Bolivia -  "Inkarikets vagga"


 

Resfakta Mer information om Bolivia Landsfakta Bolivia Startsida English version
Klicka på bilden för större format

Bolivia - "Inkarikets Vagga"

Bolivia kallas ofta för "Sydamerikas Tibet" med anledning av landets höga och isolerade läge, utan egen kustlinje. Bolivia domineras av den indianska befolkningen och deras kultur, cirka 65 % av landets befolkning är av indianskt ursprung. Antalet olika indianska grupper uppgår till ett trettiotal. Bolivia är ett mångkulturellt och fascinerande land med inslag av gamla, sedan länga försvunna kulturer som Tiahuanacu och Inka. Naturen omfattar allt från Amazonas ångande regnskog till den vindpinade högplatån Altiplano. 

Jag fascinerades och fängslades av detta vackra och spännande land. 

Sällan eller aldrig brukar jag vara rädd under en resa. I Bolivia var jag riktigt rädd två gånger.
Läs om resan under länken Resfakta.

Bolivias historia i korthet

För ungefär 3 500 år sedan invaderade aymaratalande indianer från Perus centrala högland Altiplano, den stora högplatån. Här utvecklade de senare en högkultur med staden Tiahuanaco som centra. De första spåren från denna dateras till cirka år 1 000 före Kristus. Tiahuanaco, var under en period världens största stad och låg vid Titicacasjöns södra strand. Under dess storhetsperiod påverkade de områden ända upp till Ecuador och ner till Chile. Tiahuanco är idag Bolivias mest betydelsefulla arkeologiska centra. Tiahuanaco-kulturen integrerades senare, med all sannolikhet i Inkakulturen, som hade sitt centra i staden Cuzco, Peru. 

När Inkahövdingen Atahualpa infångades av spanjorerna i staden Cachamarca år 1532 betydde detta slutet för Inkariket. Spanjorerna expandera genom hela Inkariket och nådde området som idag utgör Bolivia i slutet av 1530-talet. År 1538 grundade de staden La Plata, numera Sucre. År 1545 grundade spanjorerna staden Potosi där man upptäckt enorma silverfyndigheter, som snabbt växte till det spanska imperiets största och rikaste stad, fylld av stora palats och kyrkor. Spanjorerna behandlade den indianska befolkningen mycket brutalt och tvingade dem att arbeta i gruvorna som slavar. Potosís  betydelse minskade snabbt när silvret sinade omkring år 1650. År 1548 grundade spanjorerna La Paz.

Under 16- 0ch 1700-talet förekom flera uppror mot det spanska styret, både bland mestiser och indianer. Först efter 1809 uppstod en stark självständighetsrörelse. General Antonio José de Sucre, en av den sydamerikanske frihetshjälten Simón Bolívars närmaste män, besegrade spanjorerna i slagen vid Junin och Ayacuho i Peru 1824 och i slaget vid Tumulsa besegrade styrkor ledda av frihetskämpen Simon Bolivar och General Antonio Jose de Sucre spanjorerna definitivt. Den 6 augusti, 1825 utropade Alto Perú sin självständighet. Landet uppkallades efter frihetshjälten Simon Bolívar och Sucre blev dess förste president.

När Bolivia grundades var det till ytan dubbelt så stort som det är idag. Landet präglades redan från början av instabila regeringar och ständiga militärkupper och försvagades ytterligare av dålig ekonomi och djupa sociala motsättningar. I det så kallade salpeter- eller stillahavskriget 1879-1883 förlorade Bolivia hela sin mineralrika kustremsa till Chile. Ytterligare områden i Amazonas, rika på naturgummi, avträddes till Brasilien på 1860-talet och i början av 1900-talet.

Några viktiga årtal i Bolivias moderna historia

Årtal

 

Händelse
1903 Överlät man ett 100 000 km2 stort område i Amazonas till Brasilien i utbyte mot att de skulle bygga en järnväg utefter floden Rio Madre och att bolivianerna skulle få fritt tillträde till Stillahavskusten
1920-talet Borrade US Standard Oil efter olja i det bolivianska Chacoområdet. Dessutom trodde man att det skulle finnas olja även i andra delar av detta område
1928 Uppstod många gränskonflikter med paraguayiska militärpatruller. Både Bolivia och Paraguay var intresserade av eventuella nya oljefyndigheter
1932 - 1935  I det så kallade Chackokriget, som delvis startades av rivaliserande utländska oljebolag, förlorade Bolivia merparten av Chacoområdet i sydöst till Paraguay och cirka 55 000 bolivianska soldater miste livet. I den delen som tillföll Paraguay har ingen olja hittats
1930-, 1940-talen Under denna tidsperiod växte nya nationalistiska och vänsterorienterade politiska rörelser fram som utmanade den traditionella eliten. Särskilt inflytelserik blev den radikala Revolutionära nationaliströrelsen (MNR)
1951 I presidentvalet segrade MNR:s kandidat Victor Paz Estenssoro. Han hindrades dock genom en militärkupp från att tillträda vilket utlöste en folklig resning ledd av MNR
1952 I en blodiga revolution avsattes militärregimen och Paz Estenssoro installerades som som president. Ett stort reformprogram inleddes; gruvorna förstatligades, allmän rösträtt infördes och en jordreform genomfördes. Landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana), dominerad av gruvarbetarfacket, bildades och blev snabbt en maktfaktor
1960 Blev åter Paz Estenssoro president
1964 Paz Estenssoro avsattes av militären i november
1971 Militärkuppen i november 1964 blev inledningen på en lång period av odemokratiskt styre. Med stöd av USA bekämpades gruvarbetarfacket och marxistiska studentrörelser. Efter flera militärkupper tog general Hugo Bánzer makten
1974 Politiska partier och fackförbund förbjöds. Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna tilltog. Ekonomin växte, men det skedde till stor del genom utlandslån samtidigt som investeringar i industrin försummades
1978 Tvingades general Banzer bort från makten efter växande motstånd inom landet och påtryckningar från USA. Därefter följde en kaotisk period med flera val och militärkupper följde. Militärregimerna förde landet nära ruinens brant. USA, som länge varit nära allierat, blev alltmer kritiskt mot den bristande demokratin och regimernas inblandning i den snabbt växande kokainhandeln
1982 I oktober lämnade militärregeringen ifrån sig makten och till president utsågs Hernán Siles Zuazo. Trots regeringens vänsterprägel tvingade den ekonomiska krisen ganska omgående fram åtstramningar 
1985 I presidentvalet segrade ex-president Victor Paz Estenssoro. Hans tidigare förda vänsterpolitik byttes mot nyliberala reformer för att få ordning på ekonomin. Regeringen utlyste undantagstillstånd för att kunna göra nedskärningar, vilket chockade inte minst den tidigare allierade landsorganisationen COB (Central Obrera Boliviana)
1989 - 1993 Var MIR:s ledare president Jaime Paz Zamora  och
1993 - 1997  Var MNR:s ledare Gonzalo Sánchez de Lozada president
1997 Den kärva ekonomin och de ständiga korruptionsskandalerna resulterade i att Hugo Bánzer valdes till president, trots att han varit diktator på 1970-talet. Hans högerparti ADN bildade koalitionsregering med flera andra partier
2001 Hugo Bánzer tvingades avgå som president på grund av sjukdom. Vicepresident Jorge Quiroga Ramires blev hans efterträdare
2002 Hugo Bánzer avlider i maj på grund av sin cancer. Han klarade sig därmed från en rättegång för de människorättsbrott begångna under diktaturen som han anklagats för

Valet resulterade i att Sánchez de Lozada återkom som president. Han vann efter en andra valomgång, som enligt dåvarande författning hölls i kongressen, över tvåan Evo Morales. Efter valet fördjupades den ekonomiska krisen och de sociala oroligheterna ökade.

2003 Missnöje och en konflikt mellan polis och militär bidrog till att våldsamheter i La Paz i februari krävde 30  människors liv

Det så kallade gaskriget eskalerade i september när massdemonstrationer genomfördes i flera städer. Vägar spärrades av och La Paz belägrades så att det efter några veckor uppstod mat- och bränslebrist. När militär åter sattes in mot demonstranter i oktober dödades över 60 människor

Strax efter kravallerna avgick Sánchez de Lozada och flydde landet. Vicepresidenten Carlos Mesa tog över som president. Han utlovade en folkomröstning om gasexporten och en översyn av författningen och därmed dämpades oroligheterna

2004 Folkomröstningen i juli bidrog till att landets energipolitik förändrades
2005 Under våren ökade åter protesterna, främst i La Paz och El Alto. Drivande kraft bakom demonstrationer och vägblockader var Evo Morales och hans parti Rörelsen för socialism (MAS)

Den 6 juni 2005 avgick president Mesa. Han efterträddes av ordföranden för Högsta domstolen, Eduardo Rodríguez. Nyval utlystes till den 18 december

I presidentvalet segrade Evo Morales redan i första omgången med nästan 54 % av rösterna och Bolivia fick därmed sin första president av indiansk härkomst

2006 Den nya regeringen tillträdde i januari och bland ministrarna fanns gruvarbetare och företrädare för både ursprungsbefolkning och näringsliv. Bolivia övergick därmed till en vänsterinriktad politik och Morales förklarade att naturtillgångar skulle övergå i statlig ägo

Konflikterna om den nya grundlagen och frågan om departementens självstyre gjorde den politiska situationen alltmer känslig och splittringen mellan landsdelar och folkgrupper resulterade i gatuprotester, strejker och upplopp i hela landet

2007 I början av året utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan anhängare till president Morales och personer som var lojala mot departementets guvernör Manfred Reyes Villa. Militära styrkor sattes åter in för att lugna ned läget

I november antog en majoritet i den konstituerande församlingen ett förslag om ny grundlag. Nästan hela oppositionen bojkottade mötet då beslutet fattades då de ansåg att det var alltför färgat av Morales politik och skulle ge presidenten alldeles för stor makt

2008 I augusti utlyste Evo Morales en nationell folkomröstning om bolivianernas förtroende för landets president, vicepresident och guvernörerna i åtta av de nio departementen. Morales och vicepresident Álvaro García Linera fick 67 % av rösterna. Guvernörerna i de fyra mest oppositionella departementen fick också folkets stöd för att sitta kvar. Bara två guvernörer tvingades avgå, däribland Reyes Villa i Cochabamba
2009 Vid folkomröstningen om den nya författningen i januari var valdeltagandet så högt som 90 % och drygt 61 % av väljarna röstade för den. Den nya grundlagen, som trädde i kraft i februari, innebar stärkta rättigheter för ursprungsbefolkningen, ökad statlig kontroll över ekonomin, ökat självstyre för departementen samt möjlighet till direkt omval av presidenten

I de allmänna val som hölls den 6 december omvaldes president Evo Morales med stor marginal, liksom hans parti Rörelsen för socialism (MAS). Valdeltagandet var runt 90 % och internationella bedömare ansåg att valet gått rätt till väga

2010 I januari inledde Evo Morales sin andra mandatperiod i januari och när han presenterade sin nya regering visade det sig att endast sju av de 20 ministrarna i den gamla regeringen fick behålla sina poster. Hälften av regeringsmedlemmarna var kvinnor

Provins- och lokalvalen som hölls i början av april visade på fortsatt stort stöd för Morales och hans parti

Bolivia innehar det föga smickrande världsrekordet i antal statskupper. För detta har man hamnat i Guiness Rekordbok.

Geografi, Klimat

Bolivia är ett stort land. Till ytan är det Latinamerikas femte största land. Bolivia kan delas in i fem geografiskt olika områden; Altiplano (Högplatån), dalarna i Höglandet, Yungas (bördiga dalar på Andernas sluttningar), Gran Chacoområdet och Amazonasområdet. Genom landet löper världens längsta bergskedja Anderna, med sina två förgreningar Cordillera Occidental och Cordillera Real. Mellan dessa ligger högplatån Altiplano. I norra Bolivia ligger Titicacasjön, världen högst belägna navigerbara sjö. I landets södra del ligger den märkliga saltsjön Salar de Uyuni.

Bolivias klimat är mycket varierande beroende på landets topografi. Från högalpint till det tropiska Amazonas, däremellan råder flera olika microklimat anpassade till olika nivåer.

Till överst på sidan

Ekonomi

Bolivia är rikt på olika mineraler, som tyvärr inte utnyttjas på ett framgångsrikt sätt av olika skäl varför landet tillhör de mest underutvecklade i Latinamerika. Coca produktionen är av stor betydelse sedan urminnes tider och utgör fortfarande en viktig del i landets ekonomi. Under en period i början av 1990-talet var Bolivia världens största cocaproducent. Försök har gjorts att få cocaodlarna till alternativ produktion med viss framgång under årens lopp.

Befolkning, Språk och sociala förhållanden

I förhållande till ytan har Bolivia en liten befolkningsmängd. Majoriteten, cirka 65 - 70 % av den, är bosatt på Altiplano; högplatån. Mellan 50 - 60 % av befolkningen har indianskt ursprung. De två största indianska grupperna utgörs av Aymara och Quechua. Cirka 35 % av befolkningen utgörs av mestiser, som har ett ursprung av spanjorer och indianer. Ungefär 1 % av befolkningen har afrikanskt ursprung. Deras förfäder var slavar som togs hit för att arbeta i silvergruvorna i Potosi. Resterande del av befolkningen är av europeiskt eller asiatiskt ursprung.

Landets officiella språk är spanska. Det är dock bara 60 - 70 % av befolkningen som talar detta. Resterande del av befolkningen talar endera Quechua eller Aymara, de två största indianspråken, eller något annat indianspråk.

Drygt en tredjedel (34.3 %) av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen, det vill säga på under 2 USD per dag. Majoriteten av de fattiga bor på landsbygden och klyftorna mellan stad och land är stora. Det är speciellt ursprungsbefolkningen, indianerna, som lever under svåra förhållanden och de har även sämre hälsa, lägre medellivslängd, lägre inkomster, sämre utbildning än genomsnittet och därmed en högre arbetslöshet än genomsnittligt. Den indianska befolkningens sociala situation och dåliga ekonomi har sitt ursprung i den koloniala historien.

Det finns dock ett socialförsäkringssystem i Bolivia som infördes 1956, men största delen av befolkningen står utanför detta då de saknar anställning.

Under 2006 presenterades en femårsplan mot fattigdom och för bättre folkhälsa av president Evo Morales. Kostnaderna för detta är beräknat att kosta cirka 7 miljarder dollar. Finansieringen skulle främst komma från förstatligande av landets naturtillgångar, men både Kuba och Venezuela har lovat finansieringsbidrag.

Religion

Religionsfrihet råder officiellt, dock är 95 % av befolkningen romerska katoliker. En religion som introducerades med den spanska erövringen av Inkariket.

Utbildning

För alla barn mellan sex och fjorton år råder en åttaårig skolplikt. Många barn slutar dock skolan tidigare eftersom fattigdom tvingar dem att börja arbeta tidigt för att hjälpa till med familjens försörjning.

Det frivilliga gymnasiet är högst fyra år. Endast en liten del av eleverna fullföljer sina gymnasiestudier.

En skolreform genomfördes under åren 1994 till 2002 vilket har förbättrat utbildningen och flera barn börjar skolan. Skolornas standard är högre i städerna än på landsbygden och de privata skolorna är bättre utrustade och har fler lärare än de statliga.

I Bolivia finns flera universitet, både statliga och privata. Dessutom finns olika högskolor; handels-, konst-, musik- och lärarhögskolor.

För mera information se Landsfakta

Världens högsta

I Bolivia ligger världens högst belägna huvudstad (La Paz), världens högst belägna navigerbara sjö (Titicacasjön), världens högst belägna skidpist (Chacaltaya) och världens högst belägna flygplats (El Alto)!

Besöket i Bolivia bjöd på många fantastiska upplevelser, bland annat ett besök i den gamla staden Tiahuanaco, familjeboende hos en aymaraindianer vid Titicacasjön, ett besök hos de indianska gruvarbetarna i silvergruvan i Potosi, dramatiska naturupplevelser, ett rikt djurliv i Amazonas, en höghöjdsvandring i Parque Nacional de Condoriri och en skräckfylld bussresa i Anderna mellan Cochabamba och Sucre. Upplevelser som gav starka minnen. Bolivia är kanske Sydamerikas mest intressant land att besöka!

bolivia_20.jpg (26430 byte)

Vy över staden
La Paz

bolivia_21.jpg (27360 byte)

Ytterområde
La Paz

bolivia_22.jpg (19675 byte)

Kalasasaya templet.
Tiahuanaco

bolivia_24.jpg (23939 byte)

Aymaraikvinna.
Titicacasjön

bolivia_25.jpg (21188 byte)

Illampu sett från
Solön 

bolivia_27.jpg (27000 byte)

Blommande tachiboträd.
Amazonas

bolivia_28.jpg (30354 byte)

Alligator.
Amazonas

bolivia_37.jpg (18777 byte)

Abetare i silvergruvorna.
Potosi 

bolivia_26.jpg (20229 byte)

Vy från
Solön

bolivia_33.jpg (20094 byte)

Högar av salt.
Salar de Uyuni

bolivia_35.jpg (21382 byte)

Berget Huyana Potosi. 
Parque Nacional de Condoriri 

Ett av tältlägren.
Parque Nacional de Condoriri 

När isen smält kan man tvätta sig!
Parque Nacional de Condoriri 

Vandring på cirka
4 000 m ö h!
Parque Nacional de Condoriri 

Kapybara.
Amazonas

Isla de Pescado.
Salar de Uyuni

Vy över staden.
Potosi

Casa de la Moneda.
Potosi

Färjning av buss.
Titicacasjön

bolivia_31.jpg (26654 byte)

Karneval i San Buenaventura.
Amazonas 

bolivia_30.jpg (25162 byte)

Anakondajakt.
Amazonas

Till överst på sidan

För mer information om Bolivia:    Dagens väder i Bolivia
Fakta:  World Factbook UD:s rekommendationer   CNN Weather
Tidning: El Diario     BBC Weather
Övrigt: Lonely Planet www.stalvik.se    

Det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida.


Uppdaterad 2012-06-11
www.stalvik.com

2 904 besökare sedan 100111
(23 020 besökare 021029 - 100110)