Kroatien - "Öar till tusen"


 

Resfakta Mer information om Kroatien Landsfakta Kroatien Fler bilder från Kroatien Startsida

Klicka på den lilla bilden för större format

Kroatien - "Öar till tusen!"

I Kroatien finns det mer än 1 100 öar. Under min resa besökte jag en av dem – Pag, med sin speciella natur.

Min cirka 2 200 kilometer långa rundresa med bil i Kroatien började, och slutade, i landets huvudstad Zagreb som är en ganska typisk centraleuropeisk stad och i mångt och mycket en mötesplats mellan öst och väst. Från Zagreb körde jag till Adriatiska Havet via staden Karlovac och följde sedan huvudsakligen kustvägen till staden Kotor i Montenegro för att därefter återvända till Dubrovnik och därifrån köra motorvägen tillbaka till Zagreb.

Med den lilla staden Starigrad Paklenica vid Adriatiska Havet som bas besökte jag den gamla staden Zadar, vandrade i Nationalparken Paklenica, besökte ön Pag och Plitvitcesjöarnas Nationalpark, som finns med på UNESCO:s lista över världsnaturarv. Resan fortsatte sedan till städer med världsarv som Sibenik, Trogir, Split, Dubrovnik och Kotor i Montenegro.

Det här var en resa full av olika upplevelser i ett litet fascinerande land med vacker natur, intressanta gamla städer och många historiska sevärdheter. Ett land jag gärna skulle vilja återvända till!

Läs mera om min resa under länken Resfakta

Kroatiens historia i korthet

Före Kristus

I det land som vi dag kallar för Kroatien har forskare hittat spår efter tidiga mänskliga tecken. Redan 30 000 år före Kristus levde neandertalare i området runt Krapina. Andra värdefulla fynd från tidiga bosättningar har hittats i, bland annat, Vucedol där man funnit lerkärl som dateras till 2 800 – 2 500 före Kristus.

På 1100-talet före Kristus började stammar av indoeuropeiskt ursprung, som histrier, liburner och dalmater, bosätta sig på olika platser och öar i Kroatien. Områdena kom att uppkallas efter stammarnas namn. Hela området kom dock att kallas för Illyrien efter en annan stam. Illyrerna handlade med bärnsten och hade kontakt med folk runt Medelhavet men även med nordeuropeiska handelsmän.

På 300-talet före Kristus sökte sig kelterna bort från det överbefolkade Gallien. Några stammar följde floden Donau till dagens Böhmen medan andra sökte sig ända till Grekland. Grekerna i sin tur grundade befästa kolonier på en del av de dalmatiska öarna, bland annat Vis och Hvar samt i områdena Trogir och Salona.

På 100-talet före Kristus besegras kelterna och illyrierna av romarna. Romarna erövrade Kroatien i flera omgångar först för att få stopp på anfall mot handelsfartyg och sedan för att grunda romerska bastioner längs kusterna.

Efter Kristus

 
Årtal
 
Händelse
6 - 9 Den romerske kejsaren Augustus erövrar hela Pannonien
12 Illyrierna besegras definitivt av romarna
284 Diocletianus börjar uppföra sitt palats i staden Split i samband med att han väljs till romersk kejsare
378 Folkgruppen ostroger intar staden Mursa (Osljek)
437 Konstantinopel får makten över Dalmatien och hunnerna invaderar Pannonien
500 Slaverna ockuperar Pannonien som senare kommer att kallas för Slavonien
600-talet,
början
Kroaterna bosätter sig i Övre Pannonien och Dalmatien
614 Slaver och avarer erövrar den romerska staden Salona, den romerska befolkningen flyr till Split och omkringliggande öar
799 Karl den Store besegrar kroaterna i Laurana (Lovran) och kroaterna börjar kristnas
820-talet Kroaterna grundar städerna Biograd, Sibenik och Knin
836 Kung Rostislav erbjuder bröderna Kyrillos och Methodios att sprida kristendomen
866 De båda bröderna översätter evangeliet och liturgin till fornkyrkoslaviska
867 Påven Hadrianus II godkänner att liturgin firas på fornkyrkoslaviska
869 Kyrillos avlider i Rom efter en tids sjukdom. Methodios blir ärkebiskop av Pannonien
885 Påven Stefan V förbjuder fornkyrkoslaviska som liturgiskt språk
899 Ungrare förstör kroatiska städer
901 Prins Tomislav besegrar ungrarna och får tillstånd att förvalta städerna i Dalmatien från Konstantinopel
925 Tomislav blir kung över kroaterna
956 Prins Branimir gör uppror mot bysantinerna och blir kung av Kroatien
1058 Kung Kresimir, regeringsperiod 1058 – 1074, utökar sitt rike genom att ena Kroatien och erövra öarna utanför Dalmatien
1102 Den ungerske kungen Kalman blir kung över Kroatien och Dalmatien
1202 Korsriddare erövrar staden Zadar för att återgälda en skuld till Venedig
1301 Den siste kungen av släkten Arpad, Andreas III, avlider och hårda strider om makten börjar
1308 Karl Robert av Anjou blir från Neapel blir ny kung
1409 Efter ett kostsamt krig mot Sigismund av Habsburg blir Lazlo av Anjou kung över Ungern och Kroatien och säljer Dalmatien till Venedig
1463 Inledde sultan Mehmet II sin turkiska erövring av Kroatien
1526 Kung Ludvig II dör i slaget mot turkarna vid Mohacs
1527 Kungariket Kroatien tas över av habsburgarna
1573 Bondeupproret i Zagorje mot adel och kejsare slås ned
1592 Turkarna intar staden Bihac
1670 De kroatiska prinsarna Petar Zrinski och Krsto Frankopan försöker göra uppror mot kejsaren Leopold och därmed frigöra Kroatien från Ungern och Wien
1671 Halshöggs Peter Zrinski och Krsto Frankopan för sitt upprorsförsök
1683 Turkarna belägrar Wien, Österrike segrar dock och återvinner Buda och Pannonien
1688 Turkarna besegras och Kroatien blir fritt
1718 Vid freden i Pasarowitz förlorar turkarna Serbien och delar av Dalmatien
1809 Kejsar Napoleon inrättar de illyriska provinserna med den franske marskalken Marmont som förvaltare
1815 På Wienkongressen ger Kroatien Österrike sitt stöd att annektera alla de delar av Istrien och Dalmatien som tillhört Venedig samt republiken Dubrovnik
1847 Illyriska rörelsen får majoritet i Sabor, det kroatiska parlamentet, och utropar kroatiska som officiellt språk
1848 - 1850 Det ungerska upproret mot Österrike ledde till att det lokala kroatiska självstyret upphävdes, att riksdagen Sabor upplöstes och att tyska infördes som förvaltningsspråk
1860 Den österrikiske kejsaren återinsätter Sabor
1868 Kroaternas och slovenernas förenade kungarike skapades med stöd av den österrikiske kejsaren Frans Josef
1904 Grundades det Kroatiska Bondepartiet
1912 Slavko Cuvaj utsågs till Kroatiens Ban, ledare. Han upplöser parlamentet och upphäver konstitutionen
1914 Mördades ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo av en kroatisk extremist. ”Skotten i Sarajevo” utlöste första världskriget
1918 Kroatien förklarade sig självständigt
1919 I samband med Parisfördraget gick Kroatien med på att bilda ett gemensamt kungarike med serber och slovener. Det kom senare att kallas för Kungariket Jugoslavien
1929 Kung Alexander utropade sig till diktator. Kroaten Ante Pavelic bildar terroristorganisationen Ustasa
1932 Inbördeskrig bryter ut i Jugoslavien
1934 Kung Alexander mördades i Marseille, antagligen av kroatiska extremister. Hans kusin Paul tar makten
1941 - 1945 I april 1941 överfölls Jugoslavien av tyska, italienska, ungerska och bulgariska styrkor
I Kroatien bildades en tysk lydstat med den fascistiske ustasjaledaren Ante Pavelic som ledare. Ustasjaregimen blev ökänd för sin barbariska förföljelse av judar, romer och politiska motståndare och de folkmord som begicks på serber
Två rivaliserande motståndsgrupper stred mot de nazistiska inkräktarna och mot ustasjaregimen; de kungatrogna cetnikerna och den nationella befrielsearmén under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz Tito. Titos partisanstyrkor var mest framgångsrika
1944 Föll fascistregimen i Kroatien
1945 Grundas Förbundsrepubliken Jugoslavien med Tito som president
1947 - 1948 Lämnar nästan alla italienare Istrien och Dalmatien
1948 Jugoslavien bryter sig loss från Sovjetunionen och inleder sin alliansfria politik
1971 Den nationalistiska rörelsens, Maspok, vars protester mot den federala regeringen pågått en längre tid kulminerade under våren, men slogs ned av centralmakten i december
1980 President Tito avlider vilket utlöste konflikter mellan olika etniska grupper
1990 Bildade Franjo Tudman, fd general i Titos befrielsearmé, den Kroatiska demokratiska unionen (HDZ)

I valen i maj vann HDZ med en överväldigande majoritet av rösterna. Det reformerade kommunistpartiet blev näst störst. Franjo Tudjman valdes till kroatisk president. I ett försök att lugna serberna utnämnde han en serbisk vicepresident

I juli bildades Serbiska nationalrådet i Krajina som organiserade en folkomröstning om självständighet för de kroatiska serberna. De fick stor majoritet för sin sak och i oktober förklarade serberna i Krajina att området var autonomt, andra serbdominerade områden följde efter. Serberna förklarade sig beslutna att låta sina områden bli kvar inom Jugoslavien eller att ingå i en storserbisk stat
I december ökade spänningen mellan Kroatien och centralregeringen i Belgrad när Kroatien antog den nya grundlagen

1991 Kroatien, Slovenien och Makedonien lämnar Jugoslavien och blir självständiga. Franjo Tudman blir Kroatiens förste nye president

I mars förklarade serberna i Krajina att området brutit sig ur Kroatien

Federala armén ockuperade kroatiska områden med serbisk befolkning i april vilket ledde till krig mellan Kroatien och Serbien

I maj höll den kroatiska regeringen en folkomröstning om självständighet för Kroatien. 94 % av de röstande stödde förslaget

Den 25 juni förklarade sig Kroatien och Slovenien självständiga. I Slovenien utbröt genast stridigheter som dock var över efter tio dagar. Den federala jugoslaviska armén (JNA) flyttade då sina aktiviteter till Kroatien, där den stred tillsammans med serbiska grupper mot kroatiska styrkor

I november hade JNA och kroatienserbiska styrkor tagit kontroll över en tredjedel av Kroatien. Serbernas erövring av Vukovar i östra Slavonien under hösten fick en symbolisk betydelse och enligt uppgift lär 3 000 personer ha dött under försvaret av staden. I de serbhållna områdena genomfördes etnisk rensning

I december erkände Tyskland, trots motstånd från, bland annat USA och Storbritannien, Kroatien som självständigt land

1992 I januari erkända övriga EU-länder Kroatien som eget land

Den 2 januari ingicks den 15:e vapenvilan, som till skillnad från de tidigare höll. Då hade 6 000 människor dött, 23 000 skadats och 400 000 drivits på flykt. Fredsbevarande FN-trupper placerades ut i de serbhållna områdena i Kroatien

I maj blev Kroatien medlem av FN

Valen i augusti vanns överlägset av Franjo Tudman och HDZ, trots en debatt om maktmissbruk

1993 I januari angrep den kroatiska armén Krajina och återtog den omstridda bron Maslenica
1995 Upprättades Erduavtalet vilket resulterar i att FN skulle förvalta Slavonien och Krajina

I maj återtog Kroatien det område som av FN betecknats ”sektor väst”, ett litet serbhållet område i centrala Kroatien

I augusti gick Kroatien till angrepp mot det största serbhållna området, det egentliga Krajina. Efter tre dagar, och massiva bombningar, hade man återtagit området och minst 150 000 serber flydde till serbhållna delar av Bosnien eller till Serbien

I parlamentsvalet i oktober fick HDZ endast 45 % av rösterna, men behöll majoriteten i parlamentet eftersom vallagarna ändrats strax före valet

1997 I juni omvaldes Tudjman för en andra femårsperiod som president. Samtidigt tilltog protesterna mot de allt sämre levnadsvillkoren i landet
1998 I februari genomfördes den största demonstrationen mot Tudjmans regim i Zagreb
Kroatien återfår Slavonien och Krajina och blir åter ett enat land
1999 President Franjo Tudman avled i december vilket innebar slutet på tio års auktoritärt styre präglat av korruption, svågerpolitik, diskriminering av icke-kroater och bristande samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY)
2000 Valet i januari vann oppositionspartierna stort och en koalitionsregering bildades. Den dominerades av Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP), vars ledare Ivica Racan valdes till premiärminister. Förväntningarna var stora på den nya regeringen, men koalitionspartierna var sinsemellan olika och det blev svårt att hålla ihop regeringen. Den lyckades dock med att återupprätta Kroatiens förbindelser med omvärlden och genomförde också en rad författningsändringar; bland annat begränsades presidentens befogenheter, mediefriheten stärktes och avregleringen av ekonomin påskyndades

I presidentvalet den 7 februari segrade Stipe Mesic, som var Jugoslaviens sista president. Han hade anslutit sig till HDZ då Jugoslavien splittrades men lämnat partiet 1994 i protest mot Tudjman

2001 I juli utlämnades två för krigsbrott misstänkta generaler till Haag-tribunalen, men beslutet var inte enhälligt. Kroatiska socialliberala partiets (HSLS) fyra ministrar avgick i protest
2003 I februari lämnade premiärminister Ivica Racan in Kroatiens ansökan om EU-medlemskap

I parlamentsvalet fick Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) 43 % av rösterna och fick därmed tillbaka regeringsmakten. Ivo Sanander blev premiärminister och bildade en minoritetsregering

2004 Under våren fick Kroatien besked om att landet skulle få inleda medlemsförhandlingar med EU ynder förutsättning att landet skulle samarbetade fullt ut med Haagtribunalen och att situationen för de serbiska flyktingarna förbättrades. I december beslutade EU-toppmötet att medlemskapsförhandlingar med Kroatien skulle inledas i mars 2005
2005 I januari omvaldes Stipe Mesic till president

Strax innan förhandlingarna om Kroatiens EU medlemskap skulle starta sköts de upp på obestämd tid eftersom flera medlemsländer ansåg att Kroatien inte uppfyllt villkoret om att samarbeta fullt ut med ICTY

I oktober gav EU klartecken för medlemskapsförhandlingar med Kroatien

2007 Vid parlamentsvalen i november blev åter HDZ största parti med 36,6 % av rösterna. Näst största parti blev Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP) som fick 31,2 % av rösterna
2008 Under våren avslöjas att Kroatien har stor brottslighet styrd av maffian

Under hösten mördades en känd advokats dotter och journalisten Ivo Pukanic, som granska landets maffiastrukturer, sprängdes ihjäl av en bilbomb i Zagreb. Våldet fick premiärminister Sanader att byta ut både justitie- och inrikesministern

2009 Den 14 juli avgick Sanader som premiärminister och aviserade att han helt lämnar politiken. Som skäl till sin avgång angav han de avstannande förhandlingarna om Kroatiens EU-inträde. Till ny premiärminister utsåg regeringspartiet vice premiärministern Jadranka Kosor, som därmed blev Kroatiens första kvinnliga regeringschef

I presidentvalet den 27 december fick Ivo Josipovic, ledare för oppositionspartiet Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP), flest röster, men inte de nödvändiga mer än 50 % för att bli vald i första omgången

2010 I presidentvalets andra omgång den 10 januari segrade socialdemokraternas Ivo Josipovic som fick mer än 60 % av rösterna

Den 18 februari tillträdde Josipovic som president

I slutet av året dömdes förre försvarsminister och inrikesministern Berislav Roncevic till fyra års fängelse anklagad för misshushållning med statliga medel. Strax efter domen mot Roncevic greps förre premiärminister Ivo Sanader, också han misstänkt för korruption under den tid han ledde regeringen. Sanader hade lämnat landet men greps av polis i Österrike

2011 I april dömdes den för krigsbrott anklagade generalen Ante Gotovina till 24 års fängelse av Haag-tribunalen vilket ledde till kraftiga protester i Zagreb. I Kroatien anses Gotovina vara en hjälte 

Till överst på sidan

Geografi

Geografiskt sett ligger Kroatien på Balkanhalvön i sydöstra Europa. I norr gränsar landet till Slovenien och Ungern och nordöst till Serbien. I sydöst sträcker sig Bosnien-Hercegovina in i Kroatien och ger landets kartbild dess karakteristiska form av en halvmåne. Gränsen mot Bosnien-Hercegovina går längs floden Sava och Dinariska alperna. Längst i söder har Kroatien en kort gräns med Montenegro.

I sydväst har Kroatien en lång kust mot Adriatiska havet. Norr om Dubrovnik genomskärs kustremsan av en liten landtunga som tillhör Bosnien-Hercegovina.

Den nordöstra delen av Kroatien består av låglänt och bördig jordbruksbygd och omfattar i huvudsak regionen Slavonien. Landets mellersta del, där huvudstaden Zagreb ligger, är höglänt med bergstoppar på över 1600 meter. Medelhavskusten hör främst till regionerna Dalmatien och Istrien. Utanför den dalmatiska kusten finns en skärgård med över 1 100 öar.

Kroatiens huvudstad heter Zagreb och har cirka 704 000 invånare. Andra större städer är Split och Rijeka.

Klimat

Största delen av landet har ett kontinentalt klimat, med varma somrar och kalla, snörika vintrar. Kustregionen har ett typiskt Medelhavsklimat med milda och fuktiga vintrar och varma, soliga somrar. Nederbörden är jämnt fördelad över året.

Genomsnittstemperaturer i Zagreb för januari/juli är +3 C/+28 C och för Dubrovnik +11 C/+30 C.

Befolkning, språk och socialt

De krig som fördes i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar som följd, har lett till att Kroatien är mer etniskt homogent än det var tidigare. Det är nu kroaterna som dominerar landets befolkning kraftigt och 2001 års folkräkning visade att kroaterna utgjorde nära 90 procent av befolkningen. Den största minoritetsgruppen är serberna, som utgjorde 4,5 procent av befolkningen, vilket är mer än en halvering jämfört med folkräkningen 1991. Andra minoritetsgrupper är, bland annat, bosniska muslimer (bosnjaker), ungrare, italienare, slovener, albaner och romer.

Under kriget i Bosnien-Hercegovina (1992–1995) tog Kroatien emot cirka 700 000 flyktingar från grannlandet, främst etniska kroater. Över 13 500 människor dödades i eller saknas efter striderna i Kroatien under 1990-talet.

Sedan krigsslutet 1995 har Kroatien utsatts för internationella påtryckningar för att flyktingar ska få lov att återvända till sina hem vilket är ett av kraven för ett kroatiskt EU-medlemskap.

Majoriteten av Kroatiens invånare talar det sydslaviska språket kroatiska, som är landets officiella språk. Under den jugoslaviska tiden (1945-1991) betraktades kroatiska och serbiska som ett språk, serbokroatiska, men sedan dess har ansträngningar gjorts, inte minst i Kroatien, för att förstora skillnaderna mellan serbiska och kroatiska genom till exempel nybildningar av ord. Kroater och serber har dock inga språkliga svårigheter att förstå varandra. Kroatiska skrivs med latinska bokstäver, medan serbiska i huvudsak skrivs med det kyrilliska alfabetet. De största minoritetsspråken är serbiska och italienska.

Landets välfärdssystem omfattar pensioner, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och hälsovård. Pensionsåldern för män är 60 år och för kvinnor 55 år. Planer finns dock för att höja dessa. Hälso- och sjukvården kostar ingenting för invånare under 15 år, gravida kvinnor, handikappade och pensionärer. Barnbidrag utgår tills barnet fyller 15 år och ersättningen varierar beroende på hushållets inkomster.

Till överst på sidan  

Religion

Enligt den folkräkning som gjordes 2001 är 87.8 % av landets befolkning katoliker, medan cirka 4.4 %, framför allt etniska serber, är ortodoxt kristna. Det finns också ett mindre antal protestanter och muslimer. Sedan självständigheten 1991 har katolicismen fått en starkare ställning. Under den jugoslaviska tiden, 1945-1991, motarbetades den katolska kyrkan, eftersom den förknippades med kroatiska självständighetssträvanden.
De serbiska, bosnienmuslimska och kroatiska folken har mycket gemensamt språkligt och kulturellt, men de har genom att de behärskats av skilda imperier kommit att tillhöra olika religioner. Serberna blev genom det östromerska rikets inflytande ortodoxt kristna. Bland kroaterna, som levde i det habsburgska imperiet, förstärktes katolicismen. En stor grupp kristna i framför allt Bosnien gick under det osmanska rikets dominans över till islam.
Religionen var en viktig del av propagandan under 1990-talets krig i det forna Jugoslavien, men krigen hade inte sin grund i religiösa motsättningar.

Utbildning

I Kroatien är all utbildning på grundskolenivå obligatorisk och avgiftsfri för barn mellan 6 och 15 års ålder. Nästan alla barn börjar grundskolan. I stort sett är alla skolor statliga, men privata friskolor har vuxit fram sedan självständigheten 1991. Gymnasiestudier är avgiftsbelagda.

Under kommunisttiden, 1945-1991, avsattes stora resurser till skolan, men eleverna fick inte lära sig att tänka självständigt och kritiskt. På 1990-talet inriktade sig HDZ-regimen på att göra skolan mer nationalistiskt kroatisk, särskilt i ämnen som historia. Detta har dock ändrats, men enligt bedömningar som EU gjort led den kroatiska skolan ännu i slutet av 2000-talets första årtionde av föråldrade läroplaner och bristfälliga läromedel. Skollokalerna har ofta låg standard och det råder brist på pengar i skolsystemet. 

I Kroatien finns sju universitet. Universitetet i Zagreb grundades redan år 1669.

Turism

Turismen är Kroatiens viktigaste näring och står för en stor del av inflödet av utländsk valuta. Landet har många turistattraktioner, i första hand de cirka 1 100 öarna längs den 1 800 kilometer långa Adriatiska kusten. Den medeltida staden Dubrovnik är kanske det mest kända turistmålet. Det finns dock flera gamla stadskärnor och byggnader som finns med på UNESCO:s lista över världsarv. Plitvitcesjöarna är det enda naturområdet som för närvarande finns med på UNESCO:s världsarvslista.

För mer information klicka på länken Landsfakta

Det lilla landet Kroatien har mycket att erbjuda en resenär i form av natur- och kulturupplevelser. Jag blev mycket positivt överraskad över hur mycket landet hade att erbjuda! Det är lätt att resa runt i Kroatien, och har man tillgång till bil kan man även lätt besöka platser som ligger bortom de vanliga turiststråken. Människor är hjälpsamma, maten god och om man besöker landet utanför högsäsong är det också billigt att bo på hotell då det går att förhandla om rumspriser. Min nästan tre veckor långa rundresa räckte inte till för allt det jag ville se varför jag gärna åker tillbaka. Jag kan bara varmt rekommendera en resa till Kroatien!

 

Vy över den gamla staden Kaptol.
Zagreb

Vy över saltbassängerna.
Ön Pag

Stadshuset från från 1400-talet.
Split

Gata i den gamla staden Gradec.
Zagreb

By.
Ön Pag

Fiskmarknaden.
Split

Markuskyrkan från 1200-talet.
Zagreb

AV fårmjölk gör man öns specialitet.
Ön Pag

Japanska turister.
Split

Stadens äldsta apotek.
Zagreb

Plitvice-
sjöarnas Nationalpark

Adriatiska Havsvägen mellan Split och Dubrovnik

Lotrscaktornet från 1200-talet.
Zagreb

Plitvice-
sjöarnas Nationalpark

Adriatiska Havsvägen mellan Split och Dubrovnik

Änglar framför S:t Stefans katedralen.
Zagreb

Plitvice-
sjöarnas Nationalpark

Adriatiska Havsvägen mellan Split och Dubrovnik

Nationalteatern.
Zagreb

Plitvice-
sjöarnas Nationalpark

Adriatiska Havsvägen mellan Split och Dubrovnik

Den färgfulla marknaden Dolac.
Zagreb

Plitvice-
sjöarnas Nationalpark

Nerum,
Bosnien

Hungerstrejkande krigsveteraner.
Zagreb

I sjöarnas klara vatten simmar många fiskar.
Plitvice-
sjöarnas Nationalpark

Vy över staden Dubrovnik

Reklam för biltvätt???
Zagreb

Hus bombat under kriget 1991- 95.
Islam Griski

Del av stadsmuren.
Dubrovnik

Den fd vallgraven.
Karlovac

Hus bombat under kriget 1991- 95.
Islam Griski

Stradun, stadens huvudgata.
Dubrovnik

Vy över Velebitmassivet.
Starigrad Paklenica

Hus beskjutet under kriget
1991- 95.
Islam Griski

Orlandos kolonn och S:t Blasius kyrka.
Dubrovnik

Bergsväg.
Starigrad Paklenica

Katedralen
S:t Jakob.
Sibenik

Det gamla klocktornet och Sponzapalatset.
Dubrovnik

Gamla hus i Velebit.
Starigrad Paklenica

På katedralen
S:t Jakob finns 72 stenansikten.
Sibenik

 

Rektorspalatset från 1400-talet.
Dubrovnik

Canjonen
Stora Velebit.
Starigrad Paklenica

Den vackra interiören i Katedralen
S:t Jakob.
Sibenik

Restaurangen
"Den kissande kvinnan".
Dubrovnik

Canjonen
Lilla Velebit.
Starigrad Paklenica

Den berömda dopfunten i Katedralen
S:t Jakob.
Sibenik

Stressad servitör. Dubrovnik

Vandring vid
Lilla Velebit.
Starigrad Paklenica

Den gamla loggian från 1500-talet.
Sibenik

Gatumusikant.
Dubrovnik

Vid klätterväggen vände jag.
Starigrad Paklenica

Vy från S:t Laurentius katedralen. Trogir

Dirigent och sångerska.
Dubrovnik

Vägen till högplatån.
Starigrad Paklenica

S:t Laurentius katedralen från 1100-talet.
Trogir

Laddade för fotografering.
Dubrovnik

Högplatå i Velebitmassivet.
Starigrad Paklenica

S:t Laurentius katedralen från 1100-talet.
Trogir

Vacker hatt?
Dubrovnik

Vilda pärlhyacinter.
Starigrad Paklenica

Cipikopalatset från 1400-talet.
Trogir

Mäktig natur.
Montenegro

Landsporten
byggd 1543.
Zadar

Uteservering på stadstorget.
Trogir

Havsvägen mellan Dubrovnik och Kotor.
Montenegro

Stadsmuren och tornet
Bablja Kula.
Zadar

Markustornet från 1400-talet.
Trogir

Vy över byn Perast.
Montenegro

S:t Donats kyrka från 800-talet.
Zadar

Snöklätt berg.
Kastela Lucis

Perast.
Montenegro

"Havsorgeln".
Zadar

Efter stormen.
Kastela Novi

Perast.
Montenegro

Japansk turist.
Zadar

Vitturiborgen. Kastela Lucis

 

Del av stadsmuren. Kotor.
Montenegro

Japansk turist.
Zadar

Vinrankorna fixar men med hjälp av kvasten!
Kastela Lucis

Det gamla klocktornet.
Kotor.
Montenegro

Vy från
ön Pag

Den gyllene porten.
Split

S:t Triphons katedral.
Kotor.
Montenegro

Vy från
ön Pag

Diocletianus palats.
Split

Stadsmiljö.
Kotor.
Montenegro

Vy över staden Pag.
Ön Pag

Diocletianus palats.
Split

Bröllop.
Kotor.
Montenegro

Stadsmiljö.
Pag.
Ön Pag

Predikstolen från 1200-talet i katedralen S:t Domnius.
Split

Efter mässan.
Kotor.
Montenegro

 

För mer information om Kroatien Dagens väder i Kroatien
Fakta World Factbook UD:s rekommendationer   BBC Weather
Tidningar Croatian Times      
Övrigt Kroatiska Turistrådet Lonely Planet    
  Visit Montenegro www.stalvik.se    

Ja, det finns många intressanta, fascinerande och spännande platser på vår jord. Läs om några av dessa på min hemsida. 

Till överst på sidan


Uppdaterad 2012-06-22
www.stalvik.com

878 besökare sedan 110423