Australien -  "Badarnas och surfarnas paradis"


 

Resfakta Mer information om Australien Landsfakta Australien Startsida

Klicka på bilden för större format

Australien - "Badarnas och surfarnas paradis"

Australien, världens sjätte största land, har flera olika naturtyper inom landets gränser; från tropiska områden med stora korallrev att snorkla i, till snöklädda berg med möjlighet att åka skidor. För den som vill bada och surfa bjuder Australien på obegränsade möjligheter.

En resa till Australien har länge lockat mig för att komma hit och uppleva en del av det exotiska djur- och naturliv som finns i landet. Här lever unika djurarter som känguru, koala, vombat, näbbdjur och dingo. Spännande djur om man kommer i kontakt med dem, vilket kan vara svårt eftersom de huvudsakligen är nattaktiva. I flera nationalparker finns fina vandringsleder och orörd natur.

Läser man turistbroschyrer som beskriver landet möter man ofta benämningar som Sunshine Coast, Surfers Paradise, Daydream Island etc., vilket säger ganska mycket om vad Australien står för, enligt min uppfattning.

Jag begränsade medvetet geografiskt min fyra veckor långa rundresa i Australien för att hinna gå på "djupet" i de områden jag planerade att besöka och kom därför inte till platser som Stora Barriärrevet eller Alice Springs. Jag valde istället att ha Sydney, Canberra och Melbourne som baser för resor till omkringliggande områden. En vecka av resan tillbringade jag på Tasmanien.

Genom detta upplägg täckte jag in en mindre del av landet, men fick istället möjlighet att stanna lite längre på de platser jag besökte.

Melbourne, Sydney och Canberra var trevliga städer att besöka, men jag tyckte nog att höjdpunkterna var veckan på Tasmanien och vandringarna i Blue Mountains, som är ett unikt naturområde upptaget på UNESCO:s lista över Världsnaturarv.

Det var intressant att besöka Australien, men jag delar inte den entusiasm som flera resenärer jag talade med uttryckte för landet. För min del var Australien för modernt och tillrättalagt och det var ofta väldigt långt till de vackra naturområdena. Avgifterna till nationalparkerna var många gånger väldigt höga och att deltaga i organiserade utflykter eller andra arrangemang tog man också ordentligt betalt för. Entréavgifter till sevärdheter som akvarierna i Melbourne och Sydney var även de mycket höga. För övrigt var det inte speciellt dyrt att resa i Australien. Kanske var det fel årstid jag valt att besöka Australien? Jag var här under den tidiga hösten och då var det mycket torrt och brunbränt.

Australiensarna jag mötte var, med några få undantag, alltid trevliga, lättsamma och hjälpsamma.

Läs mera om min resa under länken Resfakta.

Australiens historia i korthet

Landets moderna historia, som började med den europeiska invandringen i början av 1800-talet, är mycket kort, vilket verkar göra de styrande aningen frustrerade i deras försök att ge Australien en egen historia. Ursprungsbefolkningens historia som sträcker sig mer än femtiotusen år bakåt i tiden tar man lite hänsyn till i historieskrivningen, vilket också märks i behandlingen av aboriginerna, Australiens ursprungliga bosättare. Tyvärr är detta inget ovanligt i de vita kolonisatörernas spår. Runt om i världen lever fortfarande människor i fattigdom och förtryck som kan härledas till européernas maktövertaganden för flera hundra år sedan.

Arkeologiska fynd visar att förfäderna till dagens aboriginer kom till Australien från Sydostasien, via Nya Guinea, troligen redan för omkring 50 000 år sedan. De var i första hand jägare som spred sig runt kontinenten.  Från 1 000-talet före Kristus fanns bofasta grupper som livnärde sig på fiskodling och jordbruk, framför allt, på östkusten.

Det aboriginska samhällssystemet och levnadssättet överlevde fram till början av 1800-talet då koloniseringen av Australien kom igång på allvar. Européernas ankomst fick katastrofala följder för aboriginerna som kom att duka under till följd av av konsekvenserna av den brutala koloniseringen, blodiga massakrer, sjukdomar de aldrig tidigare mött och alkohol.

Några viktiga årtal i Australiens historia

Årtal Händelser

 

1606 Spanjoren Torres seglade genom sundet mellan Australien och Nya Guinea som nu bär hans namn
1642 Holländaren Abel Tasman kom under en seglats till den ö som fått hans namn, Tasmanien
1770-talet Det australiska fastlandet utforskades av den brittiske upptäcktsresanden James Cook. Hans uppdragsgivare, den brittiska kronan, beslöt att använda landet som förvisningsort för fångar sedan kolonierna i Amerika blivit självständiga
1700-talet, slutet - 1868 Under dessa år fördes sammanlagt omkring 160 000 fångar till Australien, men samtidigt pågick också en frivillig invandring
1788 När New South Wales blev straffkoloni levde flera hundratusen aboriginer i Australien men ända in i modern tid har dock de europeiskättade invånarna odlat myten om att kontinenten var obebodd, terra nullius, när deras förfäder anlände.
1820 Var de fria invandrarna flera än fångarna
1840 - 1890 Under dessa år skedde en snabb ekonomisk utveckling tack vare ull- och gruvindustrin
1850-talet Fick de brittiska kolonierna New South Wales, Victoria, Tasmanien, Sydaustralien och Queensland självstyre med egna författningar
1890-talet Västaustralien blev självstyrande. Kolonierna utvecklades oberoende av, och delvis i konkurrens, med varandra och skyddstullar fanns länge mellan dessa
1700-talet - 1921 Fram till detta år minskade antalet aboriginer från flera hundratusen till cirka 60 000 på grund av massakrer, sjukdomar och alkohol. De aboriginer som överlevde trängdes in i landet och berövades sin kulturella och ekonomiska bas och hamnade därför i social misär. På Tasmanien utrotades ursprungsbefolkningen helt
1851 Upptäckten av guld i New South Wales och Victoria gav ytterligare fart åt invandring och utveckling. På tio år tredubblades befolkningen
1891 Vid folkräkningen hade Australien fyra miljoner invånare, urinvånarna var inte inkluderade
1890-talet Fallande priser på ull ledde till till ekonomisk depression i kolonierna och tvingade dem att riva sina tullmurar
1901 Gick kolonierna samman i en förbundsstat, Australiska samväldet (Commonwealth of Australia). Förbundsstaten blev en självstyrande medlem av Brittiska samväldet
1911 Utsågs Canberra till huvudstad, men delstaterna behöll dock ett omfattande självstyre
1915  I slaget vid Gallipoli, Turkiet led australierna stora förluster.
1941  Efter Japans anfall på Pearl Harbor blev USA Australiens bundsförvant då det visat sig att britterna inte kunde ge tillräckligt stöd. USA övertog Storbritanniens roll i Australiens försvar
1951 Bildade Australien, USA och Nya Zeeland den så kallade ANZUS-pakten för gemensamt försvar i Stilla havet
1949 - 1972 Australien styrdes av borgerliga koalitioner och landet utvecklades väl ekonomiskt
1972 Gick regeringsmakten över till Arbetarpartiet under ledning av Gough Whitlam, balnd annat som ett resultat av den borgerliga regeringens stöd till USA i Vietnamkriget. Ett flertal reformer genomfördes och det sociala skyddsnätet stärktes. Kolonin Papua Nya Guinea fick sin självständighet
1974 Ekonomin klarade dock inte alla reformer och statens utgifter fördubblades varför parlamentet avslog Whitlams budgetförslag och generalguvernören tog det unika beslutet att avsätta premiärministern. Regeringen ersattes av en koalition mellan liberaler och Nationella partiet
1983 Missnöje med den ekonomiska politiken ledde till att Arbetarpartiet återtog regeringsmakten under ledning av Bob Hawke
1990-talet Under 90-talets första hälft stärktes aboriginernas rättigheter, men regeringen Howard, som tillträdde 1996, intog en mera avvaktande attityd mot urbefolkningen. Bidragen till aboriginerna sänktes och regeringen lät begränsa aboriginernas markrättigheter sedan domstolarna utökat dem. Howard vägrade också be om ursäkt för historiska övergrepp mot urbefolkningen

I slutet av 90-talet kritiserades bidragen till aboriginerna och, framför allt, den tilltagande invandringen från Asien kraftigt av populistiska politiker. En av dem var Pauline Hanson vars parti, En nation, rönte framgång i valet 1998, men senare tappade stort i popularitet

1996 Årets val blev en svår förlust för Labour, partiet förlorade över en tredjedel av sina platser i representanthuset och Keating lämnade partiledarposten. Liberalerna fick egen majoritet i representanthuset, men bildade ändå en koalitionsregering med Nationella partiet
1996 - 2007 Styrdes Australien av en borgerlig koalition mellan Liberala partiet och Nationella partiet. Regeringen leddes av liberalernas partiledare, John Howard
2001 Antog det federala parlamentet striktare flyktinglagar för att hålla båtflyktingar borta. Den hårdare attityden mot flyktingar lär, tillsammans med oron efter terroristdåden mot USA den 11 september ha bidragit till att regeringen vann valen i november
2002 Terroristdåden på den indonesiska ön Bali i oktober då 88 australier dödades chockade nationen och rädslan växte för att också Australien skulle angripas av terrorister.
2003 Som ett resultat av bombdåden på Bali godkände senaten en ny antiterroristlag, som gav säkerhetspolisen rätt att hålla människor i förvar i en vecka utan åtal om de misstänktes ha information om terroristverksamhet

John Howard drabbades av ett hårt bakslag i februari då han, som första regeringschef på över hundra år, förlorade en förtroendeomröstning i senaten på grund av regeringens beslut att stödja USA:s planer på att invadera Irak

2004 John Howard vann en storseger i årets val och hans parti lyckades för första gången få majoritet både i representanthuset och i senaten

Beslutade regeringen att ersätta den självstyrande, direktvalda kommissionen för ursprungsbefolkningarna med ett regeringsutnämnt organ

2005 I september ingick den federala regeringen en bred politisk uppgörelse om ny och hårdare lagstiftning mot terrorism. Bakom beslutet låg en oro för att ett terrorattentat liknande det i London under sommaren också skulle kunna genomföras i Australien. Enligt lagförslaget skulle bland annat misstänkta terrorister kunna hållas i förvar utan åtal i upp till 14 dagar
2006 I december utsågs diplomaten Kevin Rudd till ny Labourledare. Han blev snabbt populär och i opinionsundersökningar ledde Labour klart över Liberala partiet, vilket resulterade i en rad personangrepp mot Labourledaren från liberalerna
2007 I juni beslutade den federala regeringen att införa ett sex månader långt förbud mot alkohol och pornografi i vissa aboriginområden i Nordterritoriet. Dessutom skulle obligatoriska hälsokontroller införas för alla barn under 16 år, och föräldrar som inte skickade sina barn till skolan riskerade att förlora socialbidrag. Regeringen skulle under fem år sköta förvaltningen av ett sextiotal aboriginområden i territoriet som tidigare i huvudsak hade skött sig själva

Beslutet fattades sedan en offentlig utredning hävdat att alkoholism och brist på utbildning lett till ett stort antal sexuella övergrepp mot barn i dessa områden. Minderåriga skulle också ha utnyttjats i prostitution. En del aboriginorganisationer hävdade att åtgärderna var rasistiska och mer auktoritära än nödvändigt, medan andra välkomnade dem

Parlamentsvalet i november blev en klar seger för Labour, som med fick 53 % av rösterna och 83 mandat i representanthuset, blev störst parti. Labourledaren Kevin Rudd utsågs till ny premiärminister. När Rudd presenterade sin regering den 29 november blev Julia Gillard första kvinna på posten som biträdande premiärminister

2008 I en ceremoni i parlamentet den 12 februari bad premiärminister Kevin Rudd alla aboriginer om ursäkt för de övergrepp som begåtts mot dem under två århundraden. Han nämnde särskilt den smärta som tillfogats de cirka 50 000 barnen i den så kallade förlorade generationen och deras familjer (se avsnitt aboriginer här nedan). Hans ursäkt gällde även dagens aboriginer som ofta lever i samhällets utkant. Premiärministern sade att han i framtiden önskade att de skulle ha samma möjligheter i livet som övriga invånare

I mars sade Rudd att Australien skulle spela en mer aktiv utrikespolitisk roll än tidigare. Han besökte USA för att diskutera ett tillbakadragande av 550 australiska soldater från stridande förband i Irak

2009 Australien hade ett drygt hundratal soldater kvar i Irak, samt marinfartyg stationerade i Persiska viken. Rudd lovade USA att den australiska styrkan i Afghanistan ska stanna kvar
2010 Rudds regering meddelade i slutet av april att den skulle skjuta upp genomförandet av ett system för utsläppshandel till tidigast 2013 efter att Liberalerna gjort hårt motstånd i senaten i november 2009 mot det

Till överst på sidan

Geografi och Klimat

Australien, med en total yta på 7 686 850 kvadratkilometer, är världens sjätte största land och sjutton gånger större än Sverige. Australien är också en egen kontinent som sträcker sig över tre tidszoner. Längsta avståndet från öst till väst är hela 3 800 kilometer och från norr till söder 3 100 kilometer. Till Australien hör ett antal öar, mindre eller större, i omgivningen. Landet bildar tillsammans med den omgivande övärlden världsdelen Oceanien.

Fastlandet har flacka kuster och få öar. Den största är Tasmanien, som också är en egen delstat. Längs nordöstkusten sträcker sig långa korallrev som bildar det berömda Stora Barriärrevet.

Geologiskt är Australien jordens äldsta kontinent och består till största delen av en nedvittrad urbergssköld utan större höjdskillnader.

I Snowy Mountains, i sydöst, finns ett antal bergstoppar som når drygt 2 000 meter över havet. De är delar av bergskedjan Great Dividing Range, som löper längs hela ostkusten och fortsätter på Tasmanien. I Snowy Mountains ligger Australiens högsta berg Mount Kosciusko, 2 228 meter över havet.

Floderna är få och ofta uttorkade under en del av året. Det enda större flodområdet är Murray-Darling-bäckenet i södra delen av landet.

Australiens största sjö heter Eyre. Den ligger tolv meter under havsytan och saknar utlopp.

Landets huvudstad är Canberra med cirka 325 000 invånare. Större städer är Sydney (4,3 miljoner invånare), Melbourne (3,7 miljoner), Brisbane (1,6 miljoner), Perth (1,4 miljoner) och Adelaide (1,1 miljoner).

Australien är känt för sitt soliga klimat. Torka är därför utmärkande för klimatet i stora delar av landet. Australien är efter Antarktis den nederbördsfattigaste kontinenten. De återkommande torrperioderna skapar stora problem för jordbruket och resulterar även i stora skogsbränder.

Nederbörden varierar betydligt mellan olika landsdelar. I den tropiska norra delen förekommer ofta häftiga slagregn och orkaner. I landets inre delar råder torrt fastlandsklimat med höga temperaturer. Värmerekordet är drygt +53 grader C. och uppmättes i delstaten Queensland. Området kring Wyndham i nordvästra delen är en av jordens hetaste trakter med en årsmedeltemperatur på 30 grader.

I de södra och västra  kusttrakterna liknar klimatet det vid Medelhavet. Här faller den mesta nederbörden på vintern.

Snö förekommer endast i det sydvästra hörnet av fastlandet och på Tasmanien, som har en årsmedeltemperatur på 12-13 grader. Köldrekordet är -23 grader C. Det uppmättes i delstaten New South Wales.

Till överst på sidan

Befolkning och sociala förhållanden

Australien är glest befolkat och invånarna är mycket ojämnt geografiskt fördelade. Två tredjedelar av landet är i stort sett obebott och ett stort område är glest befolkad landsbygd. Cirka 85 % av invånarna lever i städer och tätorter längs östkusten, på sydkusten samt runt Perth i sydväst.

Befolkningstillväxten är ganska hög för ett utvecklat land, vilket främst beror på arbetskraftsinvandring. År 2004 var en fjärdedel av befolkningen utlandsfödd och över etthundra olika nationaliteter levde i landet.

Under lång tid var invandringen begränsad till främst britter och irländare genom den så kallade White Australia-politiken. Efter Andra Världskriget öppnades landet för invandrare från andra europeiska länder och först under 1970-talet tilläts invandring från Asien.

Majoriteten av australierna har därför europeiskt, främst brittiskt och irländskt, ursprung. I en folkräkning år 2001 angav drygt 400 000 personer, drygt 2 % av befolkningen, att de tillhörde urbefolkningen, aboriginer.

Australiens befolkning uppgår till lite drygt 20 miljoner.

Grunden till landets socialförsäkringssystem lades redan i början av 1900-talet och omfattar numera pensioner, sjukförsäkringar, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och invaliditetsskydd etc.

Rätten till betald mammaledighet varierar. De flesta privatanställda får ingen betald ledighet, de delstatligt anställda har sex veckors betald ledighet och de statliga tolv veckors betald ledighet.

Sjukvården är väl utbyggd och genom den vårdreform som genomfördes 1984, Medicare, blev all vård i offentlig regi avgiftsfri. Besök hos privatläkare subventioneras av Medicare. Genom vårdreformen ökade trycket på den offentliga sjukvården vilket ledde till att man i slutet av 1990-talet införde en avgift för vissa höginkomsttagare och genom subvention av privata sjukförsäkringar.

En stor del av urbefolkningen, aboriginerna, lever under svåra sociala förhållanden och försök att integrera dem i det övriga samhället har i stor omfattning misslyckats. Arbetslösheten är cirka tre gånger högre bland aboriginerna jämfört med den vita befolkningen. Den beräknade medellivslängden är lägre hos urbefolkningen och spädbarnsdödligheten högre. Social utslagning, alkoholism, självmord och kriminalitet är också mycket högre än hos den vita befolkningen.

Till överst på sidan

Aboriginer

Aboriginerna tros ha bott i Australien i cirka 50 000 år och var ännu för drygt två sekler sedan  kontinentens enda invånare. De kom sannolikt från Sydostasien och delade därefter upp sig i folkgrupper och klaner. När engelsmännen inledde koloniseringen av Australien i slutet av 1700-talet levde uppskattningsvis mellan 300 000 och 1 000 000 aboriginer där.

Européerna förföljde aboriginerna hårt och på 1920-talet hade antalet minskat till cirka 62 000, den lägsta siffran någonsin. Därefter marginaliserades gruppen aktivt genom att de nekades sina grundläggande mänskliga rättigheter, till exempel fick de medborgarskap och rösträtt först år 1967.

I mitten av 1900-talet satsade myndigheterna på att "anpassa" dem, vilket innebar att de rycktes upp från sitt traditionella levnadssätt för att inlemmas i det moderna samhället. Tusentals barn, ofta av blandad härkomst, togs från sina föräldrar och placerades på institutioner där de ofta behandlades illa. Ett trauma som många fortfarande lider av. Ett försök av två aboriginer att i domstol få skadestånd för sitt lidande avvisades sommaren 2000.

Ännu i början av 2000-talet var aboriginerna den, ur alla synvinklar, mest missgynnade gruppen i landet.

Majoriteten av urbefolkningen lever numera i städer och tätorter. En del lever i reservat eller i traditionella bosättningar, främst i Nordterritoriet.

Statens stöd till aboriginerna ökade markant i början av 1990-talet sedan en utredning visat att flera dött i häkte till följd av grym, omänsklig och förnedrande behandling. År 1992 vann aboriginerna en viktig seger när Högsta domstolen slog fast att de kan göra anspråk på äganderätten till mark i statlig ägo. Därmed upphävdes den tidigare rättsliga uppfattningen att kontinenten var obebodd när européerna kom. År 2002 slog en domstol fast att aboriginerna inte har rätt till mineral eller olja som finns på deras traditionella mark när ett bolag fått rätt att utvinna dessa.

År 1999 antog parlamentet en deklaration om "djup och uppriktig ånger" för forna oförrätter mot aboriginerna. Någon officiell ursäkt från regeringen har dock ännu inte kommit!

Australiernas behandling av sin urbefolkning är ännu ett flagrant typexempel på de vita kolonisatörers arrogans mot de folk man besegrat, vilket det finns alltför många exempel på; de nordamerikanska indianerna, indianfolken i Latinamerika etc.

Till överst på sidan

Religion

Religionsfrihet råder i landet. Förhållandet mellan staten och de olika kyrkorna regleras i författningen. Drygt två tredjedelar av australierna räknar sig som kristna.

Den kyrka som växt fram ur den brittiska anglikanska kyrkan är ungefär lika stor som den katolska, vilken har irländsk bakgrund. Cirka 5 000 personer sade sig utöva traditionell aboriginsk religion vid en folkräkning år 2001.

Utbildning

Skolgång är obligatorisk och avgiftsfri för alla barn mellan 6 och 15 år, till 16 år på Tasmanien. Det är delstatsmyndigheterna som ansvara för skolan.

Efter sex eller sju år i låg- och mellanstadium, primary school, följer ett högstadium, high school, där eleverna i vissa delstater kan välja mellan olika inriktningar i undervisningen. De som vill studera vidare måste gå ett extra år på högstadiet.

År 2003 fanns det ett 50-tal universitet med totalt över 900 000 studenter. Studenterna får själva betala ungefär en fjärdedel av högskolestudierna.

Drygt en fjärdedel av alla barn går i privat skolor, främst i katolska kyrkans regi.

Sedan 1989 är det ett nationellt mål att aboriginska barn skall fullfölja skolgången i samma utsträckning som övriga  australier. När det gäller högre studier sjunker deras andel av eleverna markant.

Flora och fauna

På Australiens nordkust växer regnskog och närmare 40 % av landets yta ligger i tropikerna. De centrala delarna domineras av buskstäpp. Drygt en femtedel av ytan är öken eller halvöken. Låglandet i det inre av kontinenten ligger delvis under havsnivå.

Bra odlingsmark finns i stort sett bara på de smala kust- och flodslätterna i öster, söder och sydväst. Där växer också nästan all skog. Bara 3 % av landets yta lämpar sig för intensivt jordbruk. Kusten i norr är sumpig.

Den geografiska isoleringen har gett Australien ett säreget växt- och djurliv. Växtlivet präglas främst av av eukalyptus, som finns i nästan 700 olika arter.

I djurriket märks särskilt pung- och kloakdjur, som känguru, koala, vombat, näbbdjur och taggiga myrpiggsvin. Speciellt för Australien är också vildhunden dingo, som lever i de inre delarna av landet. I Australien finns även hundratals olika ödlor och ormar, samt två krokodilarter.

Till det rika fågellivet hör emu, en strutsliknande fågel, som kan bli två meter hög.

Det var intressant att besöka Australien, men de långa transporterna och de höga avgifterna till vackra naturområden förtog lite av resans tjusning. Man behöver mer än fyra veckor på sig för att hinna med att göra en ordentlig resa i detta stora land, enligt min uppfattning.

  

Vy över Grose Valley.
Blue Mountains

"Three Sisters".
Blue Mountains

Grand Canyon.
Blackheath.
Blue Mountains

Blue Mountains

New Parliament House.
Canberra

Papua Tentembassy.
Canberra

War monument.
Canberra

Canberra

Grampians

Grampians

Victoria market.
Melbourne

Flinder station.
Melbourne

Docklands.
Melbourne

Warmonument.
Melbourne

St Kilda.
Melbourne

The Nobbies.
Phillip Island

Phillip Island

Phillip Island

Phillip Island

Snowy Mountains

Snowy Mountains

Aboriginer.
Sydney

Monorail.
Sydney

 

Operan.
Sydney

Björnutställningen.
Sydney

Fiskmarknaden.
Sydney

Tasmanien

Rosebery

Mount Wellington.
Hobart

Hobart

Eagle Hawk Neck

"The Dogline".
Eagle Hawk Neck

Oatlands

Queenstown

Gruvhögar.
Queenstown

"Fångbron".
Ross

Väggmålning.
Sheffield

Grönsaksfält.
Ross

 

Mer information om Australien Dagens väder i Australien
Fakta World Factbook UD:s rekommendationer www.stalvik.se CNN Weather
Tidningar Australian Newspapers     BBC Weather
Övrigt Lonely Planet Tourism Australia Australian Government  
  Australian Travel Guide Guide to Australia Discover Tasmania  

Det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida.

Till överst på sidan


Uppdaterad 2012-06-11
www.stalvik.com

6 182 besökare sedan 100111
(16 086 besökare 060329 - 100110)