Kroatien - "Öar till tusen!"
I Kroatien finns det mer än 1 100 öar.
Under min resa besökte jag en av dem – Pag, med sin speciella natur.
Min cirka 2 200 kilometer långa
rundresa med bil i Kroatien började, och
slutade, i landets huvudstad Zagreb som är en ganska typisk
centraleuropeisk stad och i mångt och mycket en mötesplats mellan öst
och väst. Från Zagreb körde jag till Adriatiska Havet via staden
Karlovac och följde sedan huvudsakligen kustvägen till staden Kotor i
Montenegro för att därefter återvända till Dubrovnik och därifrån köra motorvägen tillbaka till
Zagreb.
Med den lilla staden Starigrad Paklenica vid Adriatiska Havet
som bas besökte jag den gamla staden Zadar, vandrade i Nationalparken
Paklenica, besökte ön Pag och Plitvitcesjöarnas Nationalpark, som finns med på
UNESCO:s lista över världsnaturarv. Resan fortsatte sedan till städer
med världsarv som Sibenik, Trogir, Split, Dubrovnik och
Kotor i Montenegro.
Det här var en resa full av olika
upplevelser i ett litet fascinerande land med vacker natur, intressanta
gamla städer och många historiska
sevärdheter. Ett land jag gärna skulle vilja återvända till!
Läs mera om min resa under länken
Resfakta
Kroatiens historia i korthet
Före Kristus
I det land som vi dag kallar för Kroatien
har forskare hittat spår efter tidiga mänskliga tecken. Redan 30 000 år
före Kristus levde neandertalare i området runt Krapina. Andra
värdefulla fynd från tidiga bosättningar har hittats i, bland annat,
Vucedol där man funnit lerkärl som dateras till 2 800 – 2 500 före
Kristus.
På 1100-talet före Kristus började stammar
av indoeuropeiskt ursprung, som histrier, liburner och dalmater, bosätta
sig på olika platser och öar i Kroatien. Områdena kom att uppkallas
efter stammarnas namn. Hela området kom dock att kallas för Illyrien
efter en annan stam. Illyrerna handlade med bärnsten och hade kontakt
med folk runt Medelhavet men även med nordeuropeiska handelsmän.
På 300-talet före Kristus sökte sig
kelterna bort från det överbefolkade Gallien. Några stammar följde
floden Donau till dagens Böhmen medan andra sökte sig ända till
Grekland. Grekerna i sin tur grundade befästa kolonier på en del av de
dalmatiska öarna, bland annat Vis och Hvar samt i områdena Trogir och
Salona.
På 100-talet före Kristus besegras
kelterna och illyrierna av romarna. Romarna erövrade Kroatien i flera
omgångar först för att få stopp på anfall mot handelsfartyg och sedan
för att grunda romerska bastioner längs kusterna.
Efter Kristus
Årtal
|
Händelse |
6 -
9 |
Den romerske
kejsaren Augustus erövrar hela Pannonien |
12 |
Illyrierna
besegras definitivt av romarna |
284 |
Diocletianus
börjar uppföra sitt palats i staden Split i samband med att han
väljs till romersk kejsare |
378 |
Folkgruppen
ostroger intar staden Mursa (Osljek) |
437 |
Konstantinopel
får makten över Dalmatien och hunnerna invaderar Pannonien |
500 |
Slaverna
ockuperar Pannonien som senare kommer att kallas för Slavonien |
600-talet,
början |
Kroaterna
bosätter sig i Övre Pannonien och Dalmatien |
614 |
Slaver och avarer
erövrar den romerska staden Salona, den romerska befolkningen
flyr till Split och omkringliggande öar |
799 |
Karl den Store
besegrar kroaterna i Laurana (Lovran) och kroaterna börjar
kristnas |
820-talet |
Kroaterna grundar
städerna Biograd, Sibenik och Knin |
836 |
Kung Rostislav
erbjuder bröderna Kyrillos och Methodios att sprida kristendomen |
866 |
De båda bröderna
översätter evangeliet och liturgin till fornkyrkoslaviska |
867 |
Påven Hadrianus
II godkänner att liturgin firas på fornkyrkoslaviska |
869 |
Kyrillos avlider
i Rom efter en tids sjukdom. Methodios blir ärkebiskop av
Pannonien |
885 |
Påven Stefan V
förbjuder fornkyrkoslaviska som liturgiskt språk |
899 |
Ungrare förstör
kroatiska städer |
901 |
Prins Tomislav
besegrar ungrarna och får tillstånd att förvalta städerna i
Dalmatien från Konstantinopel |
925 |
Tomislav blir
kung över kroaterna |
956 |
Prins Branimir
gör uppror mot bysantinerna och blir kung av Kroatien |
1058 |
Kung Kresimir,
regeringsperiod 1058 – 1074, utökar sitt rike genom att ena
Kroatien och erövra öarna utanför Dalmatien |
1102 |
Den ungerske
kungen Kalman blir kung över Kroatien och Dalmatien |
1202 |
Korsriddare
erövrar staden Zadar för att återgälda en skuld till Venedig |
1301 |
Den siste kungen
av släkten Arpad, Andreas III, avlider och hårda strider om
makten börjar |
1308 |
Karl Robert av
Anjou blir från Neapel blir ny kung |
1409 |
Efter ett
kostsamt krig mot Sigismund av Habsburg blir Lazlo av Anjou kung
över Ungern och Kroatien och säljer Dalmatien till Venedig |
1463 |
Inledde sultan
Mehmet II sin turkiska erövring av Kroatien |
1526 |
Kung Ludvig II
dör i slaget mot turkarna vid Mohacs |
1527 |
Kungariket
Kroatien tas över av habsburgarna |
1573 |
Bondeupproret i
Zagorje mot adel och kejsare slås ned |
1592 |
Turkarna intar
staden Bihac |
1670 |
De kroatiska
prinsarna Petar Zrinski och Krsto Frankopan försöker göra uppror
mot kejsaren Leopold och därmed frigöra Kroatien från Ungern och
Wien |
1671 |
Halshöggs Peter
Zrinski och Krsto Frankopan för sitt upprorsförsök |
1683 |
Turkarna belägrar
Wien, Österrike segrar dock och återvinner Buda och Pannonien |
1688 |
Turkarna besegras
och Kroatien blir fritt |
1718 |
Vid freden i
Pasarowitz förlorar turkarna Serbien och delar av Dalmatien |
1809 |
Kejsar Napoleon
inrättar de illyriska provinserna med den franske marskalken
Marmont som förvaltare |
1815 |
På Wienkongressen
ger Kroatien Österrike sitt stöd att annektera alla de delar av
Istrien och Dalmatien som tillhört Venedig samt republiken
Dubrovnik |
1847 |
Illyriska
rörelsen får majoritet i Sabor, det kroatiska parlamentet, och
utropar kroatiska som officiellt språk |
1848 - 1850 |
Det ungerska
upproret mot Österrike ledde till att det lokala kroatiska
självstyret upphävdes, att riksdagen Sabor upplöstes och att
tyska infördes som förvaltningsspråk |
1860 |
Den österrikiske
kejsaren återinsätter Sabor |
1868 |
Kroaternas och
slovenernas förenade kungarike skapades med stöd av den
österrikiske kejsaren Frans Josef |
1904 |
Grundades det
Kroatiska Bondepartiet |
1912 |
Slavko Cuvaj
utsågs till Kroatiens Ban, ledare. Han upplöser parlamentet och
upphäver konstitutionen |
1914 |
Mördades
ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo av en kroatisk extremist.
”Skotten i Sarajevo” utlöste första världskriget |
1918 |
Kroatien
förklarade sig självständigt |
1919 |
I samband med
Parisfördraget gick Kroatien med på att bilda ett gemensamt
kungarike med serber och slovener. Det kom senare att kallas för
Kungariket Jugoslavien |
1929 |
Kung Alexander
utropade sig till diktator. Kroaten Ante Pavelic bildar
terroristorganisationen Ustasa |
1932 |
Inbördeskrig
bryter ut i Jugoslavien |
1934 |
Kung Alexander
mördades i Marseille, antagligen av kroatiska extremister. Hans
kusin Paul tar makten |
1941 - 1945 |
I april 1941
överfölls Jugoslavien av tyska, italienska, ungerska och
bulgariska styrkor
I Kroatien bildades en tysk lydstat med den fascistiske
ustasjaledaren Ante Pavelic som ledare. Ustasjaregimen blev
ökänd för sin barbariska förföljelse av judar, romer och
politiska motståndare och de folkmord som begicks på serber
Två rivaliserande motståndsgrupper stred mot de nazistiska
inkräktarna och mot ustasjaregimen; de kungatrogna cetnikerna
och den nationella befrielsearmén under det jugoslaviska
kommunistpartiets ledare Josip Broz Tito. Titos partisanstyrkor
var mest framgångsrika |
1944 |
Föll
fascistregimen i Kroatien |
1945 |
Grundas
Förbundsrepubliken Jugoslavien med Tito som president |
1947 - 1948 |
Lämnar nästan
alla italienare Istrien och Dalmatien |
1948 |
Jugoslavien
bryter sig loss från Sovjetunionen och inleder sin alliansfria
politik |
1971 |
Den
nationalistiska rörelsens, Maspok, vars protester mot den
federala regeringen pågått en längre tid kulminerade under
våren, men slogs ned av centralmakten i december |
1980 |
President Tito
avlider vilket utlöste konflikter mellan olika etniska grupper |
1990 |
Bildade Franjo
Tudman, fd general i Titos befrielsearmé, den Kroatiska
demokratiska unionen (HDZ)
I valen i maj vann HDZ med en
överväldigande majoritet av rösterna. Det reformerade
kommunistpartiet blev näst störst. Franjo Tudjman valdes till
kroatisk president. I ett försök att lugna serberna utnämnde han
en serbisk vicepresident
I juli bildades Serbiska
nationalrådet i Krajina som organiserade en folkomröstning om
självständighet för de kroatiska serberna. De fick stor
majoritet för sin sak och i oktober förklarade serberna i
Krajina att området var autonomt, andra serbdominerade områden
följde efter. Serberna förklarade sig beslutna att låta sina
områden bli kvar inom Jugoslavien eller att ingå i en
storserbisk stat
I december ökade spänningen mellan Kroatien och
centralregeringen i Belgrad när Kroatien antog den nya
grundlagen |
1991 |
Kroatien,
Slovenien och Makedonien lämnar Jugoslavien och blir
självständiga. Franjo Tudman blir Kroatiens förste nye president
I mars förklarade serberna i
Krajina att området brutit sig ur Kroatien
Federala armén ockuperade
kroatiska områden med serbisk befolkning i april vilket ledde
till krig mellan Kroatien och Serbien
I maj höll den kroatiska
regeringen en folkomröstning om självständighet för Kroatien. 94
% av de röstande stödde förslaget
Den 25 juni förklarade sig
Kroatien och Slovenien självständiga. I Slovenien utbröt genast
stridigheter som dock var över efter tio dagar. Den federala
jugoslaviska armén (JNA) flyttade då sina aktiviteter till
Kroatien, där den stred tillsammans med serbiska grupper mot
kroatiska styrkor
I november hade JNA och
kroatienserbiska styrkor tagit kontroll över en tredjedel av
Kroatien. Serbernas erövring av Vukovar i östra Slavonien under
hösten fick en symbolisk betydelse och enligt uppgift lär 3 000
personer ha dött under försvaret av staden. I de serbhållna
områdena genomfördes etnisk rensning
I december erkände Tyskland,
trots motstånd från, bland annat USA och Storbritannien,
Kroatien som självständigt land |
1992 |
I januari erkända
övriga EU-länder Kroatien som eget land
Den 2 januari ingicks den 15:e
vapenvilan, som till skillnad från de tidigare höll. Då hade 6
000 människor dött, 23 000 skadats och 400 000 drivits på flykt.
Fredsbevarande FN-trupper placerades ut i de serbhållna områdena
i Kroatien
I maj blev Kroatien medlem av
FN
Valen i augusti vanns
överlägset av Franjo Tudman och HDZ, trots en debatt om
maktmissbruk |
1993 |
I januari angrep
den kroatiska armén Krajina och återtog den omstridda bron
Maslenica |
1995 |
Upprättades
Erduavtalet vilket resulterar i att FN skulle förvalta Slavonien
och Krajina I maj återtog
Kroatien det område som av FN betecknats ”sektor väst”, ett
litet serbhållet område i centrala Kroatien
I augusti gick Kroatien till
angrepp mot det största serbhållna området, det egentliga
Krajina. Efter tre dagar, och massiva bombningar, hade man
återtagit området och minst 150 000 serber flydde till
serbhållna delar av Bosnien eller till Serbien
I parlamentsvalet i oktober
fick HDZ endast 45 % av rösterna, men behöll majoriteten i
parlamentet eftersom vallagarna ändrats strax före valet |
1997 |
I juni omvaldes
Tudjman för en andra femårsperiod som president. Samtidigt
tilltog protesterna mot de allt sämre levnadsvillkoren i landet |
1998 |
I februari
genomfördes den största demonstrationen mot Tudjmans regim i
Zagreb
Kroatien återfår Slavonien och Krajina och blir åter ett enat
land |
1999 |
President Franjo
Tudman avled i december vilket innebar slutet på tio års
auktoritärt styre präglat av korruption, svågerpolitik,
diskriminering av icke-kroater och bristande samarbete med
krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY) |
2000 |
Valet i januari
vann oppositionspartierna stort och en koalitionsregering
bildades. Den dominerades av Kroatiens socialdemokratiska parti
(SDP), vars ledare Ivica Racan valdes till premiärminister.
Förväntningarna var stora på den nya regeringen, men
koalitionspartierna var sinsemellan olika och det blev svårt att
hålla ihop regeringen. Den lyckades dock med att återupprätta
Kroatiens förbindelser med omvärlden och genomförde också en rad
författningsändringar; bland annat begränsades presidentens
befogenheter, mediefriheten stärktes och avregleringen av
ekonomin påskyndades I
presidentvalet den 7 februari segrade Stipe Mesic, som var
Jugoslaviens sista president. Han hade anslutit sig till HDZ då
Jugoslavien splittrades men lämnat partiet 1994 i protest mot
Tudjman |
2001 |
I juli utlämnades
två för krigsbrott misstänkta generaler till Haag-tribunalen,
men beslutet var inte enhälligt. Kroatiska socialliberala
partiets (HSLS) fyra ministrar avgick i protest |
2003 |
I februari
lämnade premiärminister Ivica Racan in Kroatiens ansökan om
EU-medlemskap I
parlamentsvalet fick Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) 43 %
av rösterna och fick därmed tillbaka regeringsmakten. Ivo
Sanander blev premiärminister och bildade en minoritetsregering |
2004 |
Under våren fick
Kroatien besked om att landet skulle få inleda
medlemsförhandlingar med EU ynder förutsättning att landet
skulle samarbetade fullt ut med Haagtribunalen och att
situationen för de serbiska flyktingarna förbättrades. I
december beslutade EU-toppmötet att medlemskapsförhandlingar med
Kroatien skulle inledas i mars 2005 |
2005 |
I januari
omvaldes Stipe Mesic till president
Strax innan förhandlingarna om
Kroatiens EU medlemskap skulle starta sköts de upp på obestämd
tid eftersom flera medlemsländer ansåg att Kroatien inte
uppfyllt villkoret om att samarbeta fullt ut med ICTY
I oktober gav EU klartecken för
medlemskapsförhandlingar med Kroatien |
2007 |
Vid
parlamentsvalen i november blev åter HDZ största parti med 36,6
% av rösterna. Näst största parti blev Kroatiens
socialdemokratiska parti (SDP) som fick 31,2 % av rösterna |
2008 |
Under våren
avslöjas att Kroatien har stor brottslighet styrd av maffian
Under hösten mördades en känd
advokats dotter och journalisten Ivo Pukanic, som granska
landets maffiastrukturer, sprängdes ihjäl av en bilbomb i
Zagreb. Våldet fick premiärminister Sanader att byta ut både
justitie- och inrikesministern |
2009 |
Den 14 juli
avgick Sanader som premiärminister och aviserade att han helt
lämnar politiken. Som skäl till sin avgång angav han de
avstannande förhandlingarna om Kroatiens EU-inträde. Till ny
premiärminister utsåg regeringspartiet vice premiärministern
Jadranka Kosor, som därmed blev Kroatiens första kvinnliga
regeringschef
I presidentvalet den 27
december fick Ivo Josipovic, ledare för oppositionspartiet
Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP), flest röster, men inte
de nödvändiga mer än 50 % för att bli vald i första omgången |
2010 |
I presidentvalets
andra omgång den 10 januari segrade socialdemokraternas Ivo
Josipovic som fick mer än 60 % av rösterna
Den 18 februari tillträdde
Josipovic som president
I slutet av året dömdes förre
försvarsminister och inrikesministern Berislav Roncevic till
fyra års fängelse anklagad för misshushållning med statliga
medel. Strax efter domen mot Roncevic greps förre
premiärminister Ivo Sanader, också han misstänkt för korruption
under den tid han ledde regeringen. Sanader hade lämnat landet
men greps av polis i Österrike |
2011 |
I april dömdes
den för krigsbrott anklagade generalen Ante Gotovina till 24 års
fängelse av Haag-tribunalen vilket ledde till kraftiga protester
i Zagreb. I Kroatien anses Gotovina vara en hjälte |
Till överst på sidan
Geografi
Geografiskt sett ligger Kroatien på
Balkanhalvön i sydöstra Europa. I norr gränsar landet till Slovenien och
Ungern och nordöst till Serbien. I sydöst sträcker sig
Bosnien-Hercegovina in i Kroatien och ger landets kartbild dess
karakteristiska form av en halvmåne. Gränsen mot Bosnien-Hercegovina går längs
floden Sava och Dinariska alperna. Längst i söder har Kroatien en kort
gräns med Montenegro.
I sydväst har Kroatien en lång kust mot Adriatiska havet. Norr om
Dubrovnik genomskärs kustremsan av en liten landtunga som tillhör
Bosnien-Hercegovina.
Den nordöstra delen av Kroatien består av låglänt och bördig
jordbruksbygd och omfattar i huvudsak regionen Slavonien. Landets
mellersta del, där huvudstaden Zagreb ligger, är höglänt med bergstoppar
på över 1600 meter. Medelhavskusten hör främst till regionerna Dalmatien
och Istrien. Utanför den dalmatiska kusten finns en skärgård med över 1
100 öar.
Kroatiens huvudstad heter Zagreb och har cirka
704 000 invånare. Andra
större städer är Split och Rijeka.
Klimat
Största delen av landet har ett
kontinentalt klimat, med varma somrar och kalla, snörika vintrar.
Kustregionen har ett typiskt Medelhavsklimat med milda och fuktiga
vintrar och varma, soliga somrar. Nederbörden är jämnt fördelad över
året.
Genomsnittstemperaturer i Zagreb för
januari/juli är +3 C/+28 C och för Dubrovnik +11 C/+30 C.
Befolkning, språk och socialt
De krig som fördes i det forna Jugoslavien
under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar som
följd, har lett till att Kroatien är mer etniskt homogent än det var
tidigare. Det är nu kroaterna som dominerar landets befolkning kraftigt
och
2001 års folkräkning visade att kroaterna utgjorde nära 90 procent av
befolkningen. Den största minoritetsgruppen är serberna, som utgjorde
4,5 procent av befolkningen, vilket är mer än en halvering
jämfört med folkräkningen 1991. Andra minoritetsgrupper är, bland annat,
bosniska muslimer (bosnjaker), ungrare, italienare, slovener, albaner
och romer.
Under kriget i Bosnien-Hercegovina (1992–1995) tog Kroatien emot cirka
700 000 flyktingar från grannlandet, främst etniska kroater. Över 13 500
människor dödades i eller saknas efter striderna i Kroatien under
1990-talet.
Sedan krigsslutet 1995 har Kroatien utsatts för internationella
påtryckningar för att flyktingar ska få lov att återvända till sina hem
vilket är ett av kraven för ett kroatiskt EU-medlemskap.
Majoriteten av Kroatiens invånare talar det sydslaviska språket
kroatiska, som är landets officiella språk. Under den jugoslaviska tiden
(1945-1991) betraktades kroatiska och serbiska som ett språk,
serbokroatiska, men sedan dess har ansträngningar gjorts, inte minst i
Kroatien, för att förstora skillnaderna mellan serbiska och kroatiska
genom till exempel nybildningar av ord. Kroater och serber har dock inga
språkliga svårigheter att förstå varandra. Kroatiska skrivs med latinska
bokstäver, medan serbiska i huvudsak skrivs med det kyrilliska
alfabetet. De största minoritetsspråken är serbiska och italienska.
Landets välfärdssystem omfattar pensioner,
barnbidrag, arbetslöshetsersättning och hälsovård. Pensionsåldern för
män är 60 år och för kvinnor 55 år. Planer finns dock för att höja
dessa. Hälso- och sjukvården kostar ingenting för invånare
under 15 år, gravida kvinnor, handikappade och pensionärer. Barnbidrag
utgår tills barnet fyller 15 år och ersättningen varierar beroende på
hushållets inkomster.
Till överst på sidan
Religion
Enligt den folkräkning som gjordes 2001 är
87.8 % av landets befolkning katoliker, medan cirka 4.4 %, framför allt
etniska serber, är ortodoxt kristna. Det finns också ett mindre antal
protestanter och muslimer. Sedan självständigheten 1991 har katolicismen
fått en starkare ställning. Under den jugoslaviska tiden, 1945-1991,
motarbetades den katolska kyrkan, eftersom den förknippades med
kroatiska självständighetssträvanden.
De serbiska, bosnienmuslimska och kroatiska folken har mycket gemensamt
språkligt och kulturellt, men de har genom att de behärskats av skilda
imperier kommit att tillhöra olika religioner. Serberna blev genom det
östromerska rikets inflytande ortodoxt kristna. Bland kroaterna, som
levde i det habsburgska imperiet, förstärktes katolicismen. En stor
grupp kristna i framför allt Bosnien gick under det osmanska rikets
dominans över till islam.
Religionen var en viktig del av propagandan under 1990-talets krig i det
forna Jugoslavien, men krigen hade inte sin grund i religiösa
motsättningar.
Utbildning
I Kroatien är all utbildning på
grundskolenivå obligatorisk och avgiftsfri för barn mellan 6 och 15 års
ålder. Nästan alla barn börjar grundskolan. I stort sett är alla skolor
statliga, men privata friskolor har vuxit fram sedan självständigheten
1991. Gymnasiestudier är avgiftsbelagda.
Under kommunisttiden, 1945-1991, avsattes stora resurser till skolan,
men eleverna fick inte lära sig att tänka självständigt och kritiskt. På
1990-talet inriktade sig HDZ-regimen på att göra skolan mer
nationalistiskt kroatisk, särskilt i ämnen som historia. Detta har dock
ändrats, men enligt bedömningar som EU gjort led den kroatiska skolan
ännu i slutet av 2000-talets första årtionde av föråldrade läroplaner
och bristfälliga läromedel. Skollokalerna har ofta låg standard och det
råder brist på pengar i skolsystemet.
I Kroatien finns sju universitet.
Universitetet i Zagreb grundades redan år 1669.
Turism
Turismen är Kroatiens viktigaste näring
och står för en stor del av inflödet av utländsk valuta. Landet har
många turistattraktioner, i första hand de cirka 1 100 öarna längs den 1
800 kilometer långa Adriatiska kusten. Den medeltida staden Dubrovnik är
kanske det mest kända turistmålet. Det finns dock flera gamla
stadskärnor och byggnader som finns med på UNESCO:s lista över världsarv.
Plitvitcesjöarna är det enda naturområdet som för närvarande finns med
på UNESCO:s världsarvslista.
För mer information klicka på länken
Landsfakta
Det lilla landet Kroatien har mycket att
erbjuda en resenär i form av natur- och kulturupplevelser. Jag blev
mycket positivt överraskad över hur mycket landet hade att erbjuda! Det
är lätt att resa runt i Kroatien, och har man tillgång till bil kan man
även lätt besöka platser som ligger bortom de vanliga turiststråken.
Människor är hjälpsamma, maten god och om man besöker landet utanför
högsäsong är det också billigt att bo på hotell då det går att förhandla
om rumspriser. Min nästan tre veckor långa rundresa räckte inte till
för allt det jag ville se varför jag gärna åker tillbaka. Jag kan bara
varmt rekommendera en resa till Kroatien!
|

Vy över den gamla staden Kaptol.
Zagreb |

Vy över saltbassängerna.
Ön Pag |

Stadshuset från från 1400-talet.
Split |