Jersey - "Skatteparadis"
Under tio dagar utforskade jag öarna
Jersey, Guernsey och Herm som alla ingår i den grupp öar som kallas
Kanalöarna och som ligger i Engelska kanalen, strax utanför Frankrikes
kust. Öarna har koppling till den brittiska kronan efter britternas seger över
normanderna år 1066. Även om öarna än idag har en viss brittisk
överhöghet som handlägger deras internationella relationer och ansvarar för
deras försvar markerar de sin självständighet delvis genom att ge ut
egna pengar, på vilka det står "States of Jersey / States of Guernsey"
på och att öarna inte är medlemmar i den Europeiska Unionen.
Anledningen till att jag ville besöka
Jersey, Guernsey och Herm var för att vandra de vackra kustlederna med
sin bitvis dramatiska natur. Min bas på Jersey var den största staden,
tillika dess huvudstad, St Helier. Härifrån tog jag mig runt ön med
hjälp av de fint fungerande lokalbussarna som tar en till platserna
där vandringarna kan börja och tillbaka till hotellet när dessa är
avslutade.
På Guernsey var min bas den största
staden på ön St Peter Port, som även är dess huvudstad. Från St Peter
Port åkte jag med lokalbussar till platser där mina vandringar startade
och härifrån tog jag färjan till Herm. Genom mina vandringar fick jag en
hyfsat bra överblick av ön och några av dess sevärdheter.
Genom mina vandringar fick jag, förutom naturupplevelserna, även
tillfälle att se flera av öarnas historiska minnesmonument i form av
forntida gravar, borgar, försvarstorn byggda på 1700-talet för att förhindra angrepp från
Frankrike och några av de många bunkrar byggda under den tyska
ockupationen under andra världskriget.
Lite fakta om Kanalöarna
De största öarna i vad som kallas
Kanalöarna är Jersey, Guernsey, Alderney och Sark. Öarnas sammanlagda
landyta omfattar cirka 195 kvadratkilometer och befolkningen uppgår till
cirka 160 000 invånare.
Engelska är det officiella språket på
öarna. Fram till 1960-talet var även franska ett officiellt språk. På
Jersey talar en del av invånarna även en gammal normandisk dialekt,
jèrriais. På Guernsey talas också den normandiska dialekten patois,
oftast på landsbygden.
Jersey är den största ön med lite drygt
87 000 invånare, Guernsey har lite drygt 62 200 invånare och Herm har
runt 60 invånare.
Huvudstaden på Jersey heter St Helier
och har cirka 28 000 invånare. På Guernsey heter huvudstaden St Peter
Port som har lite drygt 16 000 invånare.
Öarnas formelle regent är
överbefälhavaren för den brittiska kronans militära styrkor men har som
personliga representant på Jersey en viceguvernör, som samtidigt är
högste befälhavare där. Vidare finns en kunglig representant som leder
både den lagstiftande församlingen och öns domstol.
Den lagstiftande församlingen består av tolv senatorer, tolv ståthållare
och 29 valda ledamöter. I den lagstiftande församlingen sitter bland
annat 45 valda ledamöter.
På Jersey är skatterna låga, vilket
tillsammans med en gynnsam finanslagstiftning gjort att ön utvecklats
till ett centrum för banker. Det är framför allt Londonbanker som
lockats att öppna filialer på Jersey, vilket inneburit ett uppsving för
öns ekonomi. De huvudsakliga näringarna är annars turism och jordbruk.
Jersey har blivit känd för den kreatursras som ön gett namn till.
Cirka en tredjedel av Guernseys yta
brukas och den viktigaste näringen är trädgårdsodling. Det är framför
allt tomater och blommor som drivs fram i växthus. Men tack vare det
milda klimatet produceras också tidig potatis och frukt för den engelska
marknaden. Även Guernsey är känd för en egen kreatursras.
Under Guernsey lyder öarna Alderney,
Brechou, Stora och Lilla Sark, Herm, Jethou och Lihou.
Den anglikanska kyrkan är det
dominerande trossamfundet.
Herm är en liten ö, cirka två
kvadratkilometer stor, med unik naturskönhet och har därför blivit ett
populärt turistmål. Där bedrivs också jordbruk, men i ringa omfattning.
Kanalöarnas befolkning ägnar sig också
till viss del åt fiske.
Årligen besöks Jersey av cirka 700 000 turister och cirka 400 000
besöker Guernsey.
Några viktiga årtal i Kanalöarnas
historia
Årtal |
Händelse |
8 000
f Kr |
Guernsey blev en
ö efter att ett stycke land sakta gled ut i Engelska kanalen |
6 000
f Kr |
Blev Jersey en ö
efter att ett stycke land bröts loss från den normandiska halvön
och gled ut i havet |
4 000
f Kr |
Under den yngre
stenåldern började bosättarna att begrava sina döda i
gravkammare och reste stenmonument |
100-talet f Kr |
Öarna omnämns för
första gången av romarna |
56 e
Kr |
Romarna ockuperar
Jersey |
400-talet e Kr |
Frankerna regerar
över öarna |
500-talet e Kr |
Den förste
missionären St Sampson kommer till öarna och befolkningen
kristnas
Kringströvande germanska grupper dödade den kristne eremiten St
Helier omkring år 555. St Helier levde och predikade på en liten
klippö utanför Jersey där nu Fort Elisabeth ligger. Jerseys
huvudstad har fått sitt namn efter denne man |
800-talet e Kr |
Bosatte sig
vikingar på Kanalöarna och gav Jersey dess namn (-ey kommer från
norska språket som betyder ö) |
933 |
Jersey blev en
del av hertigdömet Normandie efter att William Longsword erövrat
Kanalöarna |
1066 |
Efter slaget vid
Hastings, som vanns av Vilhelm Erövraren, kom Kanalöarna under
brittiskt beskydd, och har så varit sedan dess nästan oavbrutet.
Öarna har dock behållit sin självständighet |
1204 |
Förlorade kung
"Johan utan Land" Normandie till Frankrike. Befolkningen på
Jersey fick då välja om de ville höra till Frankrike eller
fortsatt vara lojala mot den brittiska kronan. Sedan dess är öarna
underställda den brittiska kronan, men ej det brittiska
parlamentet och har därmed fått behålla sin självständighet i
stor omfattning |
1337 |
"Hundraårskriget"
mellan England och Frankrike inleds. Detta leder till att öarna
invaderas av Frankrike vid ett flertal tillfällen |
1461
- 1468 |
Under det så
kallade "Rosornas krig" intog fransmännen borgen Mont Orgueil
Castle på Jersey och styrde ön de efterföljande sju åren |
1482 |
Avslutades kriget
mellan England och Frankrike |
1483 |
Påven Sixtus IV
utfärdade en bulla som fastslog att Kanalöarna och vattnen
utanför dessa skulle vara neutral, i alla sammanhang. Den som
anföll öarna skulle som straff uteslutas ur kyrkan |
1565 |
Helier de Carteret
koloniserar ön Sark och grundade ett feodalsystem som
fortfarande fungerar |
1651 |
Intas Jersey av
den parlamentariska engelska armén |
1781 |
Ägde slaget om
Jersey rum mellan britter och fransmän. Attacken misslyckades
och detta var sista gången den franska armén besegrades. Efter
denna attack började man bygga en mängd försvarstorn runt om på
öarna för att förhindra ytterligare angrepp |
1790
- 1793 |
Franska
rojalister söker skydd på öarna under den franska revolutionen |
1790 |
Första flygningen
på Jersey genomförs av M.Granger med luftballong |
1852 |
Den franske
författaren Victor Hugo inleder sin exil med 3 år på Jersey och
sedan med 15 år på Guernsey |
1912 |
Världens första
flygtävling från St Malo till Jersey, tur och retur, äger rum |
1917 |
Dödades 600
soldater på Guernsey i samband med första världskriget
|
1940
- 1945 |
Ockuperas
Kanalöarna, som enda del av Storbritannien, av tyskarna efter
att den brittiska regeringen beslutat sig för att inte försvara
dem |
1945 |
Den 9 maj upphör
den fem år långa tyska ockupationen och därmed befrias öarna
från sina förtryckare
Den 9 maj är sedan dess nationaldag |
1962 |
Inleds den
finansiella verksamheten i större skala vilket påverkar öarnas
livsstil |
Till överst på sidan
Resfakta
Jag kom till ön Jersey med flyg från
flygplatsen London Gatwick. Landningen var mycket turbulent på grund av
häftiga kastvindar varför jag var glad när flygplanets hjul äntligen
tog mark. Nu var en lång resdag över! På grund av
flygplatsbyte, från London Heathrow till London Gatwick, tar det lång
tid att komma till Jersey. Dels måste det vara minst tre timmars avgång
mellan planen och dels tar det nästan en timme att åka buss mellan
flygplatserna. Min väntetid mellan planen var sex timmar. Från
flygplatsen i St Peter till St Helier är det bara cirka 20 minuters bil-
eller bussresa.
St Helier
St Helier, Jerseys största stad och tillika
dess huvudstad, är uppkallad
efter Helier (Helerius), en eremit som levde och verkade på Jersey under 500-talet. Det
traditionella datumet för hans martyrskap är 555 e. Kr. Hans
bemärkelsedag,
som firas genom en årlig pilgrimsfärd/-vandring till eremitboningen, infaller den
16 juli.
St Helier, på Jerriais heter den St Hélyi, har en befolkning på cirka
30 000 invånare. Socknen täcker ett landområde på ungefär 10.6
kvadratkilometer (cirka 4,1 kvadratmiles) vilket är 9 procent av öns
totala landareal. Saint Heliers vapensköld är två korsade guldyxor på en
blå bakgrund som symboliserar Saint Heliers martyrskap och havet.
Under fyra dagar var Saint Helier var min bas och första dagen utforskade
jag staden och dess sevärdheter.
Jag började med att besöka den gamla och vackra
Central market, som är
stadens hjärtpunkt. Marknadshallen uppfördes i slutet av 1800-talet
efter att den äldre marknadsplatsen blivit förstörd. Att i lugn och ro
ströva runt inne i hallen med sina vackra pelare, det välvda taket och
fontänen i mitten av hallen ger bra möjligheter att studera folklivet.
Här finns också små restauranger där man kan slå sig ned och njuta av
färska bakverk från bageriet och en nybryggd kopp kaffe.
Nära Central market ligger St Helier Fishmarket, fiskmarknaden, där den
som har möjligheter att laga till läckerheterna som säljs här kan passa
på att handla färska delikatesser från havet.
Fästningen Elisabeth Castle är uppförd på en liten klippö i St
Aubinbukten och började byggas på 1590-talet. Under mer än tre
århundraden försvarades Jersey från denna fästning. På den lilla ön antas
den helige St Helier ha levt på 500-talet efter Kristus och därför är ön
också en helig plats. När det råder lågvatten, Jersey har en av världens
största skillnader mellan ebb och flod, kan man vandra ut till
fästningen, annars måste man åka ut med en färja som regelbundet
trafikerar ön. På turistbyrån kan man få en tabell över tidvattnet som
man strikt måste följa om man vandrar ut till Elisabeth Castle för att
inte råka illa.
St Heliers stora kyrka är en vacker byggnad i sten vars äldsta delar grundades
redan på 1 000-talet. Interiören är enkel och kyrkan höll på att
renoveras vid mitt besök. Nära kyrkan ligger Royal Square med vackra
gamla byggnader, till exempel det gamla polishuset och det gamla
biblioteket. På torget står en förgylld kungastaty.
Andra vackra byggnader som är sevärda är
Townhall, stadshuset, och Masonic Temple, en kyrka som liknar ett romerskt tempel.
Gågatorna Kings Street, Queens Street och en del av Bath Street är fulla
med affärer och följaktligen dras stadens invånare hit för att shoppa
och bjuder därför på ett intensivt folkliv. Utefter gatorna finns även
den del trevliga pubar och restauranger man kan slinka in på när man
behöver vila benen eller är törstig eller hungrig.
Innerstaden är någorlunda bilfri, men vill man promenera utanför stadens
centrum får man vara beredd på att dela gatorna med många bilar vilket
förtar en del av upptäckarglädjen.
Trots att biltrafiken stundtals förstörde nöjet att vandra runt i St
Helier gillade jag att ströva runt i staden och njuta av den idylliska
brittiska miljön och atmosfären. Även om Jersey stått under brittisk
förvaltning sedan britterna besegrade normanderna år 1066 är det franska
arvet fortfarande levande genom att många öbor talar franska och att
gatunamnen ofta skrivs ut både på engelska såväl som på franska.
Några bilder från St Helier
Klicka på den lilla bilden för större format

Vy över staden från
Fort Regent.
St Helier |

Vy över staden från
Fort Regent.
St Helier |

Liberation Square.
St Helier |

Shoppinggatan
Kings Street.
St Helier |

Central Market.
St Helier |

Central Market.
St Helier |

Fishmarket.
St Helier |

Nybyggda hus
vid marinan.
St Helier |

Innergården på de
nybyggda husen.
St Helier |

"Tree of Life".
St Helier |

Gatuprydnad
vid
Liberation House |

Masonic Temple |
 |

Bostadshus |

Kostatyerna |

Jerseykor |

Tvåspråkiga
gatuskyltar |

Det gamla polishuset.
Royal Square |

Town Hall |

Husdekoration |

Gatorna dammsugs! |

Trängd politiker? |

Även unga damer
i högklackade skor
spelar boule. |

"Barntaxi" |

Fort Elisabeth.
St Helier |
Till överst på sidan
Vandringar
Vandring St Aubin – Letaque (Coastal Walk
no 1) (cirka 12 kilometer)
Det småregnade redan när jag gick från
hotellet till bussterminalen på Liberation Street, och det gjorde så
resten av dagen.
För att komma till St Aubin där leden börjar tog jag en morgonbuss.
Busstrafiken är hyfsat bra på Jersey varför man kan ta sig runt på ön
med hjälp av bussar, för att vandra eller för att besöka sevärdheter.
Jag steg av vid kyrkan i St Aubin och leden börjar bara några hundra
meter från denna.
En stor del av leden följer den gamla järnvägen som byggdes i slutet av
1800-talet. Linjen trafikerades av ånglok och när tiden för dessa var
över lades järnvägen ned.
Första etappen, mellan St Aubin och fram
till havet vid Le Corbiere
är mycket lättvandrad och bjuder inte på några direkta sevärdheter. Vandringen
börjar bli intressant först när man kommer fram till havet.
Strax innan jag kom ut till det gick jag genom ett hedlandskap med
vackert blommande ginst och ljung. Här finns också ruiner efter en
stenindustri; ett stort torn och ett gammalt hus.
När jag kom fram till havet möttes jag av en vacker vy över vassa
klippor och resterna av ett par gamla tyska bunkrar från andra
världskriget. Tyvärr duggregnade, och hade så gjort nästan hela tiden
sedan starten i St Aubin, varför vyerna över havet begränsades.
Jag gjorde en avstickare till fyrtornet på
Corbiere Point med sitt dramatiska läge.
Det kunde jag nå tack vare att det var ebb för när sådan råder ligger
promenadvägen ut till det fri. I havet vid fyrtornet har många fartyg
förlist och 1946 drunknade fyrmästaren när han försökte rädda en turist
som hamnat i det strömma vattnet.
Från fyrtornet gick jag till St Ouen´s
Bay, som har en lång och vacker
sandstrand. Helt utan badgäster idag på grund av det dåliga vädret.
Härifrån går leden vid sidan av den stora vägen och man går väldigt nära bilarna som
kör på denna. För att slippa trafiken vek jag av från den stora kustvägen vid
golfbanan i Mielles och gick härifrån på små asfalterade vägar genom ett vackert
jordbrukslandskap. Tyvärr hade regnet ökat den senaste timmen varför jag
var ordentligt blöt när jag äntligen kom fram till Letacq, strax innan
en buss gick tillbaka till St Helier. Härifrån går de bara en gång i
timmen.
Trots att det duggregnat under nästan hela vandringen och jag var
ordentligt blöt vid etappmålet var jag ändå nöjd med den första långvandringen på
Jersey.
Några bilder från vandringen St Aubin -
Letaque
Klicka på den lilla bilden för större format

Hamnen vid ebb.
St Aubin |

Leden gick till
att börja med på
en fd järnvägsvall.
St Aubin |

Strax innan havet
gick leden på en
vacker ljunghed |

Ruiner efter
stenindustri |

Kustlandskap |

Långt i fjärran
såg jag fyrtornet i
Le Corbiere |

Tysk bunker från
andra världskriget.
Le Corbiere |

Fyrtornet.
Le Corbiere |

Handstatyn.
Le Corbiere |

Fyrvaktaren hus.
Le Corbiere |

När det är ebb kan
man gå ut till fyren.
Le Corbiere |

Fyrtornet.
Le Corbiere |

St Ouen´s Bay |

Jordbrukslandskap
nära
L´Letacq |

Jerseykor.
L´Etacq |
Vandring Le Grand Etacquerel
(L´Etacq) – Devils Hole (12 km)
Det är lätt att ta sig till startplatsen för olika vandringar på Jersey
eftersom det går bussar till de flesta av dem. Den här dagen tog jag buss nummer 12a
till Létacque där jag avslutat föregående dags vandring. Detta anses
vara en av Jerseys mest spektakulära kustvandringar och går från Le Grand Etacquerel
till Devils Hole, en sträcka på cirka 11 kilometer. Min vandring blev
lite längre eftersom jag gick fel en bit av sträckan efter en vägbeskrivning
av en kypare på en restaurang.
Bussen stannade vid slutet av vägen bara ett hundra meter från
startplatsen. När jag steg ur bussen hade jag en fin vy över en bukt
med en vidsträck sandstrand.
Enligt vandringskartan, som jag köpt på turistbyrån, skall
man börja med att gå en kort sträcka på den lilla vägen mot Le Mont de Valette. Utefter denna finns några vackra stenhus och när man kommer
till slutet av vägen reser sig en höjd som leden går rakt upp för.
Vyerna ut över havet är vackra här, och blir bara vackrare ju högre upp
man kommer. Tyvärr låg dimman ganska tjock på morgonen varför vyerna
inte var helt optimala.
Väl uppe på krönet möts man av ett hedlandskap, med blommande ljung när
jag vandrade här, och ett dramatiskt klipplandskap. Här finns också ett
flertal försvarsanläggningar med kanonerna kvar som minner om det
brutala andra världskriget då Jersey ockuperades av tyskarna.
Efter en kort vandring kom jag till den drygt 60 meter höga klippan ”Le
Pinnacle” som reser sig rakt upp från havet. Runt denna har man funnit spår av
fyra olika folkgrupper som levde vid klippan för tusentals år sedan.
Vid Grosnez finns ruinerna efter ett slott som byggdes på 1300-talet.
Det hade en gång ett dramatiskt läge vid klippkanten. Trots detta kunde
invånarna inte hålla stånd mot fienden! Namnet Grosnez antas komma från
vikingatiden och har sitt ursprung i det nordiska ordet för näs!
Vandringen mellan Grosnez och Plémont bjuder på många
vackra
klippformationer och är bitvis lite tungvandrad på grund av många
trappor upp för bergssidorna. Vid Plémont finns en mycket vacker
sandstrand. Landskapet inåt land består till stora delar av hedmark.
Tyvärr vänjer man sig successivt vid de vackra vyerna och intrycken
mattas något, men detta var nog en av de vackraste vandringarna jag
gjort på länge, speciellt efter att morgondimman bränts bort något av
solen.
I Grev de Lecq finns flera restauranger, en flera hundra år gammal kvarn
som drevs av vatten (nu är den också en restaurang) och en vacker
sandstrand. Här kan man passa på att äta lunch och nu återstår bara en
tredjedel av vandringen till Devils Hole.
Efter att ha frågat en kypare om hur jag skulle fortsätta vandringen
till ”Devils Hole” instruerade han mig att ”bara gå rakt fram så kommer
du dit”. När jag gått en asfalterad väg i ett par kilometer utan att
komma tillbaka till klipporna förstod jag att jag gått fel. Jag stannade
en bil och frågade chauffören om klippstigen till ”Devils Hole” och blev
anvisad att gå in på en liten väg. Efter ytterligare ett par kilometers
vandring frågade jag än en gång hur jag skulle komma tillbaka till leden
utefter klipporna. Jag kom så småningom rätt och kunde nu återuppta den
vackra vandringen högt ovanför havet.
På denna etapp passerar man den mäktiga klippön Ile Agois. På den har
man funnit resterna av ett rundhus från förhistorisk tid samt, vad man
tror, rester av ett kloster från tidig kristendom.
Nu hade det klarnat upp så mycket att jag kunde se några av de andra
öarna som räknas till Kanalöarna; Guernsey, Sark och Herm.
På en klippa med dramatiska havsvyer och över ”Devils Hole” drack jag
mitt kaffe och åt blåbärsmuffinsen samt den ”almond danish” jag köpte på
Central Market i St Helier innan jag åkte iväg med bussen på morgonen.
Efter kaffet återstod bara drygt en halvtimmes vandring till dagens
slutdestination ”Devils hole”, som är en klippformation i vilken vatten
pressas igenom vid flod. Vågornas rörelser skapar då speciella
ljudeffekter.
Strax innan man kommer ner till ”Devils hole” passerar man en liten damm
i vilken det står en stor staty av ”Djävulen”!
Från ”Devils hole” tog jag bussen tillbaka till Saint Helier och därmed
var tyvärr en fantastiskt fin vandring slut.
Några bilder från vandringen Le Grand Etacquerel – Devils Hole
Klicka på den lilla bilden för större format

Startplats för
vandring.
L´Etacq
|

Tyska kanoner
från
andra världskriget.
L´Etacq |

"The Pinacle" |
 |

Tysk bunker
i morgondimma.
Grosnez |

Borgruinen.
Grosnez |

Kustlandskap.
Grosnez |

Plémont Bay |

Kustlandskap |

Vattenkvarnen.
Greve de Lecq |

Djävulsstatyn.
Devils Hole |

Djävulsstatyn.
Devils Hole |

Devils Hole |

Devils Hole |

Ledavsnitt |
Till överst på sidan
Vandring Bouley Bay - Gorey (14 km)
Denna vandring var den sista jag gjorde på
Jersey innan hemresan.
Solen sken från en nästan klarblå himmel
och det var i stort sett vindstilla när jag promenerade från hotellet
till bussterminalen för att ta buss nr 4 till Bouley Bay där dagens
vandring skulle starta. Jag steg ur bussen nära The Water´s Edge Hotel,
som ligger alldeles invid stranden. En bit bakom hotellet börjar vandringsleden
för etappen från Bouley Bay till Gorey.
Leden började med en ganska lång
uppförsbacke vilket snabbt gav fina vyer över den vackra Bouley Bay.
Vandringen följer sedan kustlinjen vilket ger vyer över kustlandskapet
och havet. Det finns flera sevärdheter utefter leden och den första jag
kom till var ruinerna av det gamla fortet L´Etacquerel som har ett
dramatiskt läge på en klippa. Det byggdes mellan åren 1786 och 1836 för
att försvara en del av Jerseys kust mot fransmännens attacker.
Från fortet går stigen både upp och ned
för bergssluttningarna tills man kommer upp på höglandet vid Rozel.
Härifrån går leden åter ned till havet och man kommer till den vackra
Rozel Bay. Här finns det både hotell, restauranger och sanitära
anläggningar.
Från Rozel Bay fortsätter leden en bit på
olika vägar till Fliquet Bay. Här står ytterligare ett försvarstorn som
byggts som skydd mot eventuella attacker från fransmännen. Från Fliquet
Bay finns möjlighet att vandra längs stranden till St Catherine´s Bay
vid ebb. Jag valde för säkerhets skull att fortsätta på stigen/vägen
eftersom jag inte hade tillgång till någon tidtabell för ebb och flod.
Vid St Catherine´s Bay finns en lång
stenpir som man kan vandra ut på för att njuta av vyer över havet och en
restaurang. Jag köpte kaffe och satte mig på en bänk med havsutsikt för
att fika. Kakor hade jag köpt med mig från St Helier. Gissa om fikat
smakade bra i solskenet?
Från restaurangen följer leden havet fram
till ett försvarstorn. Här vek jag av för att få vandra den delen av
leden som går genom St Catherine´s Wood, ett litet vackert skogsparti.
När man kommit igenom skogen kommer man in i byn St Martin. Från byn kan
man gå tillbaka till havet eller fortsätta på vägen direkt till Gorey.
Jag valde att gå tillbaka till havet och kom till en plats som heter
Archirondel. Här finns ett vackert rött och vitt försvarstorn som
byggdes i slutet av 1700-talet. Eftersom det var en solig dag hade en
handfull människor sökt sig till stranden. Fram till Gorey var jag
tvungen att gå på den trafikerade kustvägen i cirka 3 kilometer. Efter
lite drygt fyra timmars vandring kom jag fram till den lilla
staden Gorey, som var dagens slutdestination. Härifrån tog jag bussen
tillbaka till St Helier.
Gorey är en trivsam liten stad som drar
till sig många turister. Den har ett fint läge vid havet som gör den
till härlig plats att ströva runt i. De flesta turisterna söker sig dock
hit för att besöka en av Jerseys största sevärdheter, den mäktiga borgen
Mont Orgueil som började byggas på 1400-talet.
Längs hamnpromenaden finns ett flertal
hotell och restauranger man kan koppla av på efter vandringen. En av dem
är Ingalills Restaurang & Bar, som ägs av en svensk kvinna. Hon var
tyvärr inte på plats när jag var på besök i Gorey.
Denna vandring blev en fin avslutning på
mina vandringar på öarna Jersey, Guernsey och Herm, som alla hade gett
mig olika bilder av vad dessa öar har att erbjuda en vandrare.
Några bilder från vandringen Bouley Bay -
Gorey
Klicka på den lilla bilden för större format

Vy över bukten.
Bouley Bay |

Leden från
Bouley Bay |

Ruinerna av
L´Etacquerel Fort |
 |
 |

Vy över
Rozel Bay |
 |

Försvarstorn.
Fliquet |

Leden vid
St Catherine´s Bay |

Båtramp.
St Catherine´s Bay |

Snäckor.
St Catherine´s Bay |

Försvarstorn.
St Catherine´s Wood |

Leden i
St Catherine´s Wood |

Ingen trängsel
på stranden.
Archirondel |

Det röd-vita
Försvarstornet.
Archirondel |

Centrum.
Gorey |

Mont Orgueil Castle.
Gorey |

Mont Orgueil Castle.
Gorey |

Mont Orgueil Castle.
Gorey |

Ingalills
Restaurang & Bar.
Gorey |
|