar som ligger i Norra Atlanten. Ögruppen ligger cirka 37 mil
norr om Skottland, mitt emellan Norge och Island och halvvägs mellan
Danmark och Grönland. På huvudön Streymoy ligger huvudstaden Tórshavn,
världens minsta huvudstad, med cirka 12 400 invånare. Totalt på öarna
bor det knappt 50 000 invånare. På Färöarna råder tystnaden, om man undantar
skriket eller sången från alla de fåglar som lever på öarna. Här
finns underbart vacker och dramatisk natur som skänker avkoppling och
harmoni åt den stressade människan.
En gammal färöiska legend
säger att öarna tillkom under skapelseprocessen när en av de
arbetande förmännen rensade naglarna och slängde iväg skräpet.
Färöarnas historia i korthet
Man tror att öarna upptäcktes av irländska munkar redan på 500-talet efter Kristus när de under
sju års seglatser i okända vatten seglade förbi dessa i sitt sökande efter hedningar att kristna.
Under sina seglatser nådde de två öar som de kallade "Fåröarna" och "Fågelparadiset".
Färöarna, som på färöiska uttalas "FER-ya", stammar från ordet "faar oy" vilket betyder "Fåröarna".
"Fågelparadiset" kan mycket väl ha varit ön Mykines, den västligaste av Färöarna, som är en ö med
mycket rikt fågelliv.
De första bosättarna
Öarnas första bosättare var utan tvekan irländska munkar. Det var förmodligen de som lade
grunden till den stam av får som strövade på öarna när de de första norska nybyggarna kom hit i början på 800-talet. De
fårflockar som fanns vid denna tidpunkt liknar dem som idag finns på en
liten skotsk ö. De ursprungliga fårstammarna har nu ersatts av andra.
De första norrmännen som bosatte sig på öarna kom från södra Norge som de lämnade i sitt sökande
efter land där de kunde få leva ett fridfullt liv. Hemma i Norge var det krig och politisk oro.
De första bosättarna var inte vikingar, som senare skulle erövra stora delar av världen, utan
enkla jordbrukare. Dessa första bosättare tecknade inte ned sin historia varför lite är känt om deras liv. Först på 1200-talet skrevs "Färingasagan" av en islänning som beskriver färingarnas liv och leverne. "Färingasagan" berättar om starka motsättningar mellan dem som bekände sig till Asatron och de
kristna på 1 000-talet.
Enligt sagan anslöt sig färingarna till Norges dåvarande kung
1035 och blev därmed en konstitutionell del av det norska riket.
"Alltinget"
Redan tidigt bildades en regering på Färöarna grundad på folkets vilja. På halvön Tinganes i Torshavn bildades det första "Alltinget"
år 1035, som hade oinskränkt makt fram till 1380.
Danskt styre
Vid Kalmarunionen tilldelades Norge Danmark och därmed kom Färöarna under danskt styre.
Därefter infördes danska lagar och "Alltinget" ombildades till ett "Lögting".
Religiöst centra
Öarnas religiösa centra låg vid Kirkjuböur på Streymoys sydvästra spets. Här byggdes den första kyrkan på 1100-talet, Magnus katedralen. Idag återstår endast ruinerna. Fram till Reformationen
1535, som blev en omvälvande tidsperiod för färingarna, fanns här 33 biskopar.
Medeltiden, 1700-talet
Under medeltiden påverkades Färöarna i stor omfattning av de nordiska
sjöfararnationerna, speciellt av de hanseatiska köpmännen i Bergen. Efter Reformationen ökade den danske kungens sitt inflytande över örikets handel och införde ett handelsmonopol. Endast utvalda köpmän och
företag fick tillstånd till handel med Färöarna.
Reformationen varade i fem år och resulterade i att kyrklig egendom övertogs av staten och att
latin ersattes av danska vid gudstjänster.
År 1709 övertogs handeln helt och hållet av det danska kungahuset och öarna styrdes nu direkt från
Köpenhamn.
Till överst
på sidan
1800-talet
Den 1 januari, 1856 upphörde det danska handelsmonopolet och genast etablerades nya handelskanaler med andra länder. 1872 inköpte färingarna ett engelskt fartyg . Med hjälp av detta började man nu att djuphavsfiska långt bort från Färöarna. Detta fartyg blev grunden till landets fiskerinäring som växte i omfång och blev senare landets huvudnäring. Ryktet om
de färöiska sjömännens skicklighet spred sig snabbt över världen.
1900-talet
Under tidigt 1900-tal förespråkade vissa färingar full förening med Danmark. Andra slogs för
full självständighet. Fiskerinäringen utvecklades ytterligare och blev den viktigaste inkomstkällan som ökade befolkningens välstånd
avsevärt.
Under Andra Världskriget ockuperade britterna Färöarna för att säkra de
viktiga Nord Atlantiska fartygslederna och för att förhindra att landet invaderades, precis som tyskarna gjort i Danmark.
Denna politiska separation från Danmark ökade Lögtingets, Färöarnas parlament, betydelse. Efter
Andra Världskrigets slut ändrades Färöarnas officiella status, från att ha varit en
helt integrerad del av Danmark till att bli en självstyrande del av Danmark.
När danskarna anslöt sig till den Europeiska Unionen vägrade Färöarna
anslutning. Färingarna hävdade sin 200-mils sjögräns för att värna sina fiskerättigheter. De skapade en egen flagga och ger numera även ut egna frimärken och sedlar. Det
färöiska språket har erkänts som officiellt språk, men barnen lär sig fortfarande danska i skolan.
I slutet av 1980-talet ansågs färingarna ha världens högsta levnadsstandard beroende på låga
skatter och höga sociala omkostnader. I början på 1990-talet sjönk inkomsterna från fisket på
grund av överfiske som ledde till starkt minskade fångster. Den befarade ekonomiska katastrofen
blev ett faktum. Banker gick i konkurs och den danska staten krävde en sanering av den
färöiska ekonomin. Fiskeflottan skulle halveras och 16 av landets 22 fiskefabriker skulle stängas.
Arbetslösheten ökade snabbt till mer än 20 %. Den ekonomiska saneringen lyckades och idag är Färöarna fortfarande en stor fiskenation och färingar lever under höga levnadsförhållanden.
De oljefyndigheter som gjorts utanför Färöarna skapar förhoppningar om en ännu bättre ekonomisk
framtid och mindre beroende av inkomsterna från fiskenäringen.
Inför valet till lagtinget 1998 hade
önskan om ökat självstyre blivit allt starkare, främst på grund av en
konflikt med Danmark om hanteringen av den ekonomiska och finansiella
kris som uppstod på Färöarna på grund av överfiske. En
regeringskoalition bildades av Folkpartiet, Självstyrepartiet och
Republikanerna med huvudmål att inom fyra år ge Färöarna status som
självständig stat. Danmark motsatte sig inte detta och hade för avsikt
att behandla Färöarna som ett nordiskt broderland samt inom fyra år
avveckla det omfattande ekonomiska stödet till ögruppen. Den färöiska
regeringen hade hoppats på en längre avvecklingsperiod.
I maj 1999 enades Färöarna,
Storbritannien och Danmark om gränserna i havsområdet väster om
Shetlandsöarna och sydöst om Färöarna. Sedan dess har Färöarna med hjälp
av utländska bolag börjat söka efter olja öster om ögruppen. Mindre
fyndigheter hittades 2001. Danmark och Färöarna har slutit ett avtal om
att ifall Färöarna börjar utvinna olja ska det danska bidraget till
öriket omförhandlas.
Efter lagtingsvalet 2002 blev
regeringskoalitionen beroende av Centerpartiets enda mandat och kraven
på självständighet tonades ner. Dock träffades överenskommelse med den
danska regeringen om att Färöarna skulle ta över ansvaret för invandrar-
och flyktingfrågor samt polisväsendet.
År 2003 bestämdes att Färöarna själva
skulle bestämma när man vill ta över ansvaret för och finansieringen av
de samhällsområden som fortfarande sköts av Köpenhamn.
Motsättningar mellan Folkpartiet och
Republikanerna ledde till att regeringskoalitionen inte fungerade och
nyval hölls i början av 2004. De gynnsamma åren under 1990-talet
ersattes av ekonomisk kris och minskad tro bland allmänheten på att
Färöarna skulle klara sig på egen hand. Socialdemokraterna, som är för
att bevara banden med Danmark, gick framåt i valet, och bildade en ny
koalitionsregering Sambandspartiet och Folkpartiet.
År 2005 beslutades att Färöarna skulle
ta över ansvaret för det lokala rätts- och polisväsendet, hälsovården,
gränskontrollen, pensionerna, fängelsesystemet och lokala utrikesfrågor.
Färöarnas handels- och tullavtal med EU utvidgades under 2005 till att
även gälla fiskeindustrin. Fiskeriföretag på öarna kan bereda utländsk
fisk och sälja den vidare inom EU utan att betala extra tull.
I valet i januari 2008 var
självständighetsfrågan åter nedtonad. En ny koalitionsregering med
Republikanerna och Centrepartiet bildades och för första gången fick
landsstyret ett utrikesdepartement. I augusti uppstod en regeringskris
när Republikanerna röstade emot ett förslag om minskade fiskekvoter. En
ny regering bildades i september.
Till överst
på sidan
Befolkning och Språk
Det bor inte fullt 50 000
människor på Färöarna, ungefär 12 400 av dem bor i huvudstaden
Torshavn. I den näst största staden Klaksvik bor inte fullt 5 000
människor. Resten av befolkningen är utspridd på övriga orter och
öar. Många färingar har emigrerat till Danmark. Majoriteten av
landets befolkning är ättlingar till de nybyggare som lämnade det
oroliga Norge under vikingaperioden.
Det färöiska språket tillhör den
germanska språkgruppen och stammar från den norska som talades under
vikingaperioden, men har även påverkats av det gäliska språket. Det
är besläktat med isländskan och vissa norska dialekter. Inte förrän
på 1890-talet blev färöiskan även ett skrivet språk. 1948 fick det
officiell status och blev jämbördigt med danskan.
Geografi, Geologi
De 18 öar som utgör Färöarna har en yta motsvarande 1 399
kvadratkilometer. Färöarna ligger cirka 600 kilometer väster om Norge, cirka
370 kilometer nordöst om Skottland och cirka 400 kilometer
sydöst om Island. Längsta avståndet på öarna från öst till väst är cirka 80 kilometer och cirka
115 kilometer från norr till söder. Öarna kan indelas i fyra geografiska områden.
I mitten av landet ligger öarna Streymoy och
Eysturoy, de mest bebodda öarna. Huvudstaden Torshavn är världens
minsta huvudstad och ligger på Streymoys sydspets. Runt Streymoys sydspets ligger öarna Koltur, Hestur och Nolsoy.
Väster om Streymoy ligger öarna Vagar, här
finns landets enda internationella flygplats och Mykines, den västligaste av alla öar. Mykines är mest känt för sitt rika fågelliv.
Nordöst om Eysturoy ligger öarna Kalsoy, Kunoy, Bordoy, Vidoy, Svinoy och Fugloy.
Den sydligaste ögruppen utgörs av öarna Suduroy, Sandoy, Skuvoy, Stora Dimun och Littla Dimun.
Geologiskt är Färöarna eroderade lämningar efter den så kallade Thuleplatån, en Atlantisk
kontinent som sedan länge försvunnit. Öarna är mycket bergiga och stenlagren bildades av
vulkaniska aktiviteter. Under den senaste istiden var Färöarna täckt av ett tjockt islager.
När detta smälte formades öarna till sitt nuvarande utseende med vackra dalgångar, sund och fjordar.
Klimat och Miljö
Färöarnas klimat liknar Islands. Det är dock något varmare och stormigare. Nederbörd i olika former kommer i genomsnitt under 280 dagar per år. Golfströmmens varma vatten gör att temperaturen i havsvattnet runt öarna håller sig runt plus 10 grader Celcius hela året.
Den marina miljön runt Färöarna anses vara en av de renaste i Nord
Atlanten. Även luft- och
övrig miljöförstöring är minimal, vilket man lägger märke till och som känns vid ett besök
på öarna. Trots det stora antal får som finns på öarna verkar även sötvattenmiljön vara relativt lite påverkad.
Flora och Fauna
På Färöarna finns det praktiskt taget inga träd, hela skogar finns inte. Trädväxten hämmas
av hög salthalt i jorden närmast havet, hårda vindar och betande får. Trots detta har man hittat cirka 1 600 olika växtarter på öarna. Huvudsakligen olika arter gräs, mossor och lavar.
Fågellivet är oerhört rikt på öarna och populationerna hör till världens tätast. Färöarna
är ett eldorado för fågelskådare. Nästan 50 olika fågelarter häckar regelbundet på öarna.
Ytterligare ett trettiotal gör det mera oregelbundet. Bästa tiden för fågelskådare att besöka öarna är mellan april och augusti.
Vattnen runt Färöarna är mycket fiskrika och i dem simmar även flockar av olika valar och delfiner.
Dagarna på Färöarna lämnade
minnen efter många starka naturupplevelser. Bland de främsta var turen
med skepparen Palli Lamhauge till Vestmannas fågelklippor. Besök
Färöarna om du vill uppleva någonting speciellt!
|