Burma (Myanmar) - "Det gyllene landet"


 

Resfakta Mer information om Burma  Landsfakta Burma Startsida English version
Klicka på bilden för större format

Burma - "Det Gyllene Landet" 

Burma, eller som landet numera benämns av militärregimen Myanmar, Sverige har ej erkänt regimen och därmed  inte heller namnbytet, kallas ofta "Det Gyllene Landet".  Jag skulle vilja göra ett tillägg. "Det Leende och Gyllene Landet". Ett uttryck som alla besökare säkert håller med om. Vänligare och mera leende människor än de man möter i Burma får man leta efter!

Burma är ett intressant, spännande och vackert land att resa i. Här finns vackra gamla tempel, vacker natur, intressanta minoritetsfolk och ett synnerligen intressant folkliv!

Läs mera om min resa i Burma under länken Resfakta.

Burmas historia i korthet

Det finns knappt någon kunskap om landets förhistoriska period, även om arkeologiska utgrävningar visar att människor bodde här redan långt före Kristi födelse.

De tidigast kända folkgrupper som efterlämnat spår av betydelsefulla kulturer i Burma är pyu och mon som bodde i Irrawaddys deltaområde några hundra år före Kristus. Efter dem kom de tibeto-burmanska folken, förfäder till dagens burmaner. Övriga folkgrupper som finns i landet i dag invandrade i etapper från långt före Kristi födelse fram till slutet av 1700-talet och levde åtskilda från varandra, varför varje folkgrupp har utvecklat sin egen kultur och särart.

Några viktiga årtal i Burmas historia (alla årtal e Kr)

Årtal

 

Händelse
800 - 900- talen Under 800-900-talet efter Kr flyttade burmanerna hit från Himalayas östra delar. De kom snart i konflikt med mon-folket. En lång och blodig maktkamp utbröt, som burmanerna gick segrande ur
849 - 1287 År 849 e Kr grundades kungariket Bagan, vid Ayeyarwady floden. Dess höjdpunkt inleddes när kung Anawratha besteg tronen år 1044. Slutet på denna epok kom när Kublai Khan och hans tartarer invaderade Burma år 1287. Efter detta uppstod ett kaos som varade i 250 år med maktkamper mellan olika folkgrupper
1500-talet Under denna tidsperiod enades landet åter under den burmanska dynastin Toungoo. Ständiga krig försvagade riket, som åter upplöstes i strider mellan folkgrupper där ingen var tillräckligt stark för att ta makten
1700-talet I slutet av detta århundrade uppstod den tredje burmanska dynastin, Konbaung
1885 Detta år hade landet erövrats, och inlemmats som en provins i Brittiska Indien. Upprinnelsen till den totala erövringen var de gränskonflikter som burmeserna hade med det Brittiska ostindiska kompaniet från början av 1800-talet.

Tiotusentals indier sändes till Burma för att sköta ekonomi, handel och administration. De flesta minoritetsfolken, som inte hade kämpat mot kolonialmakten, belönades med lokalt självstyre i stor omfattning. Många av dem tog värvning i brittisk tjänst som soldater eller blev lägre tjänstemän. Efter britternas övertag utvecklades Burma till världens ledande risexportör. De nationellt självmedvetna burmanerna gjorde dock motstånd mot det brittiska kolonialstyret

1920-talet Buddhistiska munkar predikade att det koloniala styret förvred människornas sinnen och därför omöjliggjorde strävan efter den buddistiska saligheten
1930-talet En självständighetsrörelse växte fram och dess medlemmar kallade varandra thakin, herre, mästare, en titel som var förbehållen de  koloniala herrarna. För befolkningen blev de snart kända som thakinerna. De hämtade sina idéer från bland annat socialismen och marxismen och japansk fascism, men framför allt gick deras argument ut från buddistisk tradition
1936 För att dämpa de oroligheter och strejker som ofta förekom under 1930-talet, riktade mot kolonialstyret, mot indiska penningutlånare och gästarbetare, försökte britterna blidka nationalisterna genom att ge dem ökat självstyre och detta år fick burmeserna ett eget parlament genom allmänna val
1937 En premiärminister utsågs av parlamentet, men den brittiske guvernören behöll vidsträckta maktbefogenheter
1940-talet Vid andra världskrigets utbrott tog japanerna kontakt med burmanska nationalister och lovade dem stöd i självständighetskampen. En grupp thakiner, ledda av Aung San, smugglades ut ur Burma och fick militär utbildning av den japanska underrättelsetjänsten. Dessa bildade sedan kärnan i specialförband som med räder i Burma understödde den japanska invasionen 1942

Sedan de allierade hade drivits ut ur nästan hela landet utropades Burma till en självständig stat. Men självständigheten blev bara formell. I praktiken härskade Japans kejserliga armé, och många burmeser sattes i tvångsarbete och utsattes för brutala övergrepp

1945 Britter och burmeser som lierat sig med dem, under ledning av den brittiske överbefälhavaren i Sydöstasien Mountbatten, anföll japanerna och lyckades detta år återerövra Burma. Efter kriget kom britter och burmeser i konflikt med varandra när britterna inte ville överlämna makten i ett självständigt Burma till Aung San och Frihetsförbundet, eftersom man var missnöjd med det kommunistiska inslaget i rörelsen. Britterna ändrade inställning när oroligheter bröt ut och blev så omfattande att ett allmänt uppror hotade
1947 Frihetskämpen Aung San och sex andra ledande AFPFL-medlemmar som skulle ingå i regeringen för det självständiga Burma mördades i en sammansvärjning ledd av den konservative politikern U Saw som manövrerats undan makten genom överenskommelsen mellan britterna och Frihetsförbundet
1948 En annan ledare ur AFPFL, Thakin Nu, tog över regeringsansvaret vid självständigheten den 4 januari

Kort efter självständigheten inledde kommunisterna ett gerillakrig mot landets nya regering, ledd av U Nu, en av ledarna från självständighetsrörelsen och i västra Burma slogs muslimska rebeller för en egen stat

1949 Tog Karenfolket till vapen mot regeringen och samtidigt gick kinesiska nationalistiska trupper på flykt undan Mao Zedongs folkarmé in i delstaten Shan i norr, där de upprättade ett eget välde. På våren låg större delen av landsbygden utanför regeringens kontroll, och även delar av huvudstaden Rangoon behärskades tidvis av rebeller
1951 Först detta år kontrollerade regimen åter större delen av landet
1950-talet Under andra hälften av detta årtionde försvagades regeringens ställning, bland annat för att den inte lyckades lösa jordfrågan, trots jordreformen saknade nästan hälften av bönderna egen jord. Ekonomiska svårigheter hade dessutom lett till försämrad levnadsstandard. Minoritetsfolken och kommunisterna fortsatte den väpnade kampen medan regeringspartiet splittrades av personstrider. Regeringen fick också mycket kritik för att den inte gjorde buddismen till statsreligion
1958 Gav regeringschefen U Nu upp och bad parlamentet att utse överbefälhavaren general Ne Win till regeringschef
1960 General Ne Win lämnade tillbaka regeringsmakten till U Nu sedan dennes fraktion i Frihetsförbundet (AFPFL) hade vunnit parlamentsvalet

U Nu inledde diskussioner med representanter för minoritetsfolken om ökat självstyre men militären fruktade att detta skulle leda till den burmesiska statens upplösning. Officerarna ogillade även U Nus försök att locka utländska företag till Burma, eftersom det stred mot deras socialistiska idéer

1962 I mars grep general Ne Win makten i en militärkupp. Politiker fängslades och militärer tog över förvaltningen. En "burmesisk väg till socialism" infördes, som Ne Win beskrev som en kombination av buddism och socialism, och det arméstyrda Burmas socialistiska programparti (Burma Socialist Programme Party, BSPP) blev landets enda tillåtna politiska parti
1970-talet I början av detta årtionde kungjorde de militära ledarna planer på att införa en ny författning och överlämna makten till en civil regering. Som en förberedelse för detta lämnade Ne Win och 20 andra höga militärer i regeringen formellt armén
1974 Den nya författningen trädde i kraft och allmänna val hölls till en folkförsamling. Ne Win valdes till president och ledare för ett nytt, övervakande organ, statsrådet. På papperet fick Burma en civil regering och en del av de styrande byttes ut, men i stort låg makten i händerna på samma grupp som tidigare. Under flera år isolerade sig Burma nästan helt från omvärlden
1980-talet Efter några år med växande ekonomi försämrades åter situationen i början av detta årtionde och vid flera tillfällen bröt oroligheter ut till följd av livsmedelsbrist. BSPP försökte komma till rätta med problemen genom att omorganisera i partitoppen och att avskeda tusentals partimedlemmar som inte ansågs ha levt upp till partiets ideal. En kampanj mot korruptionen inom förvaltningen inleddes också, men de grundläggande problemen kvarstod dock
1987 Tvingades Burma att ansöka hos FN om status som ett så kallat LDC-land (Least Developed Country), minst utvecklat land, vilket beviljades. För många burmeser, som mindes det relativa välståndet under tiden före militärkuppen, var FN-beslutet en nationell förödmjukelse. Detta bidrog till den massrörelse för demokrati och mot socialism som drog fram över Burma 1988-1990 och som gav uttryck åt 26 års frustration över ständiga prisstegringar, brist på utveckling och total avsaknad av grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. Initiativet till protesterna togs av Burmas traditionellt politiskt aktiva studenter
1988  I mars och juni demonstrerade studenterna i huvudstaden Rangoon mot militärstyret, vilket bemöttes med våld och många studenter dödades

Ne Win lät officiellt "pensionera" sig i juli, men förblev, trots sjukdom och sin höga ålder, den reelle makthavaren bakom kulisserna

Ett par kortlivade regeringar, som alla bestod av Ne Wins anhängare, följde på varandra, medan massdemonstrationerna i landet fortsatte

Under landsomfattande oroligheter i juli tros militären ha dödat flera tusen demonstranter på olika platser i Burma. Nya politiska grupper bildades. Efter 30 års exil i Storbritannien återvände Aung San Suu Kyi, dotter till nationalhjälten Aung San, till Burma. Tillsammans med två höga militärer bildade hon Nationella förenade fronten för demokrati (National United Front for Democracy, NUFD), som senare bytte namn till Nationella förbundet för demokrati (National League for Democracy, NLD)

I september grep en ny uppsättning generaler under ledning av Saw Maung makten. Dagarna efter kuppen beräknas ytterligare omkring tusen människor ha dödats och tusentals oppositionella gick under jorden

1989 På våren lovade militärrådet att ordna fria val och överlämna makten till en demokratiskt utsedd regering. Politiska partier tilläts registrera sig, men Aung San Suu Kyi sattes i husarrest under sommaren och kunde därmed inte kandidera i valet
1990 Till valet i maj ställde över 90 partier upp, däribland det regeringstrogna Nationella förenade partiet (National Unity Party, NUP) och Aung San Suu Kyis NLD. I valet, som bedömdes ha gått rätt till, vann NLD en övertygande seger med cirka 60 % av rösterna, vilket skulle ha gett 392 av de 485 mandaten mot 10 för NUP

När NLD gjorde anspråk på att i enlighet med valresultatet få överta regeringsmakten påstod militären att valet inte gällde till ett parlament utan en församling som skulle skriva en ny författning. Juntan förklarade att den tänkte sitta kvar till dess att den nya författningen hade godkänts av alla folkgrupper. Konflikten trappades upp under sommaren och hösten och flera tusen politiska aktivister greps

1991 Fick Aung San Suu Kyi Nobels fredspris för sin ickevåldskamp för demokrati. De styrande generalerna i Burma hamnade därmed under starkt internationellt tryck att frige henne ur husarresten
1995 I juli släpptes Aung San Suu Kyi ur sin husarrest vilket tände förhoppningar om en politisk dialog inom landet, men varje ansats till reformer följdes av nya bakslag. Efter frigivningen återinsattes hon som ledare för NLD
1996 I maj höll NLD sin första kongress. Polisen hade dock gripit över 200 delegater för att de skulle hindras att delta. Partikongressen antog en resolution om att utarbeta ett alternativ till det förslag till ny författning som militärjuntan lagt fram

Senare under året skakades landet på nytt av oroligheter, då studenterna vid universitetet i Rangoon demonstrerade mot regimen

De ständiga trakasserierna av oppositionen ledde till att USA och EU införde begränsade sanktioner mot Burma

1998 Konflikten trappades upp på nytt när hundratals NLD-medlemmar greps sedan partiet meddelat avsikten att inkalla ett "folkets parlament" för att trotsa juntans vägran att erkänna valet 1990. NLD tvingades ge upp planerna och bildade istället en mindre grupp med uppgift att representera "folkets parlament"
2000 Aung San Suu Kyi, ledaren för oppositionsrörelsen Nationella förbundet för demokrati (NLD) hade trots frigivningen ur husarresten inte full rörelsefrihet. Tillsammans med partikamrater försökte hon vid tre tillfällen under året att lämna Rangoon för att träffa NLD-medlemmar. Militären stoppade gruppen utanför huvudstaden, och efter det sista försöket i september sattes hon åter i husarrest
2002 SPDC meddelade i mars att fyra släktingar till den tidigare härskaren Ne Win hade gripits för planer på ett kuppförsök mot juntan

Trots det påstådda kuppförsöket stoppades inte regimens samtal med Aung San Suu Kyi, och i maj upphörde hennes husarrest efter 19 månader. Frigivningen uppgavs vara villkorslös och NLD-ledaren kunde resa vart hon ville

2003  I maj dömdes tio NLD-aktivister till långa fängelsestraff för att de spridit regimfientliga flygblad. Vid samma tid hade Aung San Suu Kyi och andra NLD-ledare inlett en månadslång rundresa i landet, bland annat hos minoritetsfolken i Kachinstaten. Juntans lokala anhängare började störa partiets möten, och utanför Mandalay attackerades NLD:s bilkortege av beväpnade män. Militären grep bland andra Aung San Suu Kyi, som placerades i "skyddsförvar", och partiets vice ordförande Tin Oo, som fängslades. Båda sattes några månader senare i husarrest

I augusti omorganiserades juntans ledning. Ordförande Than Shwe avgick från sin post som premiärminister till förmån för general Khin Nyunt som senare meddelade att nationalkonventet åter skulle samlas för att skriva en ny författning vilket skulle leda till ett nytt val

2004 I april frigavs NLD:s ordförande Aung Shwe och vice ordförande U Lwin. Samtidigt tilläts NLD att öppna sitt huvudkontor i Rangoon som varit stängt i nästan ett år. Nationalkonventet samlades i maj, men det bojkottades av NLD, delvis i protest mot att partiets högsta ledare ännu satt i husarrest. Även flera etniska minoritetsgrupper bojkottade konventet

Inom juntan rådde oenighet om den förda politiken, och i oktober avsattes premiärminister Khin Nyunt och placerades i husarrest, anklagad för korruption och mutbrott. Premiärministern, som även var chef för den militära underrättelsetjänsten, anses ha förespråkat fortsatta överläggningar med Aung San Suu Kyi, vilket Than Shwe motsatte sig

I november tillkännagav militärjuntan en stor amnesti för över 9 000 personer, bland annat dem som "på felaktiga grunder" hade gripits av den nu nedlagda underrättelsetjänsten, personer dömda för mindre brott och många som bara hade kort tid kvar av sina straff

2005 I maj detonerades tre sprängladdningar i två varuhus och ett konferenscentrum i Rangoon och minst 20 personer dödades. En uppfattning var att bombdåden utfördes av personer som hade rensats ut från Khin Nyunts underrättelsetjänst. Enligt regeringen var det exilgrupper
2006 Juntans högsta ledare Than Shwe lämnade i september över kontrollen av de väpnade styrkorna till en av sina närmaste män, Shwe Mann. Samtidigt lämnade Maung Aye posten som regional befälhavare. De båda ledarna behåller sina poster i det styrande rådet, och maktskiftet tolkades som att de kommer att ta ledningen i en civil regering

Samtalen om en ny författning återupptogs i oktober

2007 I början av året enades  länderna inom ASEA, den sydostasiatiska samarbetsorganisationen, om en resolution som krävde att Burma skulle påskynda processen mot nationell försoning och frige politiska fångar.

I slutet av januari anklagades Aung San Suu Kyi av militärjuntan för skatteflykt, eftersom hon inte hade utnyttjat pengarna från Nobels fredspris inom Burmas gränser

I augusti och september hölls demonstrationer på olika håll i landet i protest mot att regimen i mitten av augusti dubblerat priset på bränsle vilket hade resulterat i att även biljettpriserna på bussar ökade kraftigt. Kostnaderna drabbade vanligt folk, som redan hade svårt att klara sin försörjning. I en av de största protestmarscherna i Rangoon i augusti ingick oppositionsanhängare, däribland ledare för en studentgrupp som varit aktiv under folkupproret 1988. Demonstrationerna eskalerad och även munkar började delta i dem. Munkarnas engagemang trappade upp demonstrationerna som nådde sin höjdpunkt mot slutet av september

Den 21 september deltog omkring 1 500 munkar i en protestmarsch i Rangoon. Deras ledare meddelade att de tänkte fortsätta med sina fredliga demonstrationer till dess att militärregimen föll. Oroligheterna i landet var de värsta sedan slutet av 1980-talet.

Den 22 september tog sig demonstrerande munkar fram till Aung San Suu Kyis hus. Oppositionsledaren, som inte hade fått visa sig offentligt på fyra år, tilläts hälsa på munkarna från husporten

Den 23 september deltog 20 000 personer i demonstrationerna, varav många munkar och nunnor, i de största protesterna på Rangoons gator sedan 1988 års demokratiuppror

Den 24 september fortsatte demonstrationerna och omkring 50 000 demonstranter samlades i Rangoon. En rörelse av munkar uppmanade befolkningen att fortsätta protesterna mot militärdiktaturen

Även den 25 september förekom massdemonstrationer i Rangoon men sedan stoppade militärregimen dessa med hårda metoder. Vissa källor gör gällande att cirka 200 personer dödats under demonstrationerna

FN och ASEAN protesterade mot militärregimens agerande mot de fredliga demonstranterna, men Kina förhindrade att sanktioner vidtogs mot Burma. FN skickade ett sändebud till Burma för att medla mellan militären och Aung San Suu Kyi för att få igång ett samarbete mellan dem. Men i slutet av december hade Suu Kyi och regimens ombud endast träffats en gång för samtal

2008 I början av året meddelade militärjuntan att en folkomröstning skulle hållas den 10 maj om en ny författning

En vecka innan folkomröstningen skulle hållas drabbades kustlandet i söder av en kraftig cyklon. Flera områden översvämmades och förödelsen blev stor särskilt i Irrawaddy-deltat och i Rangoon. Enligt officiella uppgifter några dagar efter naturkatastrofen hade omkring 30 000 personer dödats, men flera biståndsorganisationer och FN trodde att antalet mycket högre, kanske över 100 000. Trots katastrofen, och omvärldens försök att få folkomröstningen senarelagd, så genomfördes folkomröstningen som planerat i nästan hela landet den 10 maj. I de områden som drabbats hårdast blev omröstningen dock uppskjuten i två veckor. Några dagar senare meddelade regimen att den nya konstitutionen hade fått stöd av drygt 92 % av väljarna. Enligt många bedömare, däribland människorättsorganisationer, låg en blandning av fusk och hot bakom resultatet

Den 22 maj kom FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Burma för att dels besöka de drabbade områdena, dels träffa general Than Shwe för att försöka få regimen att ta emot mer bistånd till katastrofens offer. Nya uppgifter visade då att 78 000 hade dött i katastrofen och att 56 000 fortfarande saknades. I början av juni meddelades att antalet döda var drygt 134 000 efter cyklonen, och att mer än 2 miljoner människor behövde hjälp av olika former av hjälp enligt FN-uppskattningar. Trots det enorma hjälpbehovet förhalade militärjuntan länge västvärldens hjälpinsatser. I juli ansåg dock FN:s chef för humanitära frågor att hjälparbetet nu kunde beskrivas som " en normal internationell räddningsoperation". Under hösten var problemet istället att få biståndsgivare att donera mer bistånd till landets drabbade befolkning

I slutet av september frigav regimen drygt 9 000 fångar för gott uppförande och för att de skulle få möjlighet att delta i valet 2010. En av dem som fick amnesti var Win Tin, en av grundarna till oppositionsrörelsen NLD. Med 19 år i fängelse var han den politiska fånge som suttit inspärrad längst i landet

2009 I mitten av maj ställdes Aung San Suu Kyi inför rätta anklagad för att ha brutit mot husarresten genom att ha tagit emot en amerikan i sitt hus. Hon hävdade att hon var oskyldig och att mannen kommit objuden simmande från andra sidan av den sjö där hennes hus ligger. Husarresten skulle upphöra i slutet av samma månad och en del bedömare menade att rättegången var ett sätt för regimen att säkra att Aung San Suu Kyi var i fångenskap under kampanjen inför de val som planeras nästa år. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon besökte Burma i början av juli, ungefär samtidigt som rättegången mot Aung San Suu Kyi väntades återupptas, och bad då att få träffa henne men nekades detta. I mitten av augusti tillkännagavs domen som innebar att Aung San Suu Kyi dömdes till ytterligare 18 månader i husarrest, ett domslut som kritiserades skarpt från många håll i omvärlden
2010 Burmas ledare offentliggjorde i mars ett antal lagar inför det utlovade valet under året. En av lagarna förbjöd personer som tidigare dömts för brott att vara medlemmar i ett politiskt parti. Aung San Suu Kyi skulle därmed inte längre kunna leda sitt parti eller delta i valrörelsen. Den nya lagen förbjöd även medlemmar i religiösa ordnar att bli medlemmar i ett parti, därmed var även buddistmunkar och nunnor, som var en drivande kraft under protestdemonstrationerna mot regimen 2007, förhindrade från att engagera sig politiskt

I april lämnade premiärminister Thein Sein och ytterligare ett tjugotal personer in en ansökan om att få bilda ett nytt politiskt parti som skulle heta Förenade solidaritets- och utvecklingspartiet (USDP). Strax innan hade Thein Sein och 22 ministrar i regeringen lämnat sina militära poster

Till överst på sidan

Geografi, Klimat   

Till ytan är Burma cirka 1,5 gånger större än Sverige. Landets form liknas ibland med en papegojas. Burma har en längd av cirka 200 mil och är som bredast 100 mil. Naturen är varierande, med Himalayas bergstoppar i norr och ett stort slättlandskap i den centrala delen. I landets sydvästra del utbreder sig ett stort deltalandskap. I väster gränsar landet mot Bengaliska viken och Andamansjön. I deltalandskapet odlas majoriteten av landets ris. Tvärs igenom Burma rinner, den nästan 2 000 kilometer långa, Ayeyarwady-floden, landets livsnerv. 

Burma har under året tre olika klimatperioder. Monsunperioden, med allt sin nederbörd, börjar i maj/juni och slutar i oktober. Torrperioden infaller mellan november och maj. Detta är bästa tiden för besök i landet. I bergsområdena kan temperaturen falla ned mot noll under denna period. I februari börjar temperaturen stiga och månaderna mars till maj kan vara pressande heta. 

Flora och fauna

Som i andra delar av Asien består Burmas ursprungliga skogar av två huvudtyper; monsunskogen och regnskogen. Var och en med sina karaktäristiska växter. I, på gränsen mot Tibet förekommer en vegetationstyp anpassad till Himalayas kärva klimat. 
Djurlivet är, precis som växtligheten, anpassad till tropiska förhållanden och här finns däggdjur som tiger, elefant, olika arter björn och apor, tapir, gaur mm Fågellivet är rikt och man uppskattar att det finns cirka 1 000 olika arter här, inklusive flyttfåglar.

Till överst på sidan

Befolkning, språk och sociala förhållanden

Det finns ingen säker statistik över invånarantalet eftersom miltärregimen inte har full kontroll över landet och därmed inte kunnat genomföra folkräkningar på länge, dessutom har många burmeser flytt. En stor del av befolkningen bor i de bördiga områdena längs floden Irrawaddy och i dess deltaområde.

Burmas befolkning är inte helt homogen. I landet lever inte mindre än 67 olika etniska grupper som talar mer än 240 språk eller dialekter. Majoriteten utgörs av folkgruppen bamar, även kallade burmeser, som lär han vandrat in från sydvästra Kina. Andra större folkgrupper är Shan, Karen, Rakhine, Chin och Mon. Flera av dessa folkgrupper lever även i angränsande länder. I Burma lever även stora grupper med indiskt och kinesiskt ursprung.

Omkring 30 procent av landets befolkning tillhör de cirka 100 officiellt erkända nationella minoriteter och stamfolk. Under resan kom jag i kontakt med flera olika folkgrupper, bland annat bamarer, rakhine, shan, chin, pa-o, danu, intha, palaung och padaung.

Vid självständigheten 1948 löstes inte frågan om minoritetsfolkens rättigheter och därför har olika grupper av frihetsrörelser kämpat för någon form av självstyre sedan dess. Landet har därför mer eller mindre befunnit sig i inbördeskrig under hela sin moderna historia. Den politik militärregimen för mot minoritetsfolken har lett till en omfattande utvandring eller flykt till grannländerna.

Burmanska är landets officiella språk som tillsammans med tibetanska utgör grundstommen i den tibeto-burmanska språkgruppen. Till denna språkfamilj hör också flera av Burmas minoritetsspråk, till exempel arakanesiska, karen, karenni, kachin och chin. Engelska används allmänt i affärslivet och inom förvaltningen.

I Burma finns ett begränsat socialförsäkringssystem som tillkom 1954. Det ger vissa ersättningar till främst offentligt anställda; vid sjukdom, moderskap och arbetsskada. Pensionssystem saknas dock helt.

Den härskande militära eliten blir allt rikare för att de har kontroll över statliga företag och utrikeshandel medan majoriteten av landets invånare upplever en stadig försämring av levnadsvillkoren. Den genomsnittliga inkomsten i landet är bland de lägsta i världen, samtidigt stiger priserna på viktiga med inflationen.
Den fria sjukvården fungerade väl en gång i tiden men nu är sjukdomar som malaria och tuberkulos vanliga och utbrott av pest förekommer. Tillgången till sjukvård och mediciner i Burma anses vara lika dålig som i de fattigaste afrikanska länderna. Värst är situationen för de etniska minoriteterna i områden där strider förekommer.

Missbruk av droger, bland annat heroin, är vanligt förekommande och en följd av den omfattande odlingen av opium och spridningen av hiv/aids har snabbt ökat i dessa grupper. Hiv/aids har även spridits bland de många prostituerade burmesiska kvinnor som kommer från minoritetsfolken och som lever som prostituerade i Thailand. Sedan i början av 2000-talets har dock regimen börjat samarbeta med frivilligorganisationer för att begränsa spridningen.

Thanaka; ansiktsdekorationer

Vid ett besök i Burma lägger man snabbt märkte till att burmeserna har stora gula "fläckar" i ansiktet, thanaka. Dessa kommer från en pasta, gjord på vatten och bark från thanakaträdet. Pastan stryker man på huden som skydd mot den starka solen. Den är också fuktighetsbevarande och fungerar även som skönhetsmedel.

Utbildning

De burmesiska barnen börjar den obligatoriska, kostnadsfria femåriga grundskolan vid femårs ålder, om den finns tillgänglig. Efter grundskolan följer ett mellanstadium på tre år samt ett högstadium på två år.

Cirka fyra av fem barn börjar grundskolan, eller går i buddistiska klosterskolor, men bara hälften av dem fortsätter till mellanstadiet. Bara en av fyra elever fortsätter till högstadiet.

Efter studentoroligheterna 1988 stängdes samtliga skolor fram till augusti 1992. I december 1996 stängdes åter universiteten efter nya studentoroligheter och öppnades åter sommaren 2 000 under förutsättningen att de inte blandade sig i politiken. Studenterna övervakas dock av representanter för militärregimen.

Universiteten i Rangoon och Mandalay har varit landets bästa, men utbildningsnivån har sjunkit sedan i mitten av 1990-talet.

Sedan en tid tillbaka finns även privata skolor. En del av dem finansieras genom höga terminsavgifter medan andra drivs genom välgörenhet.

Religion

Det sägs ofta att Burma är Asiens mest renläriga buddhistiska land. Den buddhism som tillämpas hör till Theravada, eller Hinayana Buddhismen som anses vara närmast den lära som Buddha förkunnade efter att han nått insikt om livet.

Trots buddhismens starka ställning tillber man även nats, en sorts andar; onda eller goda. Under en nats pwe dansar medier, kvinnor eller män utklädda till kvinnor, tills de faller i trans och får kontakt med andarna.

Resan till Burma var en av mina bästa och starkaste, hittills. Med mig hem hade jag nya erfarenheter och minnen från ett vackert och intressant land. De starkaste intrycken från resan var nog mötena med, de alltid leende och vänliga, invånarna, men även den vackra naturen lämnade oförglömliga minnen.

 

burma_02a.jpg (30790 bytes)

Schwedagonpagoden 
Yangon

burma_24.jpg (31661 bytes)

Mingun pagoden.
Mingun

burma_09a.jpg (33193 bytes)

Parasolltillverkning.
Pathein

burma_16.jpg (32080 bytes)

Fiskeby
Ngapali

burma_15.jpg (30569 bytes)

Fiskare på risfält
Pathein

burma_11.jpg (26499 bytes)

Burmesisk brottning.
Sittwe

burma_13.jpg (33229 bytes)

Rishantering.
Mrauk U

burma_14.jpg (32393 bytes)

Gryningsljus.
Mrauk U

burma_21.jpg (25697 bytes)

Burmesisk skönhet.
Mandalay

burma_26.jpg (31094 bytes)

Solnedgång över 
U Bein-bron.
Amarapura

burma_27.jpg (39984 bytes)

Thanaka.
Amarapura

burma_31.jpg (33316 bytes)

Shin-Pyu ceremoni.
Bagan

burma_33.jpg (27587 bytes)

Shin-Pyu ceremoni.
Bagan

burma_18.jpg (33876 bytes)

Tatuerad chinkvinna.
Mrauk U

burma_40.jpg (41523 bytes)

Blomsterförsäljerska.
Kalaw

burma_42.jpg (34755 bytes)

Vy från Inlesjön

burma_39.jpg (29958 bytes)

Transvestit på en
nats pwe. 
Nyaungshwe

burma_35.jpg (36696 bytes)

Kvinna med burmesisk cigarr.
Bagan

Havsseglare.
Sittwe

Kvinnor med vattenhinkar.
Bagan

Fiskare.
Inslesjön

Munk på "tiggarstråt":
Bagan

Tempelstatyer.
Mount Popa

Tempelstaty.
(Kvinnan ger bort
sina bröst!)
Mount Popa

burma_48.jpg (29003 bytes)

Padaungkvinna.
Nyaungshwe

burma_49.jpg (33449 bytes)

Padaungkvinna.
Nyaungshwe

burma_50.jpg (31356 bytes)

Benroddare.
Inlesjön

burma_51.jpg (33440 bytes)

Huvudrakning.
Amarapura

 

För mer information om Burma: Dagens väder i
Fakta:  World Factbook  BBC Country Profile UD:s rekommendationer CNN Weather
Tidningar:       BBC Weather
Övrigt:  Lonely Planet Eric Meolas foto www.stalvik.se  

Det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida. 

Till överst på sidan


Uppdaterad 2012-06-11
www.stalvik.com

3 840 besökare sedan 100111
(14 000 besökare 021029 - 100110)